01
02

Offentliga rummet/Språklekar

Förskolan i det offentliga rummet

En av de mest centrala uppgifterna för förskolan har alltid varit att integrera barn i samhället. Christine Eriksson riktar i sin avhandling A preschool that brings children into public spaces: Onto-epistemological research methods of vocal strolls, metaphors, mappings and preschool displacements fokus på hur förskolan kan möjliggöra för barn att ta plats i offentliga rum genom att aktivt delta i och skapa det offentliga rummet. I studien vandrade hon tillsammans med en barngrupp och pedagoger på gator, åkte buss och tunnelbana till Brunkebergstunneln, en gång- och cykelbana i centrala Stockholm. När de ropade i tunneln fick de ofta svar från andra passerande och tunnelns resonans svarade dem som ett eko.

– Genom våra röster kom vi att aktivera platserna vi besökte på olika sätt. Våra röster kom också att bli aktiverade av platserna och situationerna som uppstod på dessa platser. På dessa ”röstliga vandringar” har vi skapat relationer med andra människor men också med de offentliga platserna. 
Hennes forskning sätter fokus på forskningens uppgift i samhället och undersöker om en forskare kan bidra till att aktivt skapa ett socialt hållbart samhälle. Studien lyfter att vi bör fundera på om vi behöver organisera ett samhälle som separerar barns platser från vuxnas platser. 

– Kanske skulle förskolan kunna fungera som en institution som tar ansvar för att möjliggöra för barn att delta i och producera offentliga rum? Risken är annars att barnen blir exkluderade i att vara medskapare till det samhälle som de är en del av.

Forskn
Brunkebergstunneln var slutmålet för barnen och pedagogerna i Christine Erikssons forskningsstudie.

 

Språklekar – nyckeln till framgång

Systematiska språklekar enligt Bornholmsmodellen minst tre dagar i veckan ger resultat på fonologisk medvetenhet, ordläsning, läsförståelse och rättstavning genom hela grundskolan. Det visar Ann-Christina Kjeldsens avhandling The Nordic Model: Language games promoting literacy skills – A 10 year phonological intervention follow-up from kindergarten to grade 9. 

– Förklaringen ligger i Bornholmsmodellens hierarkiska struktur, plan- mässiga systematik och konsekventa kontinuitet. Den genomförs av de ordinarie förskolelärarna för hela förskolegrupper före den formella läsinlärningen i skolan. Den är därmed kostnadseffektiv, säger Ann-Christina Kjeldsen som införde Bornholmsmodellen i samtliga nio daghem i sitt skoldistrikt på Åland när hon för 25 år sedan arbetade som specialklasslärare. 

Efter ett första pilotår ville de involverade förskollärarna att språkleksinterventionen skulle utvärderas och så var den åländska studien igång.

– Den grupp barn som i studiens början identifierades ligga i riskzonen för kommande läs- och skrivsvårigheter var de stora vinnarna i Bornholmsmodellen. Redan från årskurs ett låg de på medelnivå när det gällde fonologisk förmåga samt läs- och skrivfärdighet och deras resultat höll i sig hela grundskolan. 

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Förskoletidningen Praktisk pedagogik.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Förskoletidningen och Förskoletidningen Praktisk pedagogik ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant