Färdigheter för livet

Socialt och emotionellt lärande är en viktig del i förskolans pedagogik. Pedagogerna är förebilder och lär barnen viktiga färdigheter som behövs för ett gott liv som trygga och empatiska individer. Allt med barnkonventionen som grund.

Barnkonventionens artiklar handlar om en rad rättigheter där … barnet på grund av sin fysiska och psykiska omognad behöver särskilt skydd och särskild omvårdnad … (ur konventionstextens inledning). Dessutom uttrycks en rad värden:

Barnet bör till fullo förberedas för ett självständigt liv i samhället och uppfostras enligt de ideal som proklamerats i Förenta nationernas stadga, och särskilt i en anda av fred, värdighet, tolerans, frihet, jämlikhet och solidaritet (ur konventionstextens inledning).

Konventionsstaterna erkänner varje barns rätt till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling (Artikel 27).

Deklarationen hänvisar också till FN:s deklaration för mänskliga rättigheter där den första artikeln lyder:

Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.

Dessa värden får mig att koppla barnkonventionen till socialt och emotionellt lärande – SEL. Barnkonventionen ger förskolans pedagoger riktlinjer i sitt agerande i förhållande till barnen, men den pekar också indirekt ut vilka färdigheter de behöver hjälpa barnen att utveckla. Parallellt med att pedagogerna förhåller sig utifrån barnkonventionens värden, som också genomsyrar läroplanen, behöver också barnen läras och fostras i allas lika värde, tolerans, värdighet, positiv självhävdelse och solidaritet. SEL handlar om just detta.

"Under förskoleåren är hjärnan som mest öppen för lärande och bildar cirka tusen nya synapser per sekund."

Enligt forskningen påverkar barnets grad av sociala och emotionella färdigheter hur det kommer att gå i skolan och vidare i livet, med lärande, relationer, utbildningsnivå, hälsa, arbetskarriär, ekonomi och laglydighet. Dessa färdigheter påverkar också hur vi tillsammans kan skapa mänskliga och hållbara samhällen. Sociala och emotionella färdigheter påverkar också klimatet positivt, både i barngruppen och i hela förskolan.

En god grund som läggs i förskoleåldern öppnar för vidare positiv utveckling och lärande. Under förskoleåren är också hjärnan som mest öppen för lärande och bildar cirka tusen nya synapser per sekund. Därför är SEL speciellt viktigt just i förskolan.

De sociala och emotionella färdigheterna kan ses som viktiga verktyg i förverkligandet av de värden som uttrycks i barnkonventionen, till exempel att ha en positiv och realistisk självuppfattning, att kunna hävda sina rättigheter genom positiv självhävdelse eller att utifrån sina empatiska färdigheter kunna ta ansvar genom att bry sig om andra och visa omsorg.

Att vara medveten om egna och andras rättigheter innefattar att ha en positiv och realistisk självuppfattning. Detta handlar om att ha en medvetenhet om sig själv, sina värderingar, tankar, känslor och behov och kunna sätta dessa i förhållande till andras behov, rättigheter och integritet. Det handlar också om att ha en realistisk bedömning av sina egna styrkor och begränsningar, sina egna rättigheter i förhållande till andras, samtidigt med en känsla av självtillit och optimism.

Positiv självhävdelse innebär att kunna träda fram och synas bland andra, uttrycka sina behov, kunna ta initiativ, kunna sätta gränser gentemot andra och samtidigt respektera och värna om andras behov och rättigheter. Positiv självhävdelse innebär att samspela utan att bli självutplånande, manipulerande eller aggressiv. Då barnet hävdar sig självt på ett positivt vis skadar hen inte andra med vilja. Barnet tillåter sig självt och andra att uttrycka synpunkter och känslor och jämställer sina egna behov med andras behov. I problemlösning respekteras allas intressen och oenighet behöver inte leda till personliga motsättningar. Barn som lärt sig att hävda sig på ett positivt sätt skapar trygghet hos andra och blir ofta populära att vara med. En naturlig norm att skapa är att det ska det vara kul och tryggt för alla när vi är tillsammans i förskolan.

Empati handlar om att uppmärksamma och förstå hur andra känner och tänker och använda sig av denna förståelse i samspel med andra. Empati är en grundläggande social färdighet som genomsyrar andra färdigheter. Empati innefattar både att kunna känna och att kognitivt reflektera.

"Att relatera till någon annan människa är något helt annorlunda än att interagera med ting eller datorer."

Ett begrepp som är närbesläktat med empati är begreppet mentalisering, som innebär att förstå att andra personer har sina egna inre liv med sina egna inre känslor och tankar på samma vis som jag har. Mentalisering handlar om insikten att andra personers inre liv skiljer sig från mitt eget och att deras känslor och tankar kan vara annorlunda än mina egna.

Att relatera till någon annan människa är något helt annorlunda än att interagera med ting eller datorer. Mentalisering handlar om att kunna föreställa sig hur andra känner och tänker i olika situationer och samtidigt veta att det inte är helt säkert att min bild av den andre är sann. Det gäller också att kunna stå ut med ovisshet då vi inte direkt förstår, eller får motsägelsefulla och ambivalenta uppfattningar om någon.

När förskolans pedagoger nyfiket frågar och lyssnar efter barns tankar, känslor eller intentioner, agerar de förebilder för hur man kan undersöka vad som rör sig i andras inre. Man kan inte veta helt säkert, man måste fråga, lyssna och fundera. Barn behöver också lära att det är bra att vi är olika, eftersom man kan lära en massa nya saker av var- andra. Alla kan bli intressanta att lära känna.

Vi människor behöver också kunna lära oss att bry oss om varandra. Barn kan visa att de bryr sig om andra genom att säga något snällt, fråga hur det är, hjälpa till med något eller genom att erbjuda något positivt som en leksak. Barn lär sig av vuxna förebilder som visar att de bryr sig om att alla ska ha det bra.

Andra viktiga sociala och emotionella färdigheter att lära är att kunna lyssna, reflektera, positiva sätt att samspela och leka, hantera starka känslor och från de yngsta åren, gemensam uppmärksamhet, delad glädje och turtagning. Detta är bara några exempel på färdigheter som är viktiga att lära.

Socialt och emotionellt lärande bör väga tungt i förskolans pedagogik. Förskolans pedagoger är förebilder. De bekräftar, påminner, förklarar, samtalar, övar och visar, med socialt och emotionellt lärande som målstyrning. Vissa barn behöver extra mycket. Pedagoger vidareutvecklar ett professionellt språk för det sociala och emotionella lärandet samt pedagogiska metoder för detta lärande. Pedagogerna kan utveckla SEL som en ständig lins att betrakta barnen och den gemensamma verksamheten genom. Mycket gott arbete görs ute i förskolorna, men framtidens samhälle kommer att kräva än mer av sociala och emotionella färdigheter. 

Socialt och emotionellt lärande

Socialt och emotionellt lärande – SEL – är den process genom vilken barn och vuxna förstår och hanterar känslor, sätter och uppnår positiva mål, känner och visar empati för andra, skapar och upprätthåller positiva relationer samt gör ansvarsfulla beslut (Casel, 2019).

Den internationella samarbetsorganisationen OECD har de senare åren lagt ett stort fokus på socialt och emotionellt lärande och arbetar just nu med en stor studie, OECD study on social and emotional skills, vars resultat kommer att presenteras i september 2020.

Lars Löwenborg

Lars Löwenborg

Legitimerad psykolog, psykoterapeut och föreläsare. Har bland annat arbetat som lärare och psykolog i förskolan. Författare till boken Barns sociala och emotionella lärande  (Gothia Fortbildning, 2019).

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Förskoletidningen Praktisk pedagogik.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Förskoletidningen och Förskoletidningen Praktisk pedagogik ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant