Hallå där Camilo von Greiff direktör för Skolforskningsinstitutet

Camilo von Greiff, direktör för Skolforskningsinstitutet, en statlig myndighet som verkar för att undervisningen i förskola och skola bedrivs på vetenskaplig grund.

Vad gör Skolforskningsinstitutet? 

Våra huvuduppdrag är att producera systematiska översikter av hög vetenskaplig kvalitet om undervisningsnära frågor och att finansiera praktiknära skolforskning. 
Syftet med myndigheten är att ge förskollärare och lärare stöd i det svåra men spännande arbete som det innebär att säkerställa att undervisningen vilar på vetenskaplig grund. 

Varför startades Skolforskningsinstitutet? 

Det är egentligen en fråga för politikerna men inrättandet ska nog ses mot bakgrund av sjunkande resultat för svenska elever i internationella kunskapsmätningar, i kombination med skollagens krav på att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. 

Hur väljer ni ut vilka översikter som ska göras?

När myndigheten startade 2015 inleddes ett omfattande och systematiskt behovsinventeringsarbete, där vi bland annat genomförde dokumentstudier och fokusgruppsintervjuer med förskollärare och lärare, för att fånga upp vilka behov som finns ute ”i verkligheten”. Detta arbete fortsätter kontinuerligt, både brett men också med riktade inventeringar av behov inom avgränsade områden som vi ser som möjliga ämnen för kommande systematiska översikter. Vi tittar nu till exempel närmare på behov och möjliga frågeställningar inom estetisk verksamhet och samhällskunskap. 

Hur ser er arbetsgång ut?

Skolforskningsnämnden, ett organ kopplat till myndigheten, beslutar om vilka översikter som ska tas fram utifrån de förslag vi tagit fram i behovsinventeringen. När ett sådant beslut väl finns börjar arbetet i projektgruppen som består av både interna forskare och andra medarbetare på myndigheten och externa forskare med djupa kunskaper om den frågeställning som översikten ska handla om. 

En informationsspecialist hos oss söker i databaser efter möjliga forskningsstudier att ha med i översikten. Vanligtvis ger det runt 10 000 träffar, vilket sedan genom ett mödosamt granskningsarbete trattas ner till ett betydligt mindre antal, normalt cirka 20 stycken, som bedöms vara de studier som allra bäst kan svara på frågeställningen. 
Därefter görs en syntes av vad de utvalda studierna säger tillsammans. Syntesen bör tillföra kunskap utöver vad de enskilda studierna säger var och en för sig. Det är en så kallad sekundärforskningsuppgift där vår myndighet ligger i framkant i Sverige vågar jag påstå. När analysen är genomförd lägger vi mycket krut på att framställa materialet så att förskollärare och lärare har behållning av det. I detta arbete ger referensläsning av förskollärare och lärare av tidiga manusutkast oss mycket värdefull input för den slutgiltiga produkten.

Hur kommer er verksamhet förskolan till nytta?

Genom våra systematiska översikter som handlar om förskolan och som baseras på undervisningsnära frågor som förskollärare uttryckt behov av mer kunskap om. Förhoppningsvis kan våra översikter även bidra till att utveckla det kollegiala samtalet om undervisningsnära frågor. En förutsättning för det är förstås att förskolechef och huvudman möjliggör och uppmuntrar till sådana samtal, i en många gånger stressig vardag med hög arbetsbelastning för förskollärare, barnskötare och annan personal i arbetslaget.  

Vilka översikter har ni gjort hittills om förskolan?

Vi har gjort en översikt om digitala lärresurser i förskolan. Under 2016 och 2017 har vi dessutom beviljat bidrag till fem projekt mot förskolan. De pågår fortfarande. Utöver dessa har vi nyligen beviljat bidrag till ytterligare två projekt med inriktning mot förskolan där ett handlar om små barns taluppfattning och begynnande aritmetikfärdigheter. 

Vilka översikter är på gång?

I början av 2019 kommer vi att publicera en översikt om hur förskollärare kan stödja barns sociala utveckling genom lek. Vi överväger även att föreslå nämnden att göra en motsvarande översikt med fokus på kunskapsutveckling. De forskningsprojekt som vi har finansierat kommer att bli klara med start om något år, så att vi – och förskolan – kan ta del av resultaten. 

Hur förs forskningsöversikterna ut i verksamheterna?

Förutom att allt material finns lättillgängligt på vår webbplats skolfi.se skickar vi på begäran tryckta översikter till förskollärare, förskolechefer och huvudmän. Vi är också ute mycket och presenterar våra översikter på konferenser, seminarier och mässor av olika slag, och sprider dem i våra nätverk och kontakter med förskollärare. Våra översikter kan också få spridning genom Skolverket och andra aktörer. 

 

Läs fler

Pernilla Rönnlid

Pernilla Rönnlid

Redaktör på Förskoletidningen.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Förskoletidningen Praktisk pedagogik.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Förskoletidningen och Förskoletidningen Praktisk pedagogik ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant