Hallå där Maja Hagström, samordnare för SAGA-teamen i Sollentuna

samordnare för SAGA-teamen i Sollentuna kommun. SAGA står för samarbete och gemensamt ansvar för barn i Sollentuna.

Vad är bakgrunden till SAGA-teamen?

Teamen är ett sätt att möta den ökande psykiska ohälsan hos barn och unga. I ett samverkansprojekt mellan kommun och landsting 2009–2011 identifierades brister i samarbetet mellan olika verksamheter, brister som utgjorde hinder för barn att få rätt hjälp i tid. Det handlade inte om bristande intentioner eller ovilja att hjälpa, men i vissa fall blir det komplicerat. Då behöver vi hjälpas åt med våra olika kunskaper och erfarenheter för att lyckas. 
Personal i förskolan upplevde sig ofta ensamma med oro eller funderingar kring barn. Vad kunde de göra innan det gått så långt som till en orosanmälan? Vilken hjälp och vilket stöd fanns för förskolor och föräldrar? 

Man såg också att antalet anmälningar från förskolor till socialtjänsten var få sett i förhållande till antal förskolor och det totala antalet anmälningar. Det förstod vi redan i förskolan att det skulle gå såhär var något som alla olika verksamheter och professioner hade hört alltför många gånger när det gällde äldre barn som inte fått rätt hjälp i tid. 

Därtill såg man också att barn med autism behöver upptäckas tidigare för att få tillgång till insatser som kan göra stor skillnad för dem.
Det första teamet startade i en kommundel 2011. Arbetet har utvecklats och förändrats mycket sedan starten. SAGA-teamen hade aldrig varit möjliga om det inte funnits avsatta resurser och engagemang från flera olika nivåer i organisationerna.

Vad gör SAGA-teamen?

Teamen finns i hela kommunen. Arbetet utgår varje termin från ett tema som beslutas av styrgruppen och som har koppling till tidig upptäckt av psykosocial ohälsa och tidigt stöd. Den här terminen är temat Anmälningsplikt, föräldrar som brister/skadar sina barn och hur jag som pedagog kan arbeta på bästa sätt i dessa situationer. 

För att nå syftet med teamen har vi nätverksträffar, två per termin och område. Då arbetar vi med erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling i samverkan och alltid med koppling till temat och det övergripande syftet: att barn och föräldrar som behöver stöd upptäcks och får rätt hjälp i tid. 

På nätverksträffar har vi också arbetat med en del utvecklingsarbete. Det var på nätverksträffar i ett kommunområde som en vägledning för pedagoger kring barns psykosociala ohälsa, togs fram. 

Varje termin erbjuds också sex konsultationstider. Då kan en förskola ta upp frågor kring enskilda barn som väcker funderingar eller oro och få sina frågeställningar speglade av ett tvärprofessionellt team bestående av representanter från barnhälsovård, barn- och ungdomspsykiatri, utbildningskontor och socialkontor. Ofta leder det till konkreta idéer kring möjliga lösningar. 

Vidare bjuds alla som arbetar inom förskola och pedagogisk omsorg in till kvällsföreläsning kring aktuellt tema en gång per termin.
 
Vilka resultat har ni sett?

De som har deltagit i SAGA-teamens arbete upplever större säkerhet när det gäller att upptäcka barn med psykosocial ohälsa och framförallt när det gäller vilket stöd som finns. Vi kan också se att oron kring barn som har tagits upp i konsultation har minskat en tid efter konsultationstillfället och att barn som tas upp i konsultation och som behöver komma till BUP har fått en något snabbare och smidigare väg dit. 

Barn med autism upptäcks tidigare och det kommer in fler anmälningar från förskolor till socialtjänsten. Den trenden är dock genomgående över landet och vi kan inte säga om arbetet i teamen haft någon inverkan.

Vilka reaktioner har ni fått från förskolor?

Från de pedagoger och chefer som deltagit i arbetet har vi mest fått positiva reaktioner. Jag får höra att det här samarbetet behövs och att det upplevs som ett stöd som leder till att barn och föräldrar i större utsträckning får den hjälp de behöver. 

Hur har ni arbetat fram materialet Barns psykosociala ohälsa – vägledning för pedagoger?

Arbetet med att ta fram vägledningen utgick från uttalade behov av att pedagoger behöver en enkel vägledning kring situationer som väcker funderingar eller oro kring barn, med tydliga tips kring vad du kan göra själv som pedagog och när/till vem du kan vända dig i olika situationer. De olika beskrivningarna i vägledningen kring möjliga svåra situationer är formulerade av chefer och pedagoger i förskolor i Sollentuna. Sedan har vi hjälpts åt från alla olika deltagande verksamheter att formulera hur man kan agera i de olika situationerna. 
 
Om man gör en bedömning att orosanmälan inte behöver göras, hur går man vidare då?

Ofta har man i det läget gjort någon form av kartläggning kring vad som utmanar, vad som fungerar bra och vad som behöver hända för att barnet ska utvecklas och må bra. Utgå ifrån den och fundera kring vilket eller vilka områden som funderingar koncentreras inom. Är det i första hand pedagogerna som behöver nya verktyg att möta barnet? Eller fungerar allt bra i förskolan medan det finns frågetecken kring vårdnadshavarna? Finns funderingar kring om barnet har egna svårigheter? 

Oavsett vad man kommer fram till är det viktigt att involvera vårdnadshavarna om man inte redan har gjort det och få deras bild av situationen. De måste ses som viktiga resurser i det fortsatta arbetet. De är experter på sitt eget barn som kan bidra till lösningar. Hur man sedan går vidare beror delvis på vilka resurser som finns i den kommun man arbetar i. Det ser mycket olika ut över landet.
 

Starta team!
  • Lär känna varandras verksamheter och uppdrag. Ibland finns fördomar och förutfattade meningar att ta itu med först. 
  • Fastna inte i tidigare problem. 
  • Utgå från att var och en gör så gott de kan i sina uppdrag.
  • Utgå från lokala utmaningar. 
  • Vad kan du göra som du inte redan gör? Utgå ifrån dig och ditt uppdrag.
  • Avsätt en person för att samordna och driva arbetet framåt.

 

Läs fler

Pernilla Rönnlid

Pernilla Rönnlid

Redaktör på Förskoletidningen.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Förskoletidningen Praktisk pedagogik.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Förskoletidningen och Förskoletidningen Praktisk pedagogik ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant