Ta med projektet ut
Hur håller vi samma kvalitet ute som inne? Hur kan vi ta med oss projektet ut och ändå jobba målstyrt och undervisande? Under pandemin fick vi tänka till om målen och syftet med utevistelsen.
– Kan du rita hur lång jag är? Frågan kommer ute på gården från en tvååring som under året har arbetat i ett projekt om matematik. Vi har tagit ut gatukritor och ritar konturen av våra händer och kroppar på marken. Att våra projekt har fått flytta ut under pandemin har lett till att vi fått tänka kring målen vi arbetar med under utevistelsen. Vi planerar och reflekterar kring barnens utforskande både inne och på gården och arbetar sedan vidare utifrån det.
På vår förskola såg vi ett stort utforskande av matematiska begrepp och fysikaliska fenomen – vi såg att barnen hällde och mätte, samlade pinnar och stenar och flyttade och bar tunga föremål. Vi vuxna pratade då ihop oss och började använda matematiska begrepp på ett medvetet sätt, vi satte ord på vad barnen gjorde och utmanade dem vidare genom att ställa frågor och tillföra material. Det handlade om tung, lätt, antal och att mäta till exempel tid och längd. På ett enkelt och naturligt sätt fick vi in det matematiska arbetet mot målen bara genom att vi vuxna blev mer medvetna och pratade ihop oss. Samtidigt höjde vi kvaliteten på vår utevistelse.
För att förskolan ska vara en utbildning krävs kvalitet hela dagen – vi kan inte bara ha samling eller jobba i projekt en timme och sedan tänka att vi är klara. Vårt pedagogiska uppdrag är större än så. Det ger oss en möjlighet att känna att vi lyckas varje dag, även de dagarna vi tänker att vi måste vara ute för att förutsättningarna kräver det. Även de dagar när det kanske inte blir någon samling arbetar vi målstyrt.
För att det ska bli undervisning måste vi ha satt mål på förhand, och vi vuxna måste vara aktiva, det är vi som undervisar. Det gör att vi behöver tänka över vad vi vuxna gör när vi är ute, men också var vi befinner oss och hur vi ser på utevistelse. Är det en rekreation för barn och vuxna eller är det en plats för utveckling och lärande? Tar vi med oss vår organisation ut, delar vi till exempel upp oss i mindre grupper? Vi behöver se över vad våra miljöer ute erbjuder och koppla ihop aktiviteter och förhållningssätt till de mål vi arbetar med i våra projekt eller teman.
Sofie Källhage och Josefin Malm är legitimerade förskollärare och pedagogistor.
- Vad tänker jag om att vara ute? Hur tänker jag om min roll som vuxen ute på gården?
- Vad är styrkorna på vår förskolegård? Vad vill vi utveckla vidare?
- Vilka mål arbetar vi med ute? Vilka delar av läroplanen representeras i våra lärmiljöer ute?
- Hitta möjligheter i de faktiska förutsättningarna, nu behöver vi vara ute – hur gör vi det bra?
- Gör en ritning över gården och markera var tionde minut var barn respektive vuxna befinner sig. Är de vuxna på rätt ställe? Vilka delar av gården är öde och kan utvecklas vidare?
- Observera vad som intresserar barnen ute. Vad väljer de att leka? Vad utforskar de och hur kan vi utmana och bygga vidare på det? Hur kan vi koppla ihop ute och inne?
- Ta vara på de spontana tillfällena för undervisning ute. Cyklar ett barn jättefort eller hoppar jättehögt – mät eller benämn vad barnet gör.
- Ta ansvar för att det blir kvalitet även ute. Prata ihop er och gör som ni har bestämt.
- Ha en bredd av material på gården, till exempel olika mått för volym, slangar och lådor för utforskande.
- Skapa gemensamma förhållningssätt för vuxna – hur ska vi vara och vad ska vi göra när vi är ute?
