Jag öppnade dörren till förrådet på avdelningen i en montessoriförskola där jag var rektor. Med mig hade jag en pojke i fyraårsåldern som pedagogerna upplevde som utagerande. Vi började leta runt efter något spännande och jag såg hur pojken blev nyfiken på det som kallas hundrabrädet, en kvadratisk platta med tillhörande träbrickor i talen 1–100. Hundrabrädet tränar taluppfattning, ramsräkning och att se talmönster.

Jag behövde inte förklara hur han skulle göra, han satte i gång att sortera talen tyst och stilla, fullt koncentrerad på uppgiften. När jag satt där bredvid honom noterade jag att det inte fanns något specifikt matematikmaterial på hyllorna. Det visade sig vid närmare utforskande att pedagogerna tyckte att matematik var svårt och att de medvetet ställt undan allt som hade med det att göra.

Detta blev upprinnelsen till ett större kompetensutvecklande arbete i hela förskolan med fokus på matematik. Och för pojken, som älskade allt som hade med matematik att göra, blev dagarna stimulerande vilket påverkade honom till att bli lugnare och mindre utagerande.

Matematik är inte bara en fråga om att lära sig räkna eller hantera siffror, utan också en nyckel för att utveckla sitt logiska tänkande och sin problemlösningsförmåga. Genom att introducera matematiska problem i form av pussel, mönster eller former uppmuntras barnen att använda sin kreativitet för att hitta lösningar.

Att arbeta tillsammans kring aktiviteter som att dela upp leksaker, räkna tillsammans eller lösa gemensamma problem främjar samarbete och social interaktion. I matematiska aktiviteter använder barnen ofta händer och kroppsrörelser vilket gynnar deras fysiska aktivitet. Exempelvis när de staplar klossar, hoppar över ett visst antal hopprepssnören eller organiserar föremål efter storlek.

Genom att introducera matematik i vardagliga situationer – som att mäta ingredienser i köket, räkna antal blommor på gården eller räkna hopprepshopp ute på lekplatsen – uppmuntras barnen att vara nyfikna och experimentera med matematik i olika sammanhang.

Att introducera barnen till olika kulturella sätt att räkna, mäta eller tänka på matematik – som olika typer av kalendrar, mätsystem eller räknesätt – kan utvidga deras förståelse för mångfald och olika perspektiv.

När vi ser alla dessa kopplingar förstår vi att matematik inte bara är en isolerad kunskap, utan främjar en bredare och mer holistisk utveckling hos barnen.