Här bubblar det av språk

Förr fokuserade pedagogerna i Barnabro förskola i Varberg på språk i
projekt ett par månader åt gången. Men nu jobbar de språkutvecklande
hela dagen året om. De är också mer medvetna om hur de själva pratar.

Ute från gården hörs ljudet från glada barn som leker. Kvar inne på avdelningen Sunnan är sju barn och två vuxna. De har ännu inte fått gå ut i solen, men ingen verkar ledsen för det. Tvärtom. Stämningen är glad och förväntansfull. I mitten av den grå mattan där gruppen sitter samlad ligger en grön filtbit. Bredvid den ligger en mindre blå bit. Över den blå biten står en liten träbro och på andra sidan om den tre bockar. En stor, en mellanstor och liten. Under bron ligger ett troll.

– Amanda, vilken bock går först över bron, frågar barnskötaren Karin Winbo samtidigt som hon använder TAKK-tecken som extra stöd.

– Den lilla!

– Och vilken bock kommer efter?

– Den mellanstora, svarar flera barn.

– Och vilken bock går sist?

– Den stora bocken!

– Bra, ni kan den här sagan, säger Karin och ler.

Tillsammans med barnen fortsätter hon att återberätta den välkända sagan om de tre bockarna Bruse. För barnen är det en rolig stund tillsammans med en kär favorit. För Karin Winbo och förskolläraren Cecilia ”Cissi” Larsson, som också deltar i samlingen, är sagostunden ett sätt att träna prepositioner som i ”trollet ligger under bron” och ”bockarna går bron” och adjektiv som i den ”lilla”, ”mellanstora” och ”stora” bocken Bruse.

– Det var jättekul, utbrister Erolina Mehmeti när sagan är färdigberättad och det är dags att som avslutning sjunga sången om bockarna Bruse och på så sätt träna alla begreppen en gång till. 

Efteråt är det dags för en ny lek. Cissi Larsson plockar fram en röd påse. I den finns många spännande saker som hon tar upp en efter en samtidigt som hon frågar barnen vad det är. 

– Vad är det här?

– En sax!

– Vad kan man använda den till?

– Man kan klippa tidningar, svarar Ebbe Ladeborn.

– Och vad är det här?

– En gaffel, säger Amanda Hajra.

– Vad kan man använda den till?

– Ta pasta!

När alla sakerna är upplockade finns i mitten av samlingsringen en sax, en sked, en kotte, en ekorre, en igelkotte, en tejprulle, en gaffel, en orm och en björn. Dags att börja leka Kims lek. Ett barn i taget får vända sig om medan en sak tas bort. Sedan får barnet som inte såg vad som hände försöka komma på vilken sak som är borta. 

För barnen är det en rolig minneslek, för Karin Winbo och Cissi Larsson ännu ett sätt att utveckla barnens svenska. Vilka saker de väljer att ha med i leken beror på vad de vill träna. I dag är till exempel ormen med för att barnen ska träna s-ljud genom att väsa som en orm. Några saker är med för att de ska träna på att beskriva och förklara och på så sätt utveckla meningsbyggnad. Genom att svara på pedagogernas frågor om hur man använder saxen och tejprullen får barnen träna på att använda verb som klippa, tejpa, klistra, laga och fixa. 

Gaffeln och skeden påminner om skillnaden dem emellan, eftersom många barn blandar ihop dem, liksom igelkotten, kotten och ekorren. Björnen leder bland annat till samtal om var djur bor och vad de äter. Tanken är att under leken hela tiden medvetet använda sakerna för att öppna upp för samtal och funderingar som stärker ord- och språkförståelsen. 

– Vi har märkt att vi kan bli lurade till att tro att barnen har ett bra språk då de ofta gör sig förstådda genom att visa, peka och uttrycka sin vilja. Men många gånger är språket förenklat och tillgången till ett bredare och djupare ordförråd saknas. Det märks när de inte hittar orden, De kan till exempel komma och be oss sätta fast ”den här”, i stället för att be oss att sätta fast hårspännet, för att de saknar ordet för hårspänne, säger Karin.

Tidigare jobbade pedagogerna i Barnabro med språkutveckling i projekt på ett par månader åt gången, precis som de gör med matematik eller naturvetenskap. Men numera löper språkutvecklingsarbetet parallellt med alla andra projekt.

– Förr kanske vi hade en språksamling på morgonen och sedan tänkte vi inte så mycket mer på det men nu tänker vi språk hela tiden, säger Cissi.

Förändringen inleddes hösten 2020 när Varbergs kommun, tillsammans med Skolverket, startade en treårig satsning på ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, SKUA, i kommunens förskolor. Utbildningsledare är Anniqa Sandell Ring, förskole- och skolutvecklare på Nationellt Centrum för svenska som andraspråk. 

I Barnabro förskola har ungefär hälften av barnen annat modersmål än svenska men pedagogerna arbetar likadant med alla barnen.

– Alla barn drar ju nytta av att vi arbetar språkutvecklande. Det går inte heller att ta för givet att alla barn har ett bra språk bara för att de har svenska som modersmål, säger Karin.    

En del av språkarbetet består av att sätta rätt ord på rätt sak och till exempel inte klumpa ihop alla fordon till ”bil” och alla möbler som man kan sitta på till ”stol” som flera av barnen med svenska som andraspråk ofta gör. Överallt på förskolans väggar sitter väggbilder och ord- och begreppskartor som hjälper till att påminna både pedagoger och barn. På en plansch syns till exempel olika vägmaskiner med sina rätta benämningar, till exempel väghyvel, vält och schaktmaskin. I hallen sitter bilder med namn på olika sorters kläder. Karin Winbo berättar att de som pedagoger numera tänker mer på hur de själva pratar.

– Vi försöker att inte säga ”sätt på dig jackan” eller ”ta på dig skorna” utan att specificera vilken sorts jacka eller skor det handlar om, till exempel fleecejackan, koftan, gymnastikskorna eller gummistövlarna. Förr kunde vi också säga ”hoppa i overallen” men nu säger vi ”dra på dig regnbyxorna över de svarta gummistövlarna”.

Att pedagogerna i Barnabro förskola använder populära sagor som bockarna Bruse till att träna prepositioner och adjektiv med beror på att de har märkt att många barn med svenska som andraspråk saknar sådana ”murbruksord”, som binder samman språket. Genom SKUA-utbildningen har pedagogerna blivit mer medvetna om språket och hur de kan använda sig av det.

– Det som har varit bra är att utbildningen har varit så praktisk inriktad. Det vi lär oss kan vi använda i vårt vanliga arbete hela dagen. Vi kan fortsätta att göra saker som vi redan gör, som att läsa sagor och sjunga sånger, men nu vet vi varför vi gör dem, säger Cissi.

Syftet med SKUA är att alla barn ska ges möjlighet att utveckla sin identitet och ett nyanserat talspråk och ordförråd. Det gäller både svenskan och modersmålet om det är annat än svenska. Pedagogerna har därför börjat samarbeta mer med vårdnadshavarna kring barnens språkutveckling. De har bland annat skickat hem bokmappar med till exempel sagan om bockarna Bruse med tillhörande begrepp att träna på.

– Vi har också spelat in sångerna som vi sjunger här i förskolan så barnen kan lyssna på dem hemma och träna på melodin i språket, säger Karin Winbo. 

Vårdnadshavarna har reagerat jättepositivt på det språkutvecklande arbetet. Ju mer pedagogerna har uppmärksammat att några barn har and­ra modersmål än svenska, desto mer intresserade har alla barnen i Barnabro blivit av språk.

– Förut kunde barnen som har ett annat modersmål än svenska vara lite blyga när man frågade om det men nu bubblar här av olika språk, säger Karin.

– Det är verkligen stor skillnad. Även barnen som har svenska som modersmål är mer intresserade av andra språk, säger Cissi.

– Ett barn bad till och med sin mamma att läsa en godnattsaga på albanska – trots att ingen i familjen pratar albanska, berättar Karin och skrattar gott.

En lärdom under utbildningen har varit att ha samling i mindre grupper, oftast med bara en pedagog, i stället för att som förut ha stora samlingar med alla barnen.

– Med små samlingar får de flerspråkiga barnen längre tid att tänka och hitta rätt ord och begrepp, säger Karin. 

Pedagogerna försöker också allt oftare hitta tillfällen till spontana samlingar med bara ett eller två barn.

– Då sätter vi oss jämte barnet eller barnen som leker och ställer frågor så att vi sätter ord på leken utan att barnen tänker på att det är det som är syftet, säger Cissi Larsson.

Barnabro förskola

Barnabro förskola är en kommunal förskola i utkanten av centrala Varberg. På avdelningen Nordan går 16 barn i åldrarna 1–3 år och på avdelningen Sunnan går 24 barn 3–6 år. I förskolan, som ligger i ett lugnt villaområde med närhet till naturen, jobbar fem förskollärare och tre barnskötare.

Tips!
  • Ta till vara den spontana undervisningen och leken. Många gånger är det där vi pedagoger når barnen bäst.
  • Ta hjälp av språk- och begreppskartor som påminner oss pedagoger om vår egen språkanvändning med barnen.
  • Se till att det vi lär om språket också landar hos barnen. Det är lätt att en diskussion stannar vid just en sådan.
  • Ta gärna hjälp av vårdnadshavare med översättningar av ord och begrepp. Vårdnadshavarna blir delaktiga och vi pedagoger visar att flerspråkighet är en tillgång i vår undervisning. 

”Vad är det här?” Barnen övar att hitta de svenska orden.

Cissi Larsson, förskollärare.

Karin Winbo, barnskötare.

Bocken går på bron, trollet ligger under den och lurar. Den kända sagan är ett populärt sätt att träna prepositioner. Erolina Mehmeti och Amanda Hajra har koll.

Prev
Next

 

Johanna Ulrika Orre

Johanna Ulrika Orre

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Förskoletidningen.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Förskoletidningen och Förskoletidningen Praktisk pedagogik ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant

Vi hittar dessvärre ingen aktiv prenumeration kopplad till uppgifterna du angivit

Om du redan är prenumerant

Har du en prenumeration på Förskoletidningen men lyckas inte logga in? Då kan någon av de två nedan förslagen hjälpa dig med detta.

  • Har du inget digitalt konto ännu? Då skapar du enkelt upp ett konto kopplat till din prenumeration för att kunna logga in och läsa alla artiklar.

Skapa ditt digitala konto

Vill du bli prenumerant?

Förskoletidningen ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant