Lek på liv och död

Hur berättar man för en barngrupp att deras omtyckta fröken dött? Det blev verklighet i en förskola jag arbetade i för många år sedan. Både barn och pedagoger var berörda och ledsna såklart. Några grät och de pratade om döda djur, döda far- och morföräldrar, någon hade varit med sin pappa och jagat och sett det döda rådjuret som någon i jaktlaget skjutit.  Vi tände ljus och pratade om vad som händer när någon dör. 

Men hur det än var så fortgick vardagen – med en förändring: barnen började leka om döden. Några kollegor tyckte det var jobbigt. De försökte bryta lekarna och få barnen att fokusera på annat. Men i stället för att fortsätta på den linjen kom vi fram till att vi måste bejaka barnens behov av att prata och leka om döden. Döden är ett abstrakt men återkommande begrepp som barn är nyfikna på. För att barn ska få en bättre förståelse av döden bör vi alltid försöka förklara begreppet på ett konkret sätt för dem i stället för att ”prata bort det”. Vi läste böcker, samtalade, vi besökte en begravningsbyrå och en kyrkogård. Vi såg till att det fanns utrymme för barnen att leka och vi gav varandra utrymme att delta i barnens lekar, både för att stötta i själva leken och för att ha koll på hur barnen mådde. För vi är olika och behöver olika stöd och hjälp i att hantera upplevelser. 

”Barn ska få leka av hjärtans lust, utan krav eller förväntningar på leken.”

Att få leka är en rättighet för alla barn. Framför allt är det roligt. Barn ska få leka av hjärtans lust, utan krav eller förväntningar på leken. Det är också viktigt för barn att få bearbeta sina upplevelser för att förstå verkligheten. Det kan ske genom leken. I vårt fall handlade det om en kär fröken som dött, men alla förskolor möter barn som har mer eller mindre traumatiska upplevelser som de behöver bearbeta. Det kan handla om allt från skilsmässor, krig och flykt till ett husdjur som dött. Barns hela personlighet utvecklas i leken – socialt, motoriskt, känslomässigt och intellektuellt. I leken blir världen och omgivningen begriplig. 

Många tror att alla barn automatiskt kan leka, men så är det inte. Allt fler barn kan inte leka fantasi- och rollekar menar forskare och pedagoger i både Finland och Sverige. Hur ska vi främja leken när barn inte leker? 

Mitt råd är att ge leken tid och utrymme. Delta i barnens lek så kan du både stötta och utveckla barnens lekstyrka. I detta temanummer kan du läsa om lekens viktiga kraft. Kom ihåg att barn inte leker för att lära sig, men genom att leka lär de sig mycket. 

Malin Ring

Malin Ring

Chefredaktör Förskoletidningen och Grundskoletidningen

Testa FRAI • Din kreativa AI-kollega i förskolan

Upptäck FRAI – den smarta AI-tjänsten skapad för att ge dig stöd och inspiration i förskolan. Med material baserat på Förskoletidningens innehåll kan du enkelt hitta svar och idéer som underlättar ditt arbete i förskolan.

FRAI är helt gratis! Skapa ett konto med din e-postadress och upptäck hur FRAI kan förenkla din vardag. Prova här.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Förskoletidningen
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än? 
Förskoletidningen ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant

Vi hittar dessvärre ingen aktiv prenumeration kopplad till uppgifterna du angivit

Om du redan är prenumerant

Har du en prenumeration på Förskoletidningen men lyckas inte logga in? Då kan någon av de två nedan förslagen hjälpa dig med detta.

  • Har du inget digitalt konto ännu? Då skapar du enkelt upp ett konto kopplat till din prenumeration för att kunna logga in och läsa alla artiklar.

Skapa ditt digitala konto

Vill du bli prenumerant?

Förskoletidningen ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant