Lika men ändå olika

I Gånglåtens förskola i Västra Frölunda har arbetet med Barnens planet gjort att pedagogerna lyfter upp likheter och skillnader på ett mer medvetet sätt.
– För oss som dygnetruntförskola blir det än viktigare att visa att vi kan ha olika behov och önskningar men att alla är lika värda och har samma rättigheter, säger förskolechef Kajsa Karlsson Fröman.

Ett ägg är vitt. Det andra är brunt. Förskolläraren Ida Andersson håller ett i varje hand. 

– De här äggen kommer från olika hönor och från olika äggkartonger. Men hur ser de ut inuti? undrar hon. 

– Jag tror de ser lika ut, säger Elias. 

– Jag tror de ser olika ut, säger Arian. Jag tror att det ena är mer slajmigt än det andra. 

Ida tar fram två skålar och knäcker ett ägg i vardera och låter barnen jämföra. 

– Ett är mer orange än det andra, konstaterar Isra och de flesta håller med, men bortsett från det är äggen precis lika.  

– Blev ni förvånade? undrar Ida Andersson och får lite spridda svar, en del ja och en del nej. 

Hon fortsätter med att ta fram ett rött äpple och ett grönt äpple. Nu tror de flesta barnen att de kommer att se olika ut inuti. 

– Kanske kommer det röda att vara rött även inuti? funderar Isra.

Men när Ida delar visar det sig att halvorna från de både äpplena är precis lika. Däremot konstaterar barnen att de smakar olika. Det gröna är surare än det röda.

– Smaka själv, säger Arian och sträcker fram en äppelklyfta.

Under hösten och våren har barnen i Gånglåtens förskola arbetat med materialet Barnens planet. De har läst boken, gjort övningar och lyssnat på musiken. På Barnens planet har barnen olika färg: några är bruna, några är vita, någon är prickig och någon är grön.

– Hur är det med oss, ser vi lika ut? undrar Ida Andersson.

– Nej, säger Maria och tittar sig runt. Inte jättelika.

– Men tror ni att vi ser lika ut inuti? fortsätter Ida.

– Ja, konstaterar barnen och bläddrar i boken. Vi har hjärtan och hjärnor och likadant blod.

Gånglåtens förskola är en dygnetruntförskola. Det innebär precis som det låter att den är öppet dygnet runt. På kvällarna flyttar verksamheten till mer lägenhetsliknande lokaler med sovrum och sängar. Personalen har ett sjuveckorsschema och arbetar varierat dag, kväll och helg, årets alla dagar, även storhelger som julafton och midsommarafton. Den ganska speciella verksamheten ställer extra krav på att barnen är trygga med varandra och att de får känna sig delaktiga. Fördelen är att de är några färre barn än vanligt och att de därför kan ha en mer flexibel verksamhet. Nackdelen är att det ofta är olika konstellationer i barngrupperna.

– Det kan vara svårt för oss att få kontinuitet eftersom all personal arbetar olika pass och barnens schema skiljer sig mycket åt. På så sätt är arbetsmaterialet med Barnens planet perfekt eftersom det har skapat en röd tråd. Vi läser samma kapitel två veckor i rad för att alla ska få chans att vara med, berättar Refie Iljazi som är barnskötare. 

På Barnens planet gör barnen drömmjölk och ger de vuxna att dricka. Då förstår de barnens önskningar och vad barnen vill. I verkligheten finns ingen drömmjölk, men att få in barnens rättigheter och medbestämmande har varit en viktig del i arbetet, berättar pedagogerna. 

– Hur lyssnar vi på er? 

Refie Iljazi ställer frågan till barnen.

– Vi får vara med och bestämma vad vi ska göra.

– Vad vi ska köpa in.
– Och vad rummen ska heta, säger barnen efter varandra.

– Hur gör vi då? undrar Refie.

– Vi önskar och röstar, förklarar barnen och berättar att det oftast blir disco, skogspromenader eller lekplatsutflykter när de får bestämma.

”Över huvud taget pratar vi mycket om hur saker hänger ihop. Varför barnen måste vara i förskolan, varför alla måste hjälpa till.”

En gång gjorde barnen drömmjölk till de vuxna. Då blandade de mjölk med glitter och sedan fick pedagogerna låtsasdricka. Efter det målade barnen sina drömmar och fick visa och berätta.

– Några barn ville bli glassbilschaufför, andra drömde om en egen lägenhet, om att deras mamma skulle vara hemma mer eller om spindlar, säger Refie Iljazi. 

Ida Andersson berättar att de ofta pratar med barnen om hur de kan få inflytande i förskolan. Vissa saker kan de vara med och bestämma om, som innehåll i verksamheten, medan annat inte går att styra över, som vilken mat som serveras eller hur deras föräldrar jobbar.

– Över huvud taget pratar vi mycket om hur saker hänger ihop. Varför barnen måste vara i förskolan, varför alla måste hjälpa till, exempelvis när det gäller att samla skräp och jobba med miljöfrågor, och hur barnen själva kan påverka genom att engagera sig, säger Refie Iljazi.

Ett exempel var en pojke som var upprörd över att hämtningstiderna i förskolan var så dåliga. Hans mamma slutade klockan 21.00 på kvällen men sista tiden för hämtning på Gånglåten är klockan 20.00. 

– Då skrev vi tillsammans till förskolechefen, berättar Ida Andersson. Det ledde till att vi ibland kan göra ett undantag så att pojken kan sova hemma istället för i förskolan. För honom blev det ett bra exempel på demokrati och på hur man kan skaffa inflytande. Han vet precis hur gången är när man vill påverka. 

Eftersom de flesta av barnen någon gång tillbringar alla dygnets timmar i förskolan blir det extra viktigt för pedagogerna på Gånglåten att arbeta med att alla barn får respekt för varandras likheter och olikheter. Personliga saker som att någon vill dra sig undan när de byter om, att någon har lätt för att somna medan andra behöver ett gosedjur eller att en del har lätt att gå upp på morgonen medan andra behöver mer tid, är saker som alla barnen måste förstå och ta hänsyn till.

– Vi kommer så nära barnen och behöver därför vara extra noga med att lyssna in dem. Ett barn firade exempelvis sin födelsedag hos oss på helgen. Då frågade jag vad han ville göra. Jag vill åka båt, sa han och då åkte han och jag Älvsnabben* i flera timmar, berättar Ida Andersson.

”Vi kommer så nära barnen och behöver därför vara extra noga med att lyssna in dem.”

I Gånglåtens förskola finns barn från många kulturer. Därför är integration ett övergripande tema som de alltid jobbar med. En central del är att involvera föräldrar och på föräldramötena brukar barn och föräldrar komma tillsammans och göra något gemensam aktivitet. 

– Vi integrerar ju inte bara barnen utan också deras föräldrar, förtydligar Ida Andersson.

På det senaste föräldramötet arbetade de med barnkonventionen och föräldrarna fick klippa ut de viktigaste paragraferna och klistra på ett träd som nu hänger på väggen över samlingsmattan. Bredvid finns en teckning av ett barn och vilka olika saker som barn behöver: mat, kläder, kärlek, utbildning, kompisar. Samma saker världen över. Ida Andersson berättar att arbetet med Barnens planet bland annat har inneburit att de pratar mer om likheter än om skillnader när de lyfter upp olika kulturer och länder.

– Pratar man om likheter känner man sig närmare varandra, pratar man om olikheter känns avståndet större. 

*Färjelinje som trafikerar Göta älv i Göteborg. 

I Praktisk pedagogik 2/2019 får du ett smakprov från handledningen till Barnens planet. 

Refie Iljazi tycker att Barnens planet har skapat en röd tråd i verksamheten. 
 

Äggen såg lika ut inuti fastän utsidan hade olika färg, samma med äpplena. Men de smakar olika, konstaterar barnen och Ida Andersson.

Ett rött och ett grönt äpple. Olika på utsidan men lika inuti. Kan det gälla för människor också? undrar förskolläraren Ida Andersson.

Barnen har tillsammans lärt känna Clariva, Joona, Randi och de andra figurerna i boken Barnens planet.

Prev
Next
Barnens planet

Projektet Barnens planet är ett samarbete mellan Teskedsordern, OMEP, Rädda barnen och Gothia Fortbildning med stöd av Arvsfonden. Det riktar sig till förskolebarn i åldrarna 3 – 5 år och utgår från barnkonventionen. 

Materialet består av en barnbok, musik och en handledning. På ett kreativt och tillgängligt sätt ska det inspirera pedagoger att diskutera och arbeta med rättigheter, olikheter och respekt – viktiga men ibland svåra ämnen. 

I boken Barnens planet synliggörs normer, mångfald och allas lika värde. Den är skriven och illustrerad av författaren och musikern Homero Alvarez tillsammans med förskolebarn. 

Läs mer på teskedsordern.se/barnens-planet
 

Gånglåtens förskola

Förskolan är en kommunal dygnetruntförskola som är öppen alla dagar året runt. Förskolan har 25 platser för barn mellan 1 och 12 år. Flest barn är i åldrarna 1 till 5. Skolbarn är välkomna till verksamheten efter klockan 17 och på helgerna. 

I förskolan arbetar två förskollärare och fem barnskötare varav en är ateljérista som har ett övergripande ansvar för den skapande verksamheten och förskolans lärmiljöer.

Barnen svarar
Arian
Arian, 6 år:
Vilken är din favoritfigur i Barnens planet?
Randi för att han är randig.
Varför är det viktigt att få vara olika?
För att alla ska tycka om varandra.
Elias
Elias, 5 år:
Vilken är din favoritfigur i Barnens planet?
Randi för att han är bra på att leka.
Vad tänker du om att vara olika?
Alla är olika och alla är lika.
ISra
Isra, 4,5 år:
Vilken är din favoritfigur i Barnens planet?
Joona för att han kan flyga.
Varför är det bra att man får vara olika?
Det är bra att vara olika. Men om alla vore lika skulle det också vara bra. 
Skulle det inte vara svårt att veta vem som var vem då?
Jo … och alla skulle vilja göra samma saker …

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Läs fler

Carina Haglind Ahnstedt

Carina Haglind Ahnstedt

Frilansjournalist.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Förskoletidningen Praktisk pedagogik.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Förskoletidningen och Förskoletidningen Praktisk pedagogik ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant