”Jag skulle önska att förskolan kunde vara en skärmfri miljö”

Varje timme ett barn spenderar framför en skärm är tid som tas från något annat, det menar hjärnforskaren Sissela Nutley, som bland annat har studerat hur hjärnans arbetsminne hos barn i förskoleåldern fungerar.

Sissela Nutley lever som hon lär. I alla fall idag. Hennes mobiltelefon har nämligen slutat fungera, och inför intervjun får vi hålla kontakt på annat vis. Men hon medger skrattande att det inte är helt lätt, och att hon hyser samma hatkärlek till sitt mobiltelefonanvändande som så många andra.

Sitt intresse för hjärnan och hjärnforskning fick Sissela Nutley redan under gymnasiet, då hon läste psykologi och skrev ett specialarbete om inteligens med fokus på EQ (emotionell intelligens) och IQ.

– Det var verkligen en gnista som tändes i mig då, och jag kände att jag kunde läsa hur mycket som helst om hjärnan och hur den fungerar. Jag har alltid varit intresserad av människor och hur vi relaterar till varandra, och här hittade jag en kombination som fascinerade mig. 

Gnistan höll i sig och ledde senare till studier i biomedicin vid Uppsala universitet. Idag kan Sissela Nutley sedan sju år tillbaka titulera sig medicine doktor i kognitiv neurovetenskap, det vill säga läran om hur hjärnan möjliggör mentala processer så som tankar, beteenden och känslor. Bland annat har hon ägnat mycket forskning åt hur hjärnans arbetsminne fungerar. Arbetsminnet är den del av hjärnan som har hand om hur mycket information vi kan fokusera på just i stunden, och den är avgörande för vårt lärande. Arbetsminnet är också mycket begränsat, känsligt för påverkan och dessutom väldigt individuellt. Men det går att påverka. Något Sissela Nutley bland annat undersökt i en studie av barn i förskoleåldern där man testade om det gick att träna utvecklingen av impulskontroll, arbetsminne och logik med hjälp av olika datorspel. Hypotesen var att om det går, skulle man kunna fånga upp och undvika eventuella svårigheter som barnen skulle kunna få när de kom upp i skolåldern.

– Resultatet av min studie visade att det går att träna både arbetsminne och logik hos fyra–femåringar. Dessutom går det att förutspå vilka barn som kommer att hoppa av skolan i gymnasiet genom att mäta just arbetsminnet. Däremot fungerade det inte att träna barnens impulskontroll, vilket antagligen beror på att den här delen av hjärnan inte är tillräckligt mogen ännu.

Hjärnan är som mest formbar i småbarnsåldern och vilken stimulans den utsätts för har en enorm påverkan för dess utveckling. Det är under dessa år som våra grundläggande förmågor som känsla, syn, språk, hörsel, motorik och relationsbyggande kompetens ska formas och tränas. Om barn spenderar alltför mycket tid med digitala verktyg, som ofta är uppbyggda kring snabba belöningar och tillfredsställelse, är risken att de går miste om annan värdefull utveckling som kräver både tid och uthållighet, menar Sissela Nutley.

– All forskning visar på att det hjärnan går miste om i småbarnsåldern är väldigt svårt att ta igen. Och vi får aldrig glömma bort att det är samspelet med vuxna, och utvecklingen av de sensoriska sinnena, som är det absolut viktigaste. Så med tanke på hur vår omvärld ser ut idag, när vi överallt är omgivna av digitala medier, skulle jag ur mitt perspektiv önska att förskolan kunde få vara en skärmfri miljö.

Ska man ändå använda digitala verktyg i förskolan är det viktigt att man utvärderar dem efter vad de verkligen tillför verksamheten, menar Sissela Nutley. Det bästa är att använda dem enbart vid speciella tillfällen och för specifika uppgifter. Att ge barn allmän tillgång till paddor och appar är inget hon förespråkar. Viktigt är också att förskolan inte stressar fram en ”digitalisering”. Låt det hellre ta tid, så att förskollärarna blir trygga i hur verktygen bäst används, menar hon.

Det viktiga för barns kunskapsinhämtning är att synliggöra själva lärandeprocessen, menar Sissela Nutley. Att låta barnen förstå att det som de vill lära sig kanske inte kommer att gå med engång, men om de tränar och är uthålliga kommer de att nå sina mål. 

– Förskollärarens roll blir att visa barnen tydliga exempel på att de kan lära sig. Till exempel genom att säga ”tänk, när du var bebis då kunde du inte gå, men idag gör du det utan problem”. Visa barnen att lärandet är en process som kräver tid, och att alla behöver olika mycket träning för att erövra kunskapen.

"Varför ska vi begränsa oss till syn och hörsel när vi har hela vår kropp att tillgå?"

Idag är hela vårt samhälle och även skolan uppbyggd på ett sätt som gör att vi lägger väldigt hög arbetsbelastning på vårt arbetsminne, menar Sissela Nutley. Många och långa instruktioner gör att ett stort antal barn faller bort under en skoldag, då deras arbetsminne helt enkelt inte räcker till.

– Skolan har mycket att lära av förskolan när det gäller att skapa glädje och kunskapsinhämtning med hjälp av alla våra sinnen. Varför ska vi begränsa oss till syn och hörsel när vi har hela vår kropp att tillgå, undrar Sissely Nutley, som sedan länge själv hyser en stor passion för såväl teater som musik.

Under sina år som forskare har Sissela Nutley blivit alltmer medveten om hur dåligt många människor, speciellt unga, mår idag. Funderingarna om varför, och en vilja att förändra och påverka ledde till att hon tillsammans med en kollega startade den ideella föreningen Arts & Hearts, vars syfte är att genom scenkonst lyfta fram och synliggöra olika samhällsfrågor. Just nu är hon därför, vid sidan av forskning och bokutgivningar, också fullt sysselsatt med en nyuppsättning av musikalen Det syns inte, som hon själv varit med och både skrivit sång och musik till. Musikalen handlar om psykisk ohälsa bland unga och ska, tack vare bidrag från Arvsfonden, spelas för skolungdomar runt om i landet, under tre år.

– Det känns fantastiskt roligt att få den här möjligheten att försöka nå ut och beröra ett så viktigt ämne som psykisk ohälsa. För det går faktiskt att påverka vår hjärna och vårt eget välmående, det visar min forskning med all tydlighet. 

Sissela Nutley

Gör: Driver projektet Det syns inte och föreläser om hjärnan.

Ålder: 37 år.

Bor: Västerort.

Familj: Man och två barn, fem och nio år.

Gör på fritiden: Umgås med familj och vänner. Läser: Forskningsartik- lar och deckare.

Lyssnar på: Ingrid Michaelson, amerikansk singer-songwriter.

Drivkraft: Att nå ut med kunskap om hur hjärnan fungerar för ökat välmående.

Inspireras av: Vardagshjältar, vänlighet på tunnelbanan och mot främlingar.

Tips för att träna arbetsminnet

Kim´s lek, Memory, ramsor och sånger där man sjunger och räknar ner, till exempel Kalle Kamel och Fem fina fåglar.

Instruktionslekar – Gör si, gör så, Hökens vida vingar och Akrobaterna.

Vektor – datoriserade arbetsminnesövningar. Ger barnen verktyg för att öka sin förståelse för tal och samtidigt träna sitt arbetsminne och koncentrationsförmåga. Läs mer på cognitionmatters.org.

Läs fler

Åsa Fridman

Åsa Fridman

Frilansjournalist

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Förskoletidningen Praktisk pedagogik.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Förskoletidningen och Förskoletidningen Praktisk pedagogik ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant