Ta signalerna på allvar

Stress är din kropps sunda och normala sätt att hantera utmaningar och belastning – kroppen gör vad den ska och hjälper dig genom situationen. Det är när stressen – eller egentligen överbelastningen – blir långvarig som det börjar slita på hälsan.

Har du varit alltför stressad under lång tid med tecken som uppvarvning, sömnsvårigheter, ökad trötthet, ytlig andning och svårt att fatta beslut? Då är det en signal till dig att något behöver förändras för att inte din hälsa ska påverkas på sikt. Om stressen fortsätter länge, oavbrutet i flera månader, har du ökad risk för att drabbas av olika typer av ohälsa. Stress innebär ett så generellt slitage på oss att det kan leda eller bidra till både fysiska och psykiska sjukdomar som sömnstörningar, hjärtproblem och depression. 

En annan sjukdom som kan följa av långvarig stress är utmattningssyndrom, som kännetecknas av just utmattningen. Den som drabbas är inte bara trött utan extremt trött och ansträngning leder till mycket mer trötthet än man är van vid och tar mycket längre tid att vila bort. 

Ett utmattningssyndrom föregås alltid av en lång period på minst sex månader, ofta längre, som har varit överbelastad – kanske har jobbet varit extra intensivt, rörigt eller underbemannat samtidigt som privatlivet kanske har varit fyllt av att hantera sjuka släktingar, egna barn med särskilda behov, händelser som inbrott, bouppteckningar eller annat. Det har inte funnits tid och möjlighet till återhämtningen som skulle ha behövts bättre än någonsin under en sådan här tid. Därutöver har uppvarvningen som följer med stressen gjort att återhämtningen har haft sämre kvalitet – du har varit rastlös och sysselsatt dig istället för att vila, eller har din sömn blivit störd av tankar på allt du måste fixa. För vissa kommer helt enkelt en dag när de känner att de inte kan fortsätta längre, en mer eller mindre tydlig droppe som får bägaren att rinna över. Man har överansträngt sig utan att fylla på sina energidepåer under alltför lång tid. 

Vem som helst som utsätts eller utsätter sig för överbelastning utan tillräcklig återhämtning under tillräckligt lång tid kan drabbas av utmattningssyndrom. Vi träffar många patienter som aldrig tidigare haft något hälsoproblem, varken psykiskt eller fysiskt. Naturligtvis träffar vi också patienter som tidigare kämpat med depression, oro eller ångest, och det är viktigt att bedöma vad som ska behandlas för att vi ska kunna hjälpa just den här personen att bli frisk. 
Det finns beteendemönster som verkar vara riskfaktorer för att drabbas av utmattningssyndrom: 

  • att ta ett alltför stort ansvar för saker som egentligen ligger utanför ens påverkansmöjligheter
  • att kräva perfektionism av sig själv i de flesta aspekter av livet 
  • att ha en så kallad prestationsbaserad självkänsla där man alltför starkt upplever att ens värde som människa enbart är kopplat till vad man klarar att prestera. 

Det är lätt att tänka sig hur dessa beteendemönster påverkar oss – vi driver på oss själva bortom vad de flesta av oss tycker är rimligt, och det på bekostnad av vila, återhämtning och nöjdhet. 

”För vissa kommer helt enkelt en dag när de känner att de inte kan fortsätta längre.”

Det är dock viktigt att lyfta fram att även om den här typen av beteendemönster ökar risken, så utvecklar man inte utmattningssyndrom om det inte faktiskt finns yttre överbelastning. När det gäller vår arbetssituation har våra arbetsgivare ett stort, lagstadgat ansvar att tillhandahålla en arbetsmiljö som inte är ohälsosam, vilket till exempel handlar om att arbetsbelastningen i snitt inte får vara så hög att medarbetare riskerar ohälsa till följd av den. Det kan också handla om tydlighet – att jag vet vad jag förväntas göra på arbetet och därmed också vet vad jag inte behöver göra. Dessutom handlar det om att ha en rimlig intensitet på arbetet och möjlighet till pauser och raster. 

För att förebygga utmattningssyndrom på just din arbetsplats, börja med att föreställa dig hur en tillräckligt bra arbetssituation skulle se ut. Sitt en stund och fundera över hur det skulle kunna se ut just i din förskola, med er tänkta barngruppsstorlek och er tänkta bemanning. Vad, om något, skulle kunna få verksamheten att fungera på ett bra sätt som du skulle kunna trivas med – och orka med – ända tills pension? Barnen kommer fortsätta att utmana, vara intensiva, högljudda och behöva stöd och stimulans. Hur får man bäst chans att klara av det på ett bra sätt? 

Många gånger är det organisatoriska frågor som kommer upp. Fungerar era arbetsscheman, så att ni utnyttjar bemanningen på ett bra sätt? Finns det utrymme i schemat för att gå ifrån barngruppen och ta paus? Tillåter kulturen på arbetsplatsen att man tar paus eller känner man att man sviker sina kollegor? Fungerar era dagsscheman – hur ser ert upplägg för en vanlig dag ut? Vilka tider eller situationer på dagen fungerar bra? Vilka fungerar sämre? Leta efter möjligheter till återhämtning mellan ansträngningarna. Ta sedan ett varv till och tänk ur barnens perspektiv. Vilka situationer älskas av barnen men blir belastande för er i personalen? Och vilka situationer är lika stressande och uttröttande för barnen som för personalen? Där finns det ännu mer anledning att lägga kraft och resurser på att förändra.  

Att förebygga ohälsa är effektivast och billigast men av både goda och dåliga skäl lyckas det inte alltid. För någon som har stressrelaterad ohälsa eller utmattningssyndrom till följd av överbelastning är det första som behövs avlastning för att på så sätt få möjlighet till återhämtning. Man pratar ofta om tre faser vid utmattningssyndrom: 

  • Prodromalfasen – tiden med mycket stress och lite återhämtning
  • Akutfasen – tiden runt hälsokollapsen när man mår som sämst
  • Återhämtningsfasen – tiden när man återhämtar sig och tillfrisknar med eller utan behandling. 

Håller man på att drabbas, är det viktigt att prata med arbetsgivaren och tillsammans ta fram en plan för hur man ska kunna förbättras i hälsan istället för att fortsätta som tidigare och förvärras. Det kan handla om tillfällig avlastning eller arbetsanpassning under en tid som specificeras i planen man alltså upprättar i förebyggande syfte. 

Har man drabbats hårt, är det ofta någon eller några veckors sjukskrivning som kan behövas och en initial kontakt med läkare. Efter de veckorna behöver man göra en ny bedömning – hur mycket har hälsan förbättrats bara genom avlastningen och möjligheten till återhämtning? För en del är det en helt tillräcklig insats och det enda som behövs nu är en bra plan för framtiden så att man inte hamnar där igen. Här har arbetsgivaren en viktig roll att aktivt göra en plan tillsammans med den det gäller. 

För andra kanske det inte räcker att få möjlighet till återhämtning några veckor – återhämtningen kommer inte igång trots att de yttre förutsättningarna nu finns. Då får man göra en ny avstämning och bedöma vilka andra åtgärder, utöver avlastning eller sjukskrivning, som behövs. Behövs fysioterapi för att hjälpa kroppen att varva ner, vila och andas bra igen och för att långsamt bygga upp god fysisk aktivitet som varvas med god återhämtning? Behövs psykoterapi för att få hjälp att hantera orostankar, ångest eller nedstämdhet, eller för att utmana beteendemönster som bidragit till ohälsan? Behövs psykoterapi eller arbetsterapeutinsats för att lägga upp bra aktivitetsscheman för en vanlig vecka, alltså scheman som har lagom med aktiviteter av olika slag och vila, varken för lite eller för mycket, så att orken byggs upp igen istället för att den fortsätter vara dränerad? 

Med kunskap om kännetecken och en god dialog med kollegor, chef och familj ökar möjligheten att förebygga ohälsa. 

"Idag vågar jag säga nej och be om hjälp". Cecilia Tanzborn drabbades av utmattningssyndrom. Läs artikeln här.

Förebygg utmattning på arbetsplatsen
  • Skapa utrymme för pauser och skapa en kultur för att stötta varandra att ta pauser, till exempel genom att prata om det på arbetsplatsen.
  • Prata om vad som ingår – och inte ingår – i olika arbetsuppgifter/arbetsmoment.
  • Lyft fram situationer under dagen som fungerar bra och jämför dem med situationer som fungerar sämre. Vad kan förändras så att fler situationer fungerar bra?
  • Vad kan du som individ förändra i tiden utanför ditt arbetsliv som vore bra för din hälsa? Hur kan du skapa goda hälsobeteenden med bra mat, fysisk aktivitet, måttligt med nikotin och alkohol och balans mellan gemenskap, vila och aktivitet? Om du tar hand om dig har du större tålighet för jobbiga perioder i livet. Leta gärna efter något litet som du kan börja med redan idag och orka fortsätta med. Självklart fråntar det inte din arbetsgivare ansvar.
Stress och utmattningssyndrom 

Kännetecken på att du är alltför stressad
Du känner av flera av följande symtom nästan hela tiden:
• Uppvarvad, rastlös
• Hjärtklappning, ytlig andning, yrsel
• Spänningar/värk
• Emotionell/lättirriterad
• Magbesvär
• Svårt att läsa, fatta beslut eller koncentrera dig
• Sömnproblem
• Ökad trötthet

Kännetecken på utmattningssyndrom
* Du har varit överbelastad och känt igen dig i stressymtomen ovan under mer än sex månader utan att kunna återhämta dig.
* Du är fysiskt och psykiskt så trött att du inte längre klarar av din vardag.
* Det är din trötthet som dominerar symtombilden – inte oro, ångest, nedstämdhet eller något annat.
* Du har också andra symtom som du tidigare känt av ibland men som nu finns med dig hela tiden – svårt att läsa, fatta beslut, koncentrera dig, svårt att sova, du är lättirriterad, kravkänslig, känslig för ljud med mera. 

 

Kerstin Jeding

Kerstin Jeding

Leg. psykolog och fil.dr på Stressmottagningen. Stressmottagningen arbetar förebyggande, behandlar vid tidiga varningssignaler och ger  specialistnivå vid utmattningssyndrom. Stressmottagningen.se

Elisabeth Elinder

Elisabeth Elinder

Leg. arbetsterapeut på Stressmottagningen. Stressmottagningen arbetar förebyggande, behandlar vid tidiga varningssignaler och ger  specialistnivå vid utmattningssyndrom. Stressmottagningen.se

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Förskoletidningen Praktisk pedagogik.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Förskoletidningen och Förskoletidningen Praktisk pedagogik ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant