”Ordval handlar om värderingar”

Hur vi pratar om barn speglar barnets status i samhället. Förändringar i språket tar tid, menar barnrättskonsulten Tove Kjellander. Men genom att använda ord medvetet kan ord och uttryck som idag används negativt bli positiva.

De ord vi använder, särskilt när vi pratar om vissa grupper i samhället, visar hur vi värderar varandra. Det menar Tove Kjellander, konsult i barnrättsfrågor som ger stöd till organisationer som behöver stärka sitt barnrättsarbete.

– Hur vi pratar om oss själva och blir pratade om påverkar oss. Det är särskilt viktigt att tänka på när det gäller utsatta grupper med mindre tillgång till makt och samhällets rättigheter. Ordval handlar om värderingar helt enkelt.

Hon tar ordet barnslig som exempel. Få reflekterar över hur det används. Ofta är det i en negativ betydelse. Att vara barnslig är dåligt. Att däremot vara den ”vuxne i rummet” är bra.

– Men vad säger det till gruppen barn om hur vi ser på dem? Vi skickar en tydlig signal att det är bättre att vara vuxen, att vara barn är något dåligt.

Det finns också andra liknande ord och uttryck, till exempel när vi säger att något är ”rena sandlådan” eller att någon beter sig som ett småbarn. Det är även vanligt att förskolan eller dagis används nedvärderande eller som skällsord. Något är ”på dagisnivå” eller så ska man ”hämta en dagisfröken” för att lösa när två vuxna har en konflikt.

– Ofta används orden oreflekterat. När till exempel Donald Trump hotade med att trycka på kärnvapenknappen var det många som kallade det för ”dagisfasoner” och ”barnsligt”. Men vad betyder det egentligen? Brukar barn hota? Jag hör mycket oftare vuxna hota barn än tvärtom. Och barn startar definitivt inga krig, det gör vuxna.

När vi pratar nedvärderande om barn, nedvärderar vi även dem som arbetar med barn, från yrkesgruppens status till hur löner sätts.

– Allt hänger ihop. Genom att prata respektfullt om barn bidrar vi till att deras status blir som den ska vara – högre än den är idag. Och det gäller självklart även dem som arbetar med barn.

"Barn behöver höra de är perfekta just nu när de är fem år."

Tove Kjellander drar paralleller till hur vi tidigare använt kvinnligt kodade ord.

– Det är inte länge sedan det var allmänt accepterat att säga att någon spelar fotboll som ”en kärring” eller använder ett ”tjejträ” i brännbollen. Idag tycker vi inte att det är okej att prata så, däremot är det fortfarande okej att prata så om gruppen barn. Det är så vedertaget.

Hon kopplar språkbruket till vilken syn vi generellt har på gruppen barn i samhället.

– Man kan prata om att någon är duktig trots att hen är så ung eller trots att hen är ett barn. Vi förutsätter att barnet inte kan prestera eller förstå, enbart på grund av ålder. Här finns det kopplingar till hur vi pratar om kvinnor. Vem vill höra att ”du är så duktig i styrelserummet – trots att du är kvinna”?

Synen på barn hänger i sin tur ihop med hur vi ser på barndomen, som en transportsträcka till att bli vuxen och inte som något viktigt i sig. Därför behöver vi använda ord som visar att vi värdesätter barn just nu, därför att de är viktiga just nu.

– Det är mycket fokus på att bli äldre. Men barn behöver höra de är perfekta just nu när de är fem år, inte för att de ”är framtiden” och ska bli vuxna och viktiga personer senare.

Barn ska ses som rättighetsbärare, inte som problembärare och inte liknas vid vuxna människor som beter sig illa eller hotar med att trycka på kärnvapenknappen. 

– Varför ska barnen behöva liknas vid dem, vid köksbordsdiskussioner och i media? Det är inte respektfullt av vuxenvärlden. Vuxna har ett ansvar att tala respektfullt och bra om och till de som har mindre makt, säger Tove Kjellander som tycker att språkbruket kring barn är upprörande. 

– Detta måste förändras! Vi ska självklart inte trycka ner individer eller barn som grupp genom hur vi använder språket. 

Hon tror inte att vi kommer att fortsätta att prata nedvärderande om barn i framtiden. 

– Vi kommer att se tillbaka på hur vi använde de här orden, på samma sätt som vi nu ser på hur vi använde ”kärring” och säga att det var ett felaktigt sätt att använda orden.

Förändringar i språket tar tid, men genom att använda ord medvetet och inte slentrianmässigt kan vi förändra hur vi pratar om – och ser på – till exempel barn, tror Tove Kjellander.

– Vi har kunnat förändra språket förut. Barnslig kan istället betyda allt positivt som finns med att vara som ett barn, till exempel att vara nyfiken, full av energi och ha stark rättvisekänsla. Nästa gång det råkar slinka ut ett ”barnslig”, visualisera ett av de fantastiska barn du träffat. Tänk att det är en riktigt fin komplimang att kalla någon barnslig! 

Förändra språket!
  • Använd ord om barn på ett mer medvetet sätt. När du hör dig själv använda ord som barnslig på ett negativt sätt – tänk istället på en situation när du blivit som allra mest imponerad av barnen i din närhet.  Tänk på det positiva som finns och på att det är ett riktigt barn du beskriver när du använder ordet.
  • Väck diskussioner om ord! Prata om ordens betydelse på din arbetsplats och med dina vänner. Vad har orden för innebörd? 
  • Vänd på steken! Hur skulle du känna om ditt kön, din ålder eller ditt yrke användes som skällsord utifrån människors fördomar?
  • Prata med barn om ordens betydelse – vad betyder det att vara till exempel barnslig? Vad betyder det för dem om det är ett dåligt ord? Detta är roligt och spännande att prata om. Finns till exempel ordet vuxlig? Vad kan det betyda? 

 

Pernilla Rönnlid

Pernilla Rönnlid

Redaktör på Förskoletidningen.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Förskoletidningen Praktisk pedagogik.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Förskoletidningen och Förskoletidningen Praktisk pedagogik ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant