God omsorg – avgörande för välbefinnande

Att uppnå och behålla dagligt välbefinnande blir en allt större utmaning i många förskolor. Flera faktorer påverkar det psykiska välmåendet hos både barn och 
personal. Vad kan vi göra åt den växande obalansen? Som vanligt när det gäller att planera, organisera och utföra verksamhet i förskolan tar vi ansats i läroplanen.

Omsorgsarbetet i förskolan lägger grunden till den trygghet som behövs och gör barnets hjärna mottaglig för undervisning och lärande, vilket läroplanen lägger mycket fokus på. För att skapa och underhålla en hälsofrämjande atmosfär där barnen mår bra behöver vi ge plats åt omsorgsarbetet. 

Skolutvecklare Annika Palmgren och Gertrud Wede har länge studerat förskolans läroplaner och styrdokument. De menar att omsorg lyfts fram i läroplanen som en funktion och ett verktyg för lärande och utveckling. Med en egen beskrivning av vad omsorg kan innebära vill de lyfta fram omsorgens alldeles egna värde för att skapa trygga och glada barn. Wede och Palmgren menar att omsorg inkluderar vård och omvårdnad, anknytning, omtänksamhet, kärleksfullhet, tillsyn, skapande av relationer, stöd av kroppsliga funktioner och kommunikation. Omsorgsarbetet i förskolan är en viktig del som kommit i skymundan men som det finns skäl att vi belyser och lyfter fram, särskilt med tanke på barnens behov och psykiska hälsa.

Det finns tre begrepp som kan ses som grundpelare för att skapa och understödja psykisk hälsa och balans hos barnen. De är anknytning, omsorg och närvaro och de går in i varandra. Anknytningen är viktig för att stilla stressimpulser hos barnen. För att använda en metafor ska de vuxna fungera som stadiga fyrtorn som sänder ut budskapet jag är här, du är trygg när barnens amygdala (en del av hjärnan) pejlar efter faror. De vuxnas lugna budskap tas emot av barnens hjärnor och kopplas till anknytningssystemet. Barn är beroende av vuxna med mogna och lugna nervsystem som speglar dem och förevisar självreglerande och önskvärt beteende. Anknytning är en process som pågår genom hela barndomen. Därför är en av de viktigaste uppgifterna för förskolepersonalen att dagligen knyta an till barnen genom ord, blickar, beröring, hjälpsamhet och att ge dem tid.

”Alltför ofta ges omsorgen mekaniskt och utan anknytning till mottagaren.”

Omsorgsbegeppet håller på att fasas ut i rådande kultur av kunskapsfokus och emfas på prestation och självständighet. Ökande psykisk ohälsa bland barn och unga kan delvis tillskrivas detta och det ger oss också en fingervisning om att omsorg är mycket viktigt för barns sunda utveckling. Begreppet omsorg innefattar allt från fysisk omvårdnad och att vi tillgodoser grundbehoven till att vi ger tid att lyssna och finnas till.

I omsorgsarbetet krävs att personalen inte bara utför en uppgift, som att mata ett barn eller hålla ett nyvaket barn i famnen, det kräver också att kvaliteten på omsorgen är god. En god omsorg är beroende av att omsorgsgivaren knyter an till den som omsorgen ges till och att det finns närvaro i görandet. Alltför ofta ges omsorgen mekaniskt– vi tänker inte på det vi gör – och utan anknytning till mottagaren – vi pratar med någon annan medan vi  till exempel klär på eller byter blöjor på ett barn.

Detta leder oss in på närvaro som är intimt förknippat med både anknytning och omsorg. Med närvaro avses en mental närvaro och medvetenhet om det som sker i stunden. Hur ska vi kunna, hinna eller orka vara närvarande i en stimmig vardag? Svaret är varken entydigt eller enkelt men forskning visar att fördelar finns för dem som varvar ner och stannar upp i nuet. Några dokumenterade positiva effekter av mindfulnessträning är minskad stress och ångest, sänkt blodtryck, höjt immunförsvar och mindre smärta.

Vi kan organisera och åtgärda den fysiska miljön och verksamheten så att det gagnar en hälsofrämjande förskola. Här är några förslag:

• Organisera för lugna stunder och tysta platser. Hur vi börjar dagen kan vara avgörande för hur resten av dagen löper. Möblera hallen så att den inbjuder till ett varmt välkomnande och ett lugnt avsked av föräldern som lämnar. Dämpad belysning, lugn musik, skön soffa eller fåtölj, en trygg och vänlig pedagog som tar emot – gärna samma varje dag. 
• Se till att det finns myshörnor, kojor eller sinnesrum att dra sig undan i.
• En liggande vila för alla barn är en del av pedagogiken. Barns oro och humör beror ofta på att de är överbelastade och trötta. Vila är nödvändigt för de flesta och förebyggande för några. Barn behöver mer än någonsin utrymme för återhämtning och förskolan bör stå för barns rätt till vila och organisera för det.
• Ta vara på naturen. Barn och vuxna som regelbundet tillbringar tid ute i skog och mark mår bättre och har lägre stressnivåer. Ta med de pedagogiska ambitionerna ut i skogen. 
• Engagera seniorer. Barn behöver äldre och vice versa. Utbyte med en äldre person kan ha många fördelar för dem som inte regelbundet har kontakt med en äldre familjemedlem. Äldres ofta lugnare tempo kan smitta av sig och skapa andningshål för både barnen och personalen.
• Stressinventera lärmiljön. För att maximera förutsättningarna för koncentrerad lek och lugnt, lekfullt lärande observera hur miljön är utformad och vad som händer när barnen är där. Det som fungerar bäst är en avgränsad leksituation skyddad från störande ljud och distraktion där en vuxen finns tillgänglig och/eller delaktig.
• Planera för färre aktiviteter och därmed färre övergångar och längre lekpass. Pedagogens uppgift är att vara en fluga på väggen och ge feedback och uppmuntran till barnen. Vi talar igen om att arbeta med anknytning, omsorg och närvaro.
• Inkludera kompismassage och massagesagor i samlingar och vid vilan. Dra nytta av lugn-och rohormonet oxytocins lugnande och anknytande verkan för båda stora och små.
• Måltiderna är viktiga stunder då omsorg ut-trycks i praktisk mening. Ät om möjligt i mindre grupper, ljudsanera lokalen och låt måltiderna ta tid.

För att få verksamheten att löpa så stressfritt som möjligt och för att organisera så att det finns tillräckligt med resurser för omsorgsarbete kan vissa åtgärder vara nödvändiga. Se över arbetsfördelningen bland personalen och organisera så att de flesta pedagoger är närvarande med barnen och en har hand om ”springgörat”. Barnen behöver vuxna som fasta fyrtorn, och vuxna som ser, hör eller uppmärksammar dem bidrar till att minska oron bland barnen.

För att göra det praktiskt genomförbart att medvetet arbeta med anknytning och omsorg är det fördelaktigt att jobba med egenvårdarprincipen och smågruppsverksamhet i så stor utsträckning som möjligt. Det lugnar både barn och vuxna med mind-re omständigheter, det vill säga att barngrupperna är mindre och personalen har bättre tid att möta varje enskilt barn.

Ansvar för omsorgens innehåll ligger hos rektorn. Hen kan utnyttja olika kompetenser i arbetslagen och fördela ansvaret för omsorgen. Barnskötarnas utbildning och kunnande kommer väl till pass här och personal utan formell kompetens men med lämplig personlig läggning kan bidra till att stärka det hälsofrämjande arbetet. 

Tips för välmående

Som pedagog är du ditt eget viktigaste verktyg. Din sinnesstämning och ditt psykiska mående avspeglas i barnen, vars hjärna är programmerad att härma din. För att må så bra som möjligt kan du behöva stöd eller vara proaktiv.
• Prata av dig. Hitta någon på eller utanför arbetet som du kan dela dina tankar samt din oro och frustration med. Därefter bestämmer du dig för att göra en förändring eller acceptera det som är. 
• Jobba med positiv psykologi. ”Have you filled your bucket today?” på Youtube bygger upp kollegialt stöd och kan också göras med barnen.
• Motionera mera. Fysisk aktivitet är dokumenterat hälsofrämjande för både kropp och knopp.
• Andas! Några djupa andetag kan lugna stressymtom, upprivna känslor och virriga tankar.

 

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Förskoletidningen Praktisk pedagogik.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Förskoletidningen och Förskoletidningen Praktisk pedagogik ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant