Vilken roll har förskoleklassen i er verksamhet?
– Förskoleklassen har en jätteviktig roll, den är ju grunden. Om vi satsar på kvalitet i förskoleklassen har vi med oss det framöver och lärarna blir hjälpta hela vägen. Eleverna behöver det här extra året innan de börjar skolan och det är bra att det har blivit obligatoriskt.
Hos oss, som har många elever med annat modersmål än svenska, är förskoleklassen extra viktig. De får börja med skola, men det är ändå mycket lek. Våra lärare har en mycket hög kvalitet på verksamheten och jag ser att det hjälper våra elever när de börjar år 1. Majoriteten kan läsa och skriva när de börjar i första klass vilket är guld värt.

Hur arbetar ni med övergångar mellan förskola, förskoleklass och år 1?
– När det gäller övergången från förskola till förskoleklass brukar lärarna i förskoleklassen besöka förskolorna och barnen i förskolan besöker förskoleklassen. Sekretessen sätter ibland käppar i hjulen, det är inte alltid att rätt blanketter är ifyllda, och vi försöker hela tiden jobba aktivt för att det inte ska finnas några hinder. Men det är fortfarande ett utvecklingsområde.

Vi vill få så mycket bakgrund om eleverna som möjligt för att skapa de bästa förutsättningarna. Men det är också viktigt att tänka på att bara för att det varit på visst sätt behöver det inte vara så i nya sammanhang och rutiner. Ibland oroar man sig mycket innan och sedan brukar det fungera väl när eleven väl börjar. Det är en balans där, hur mycket ska man veta och vad är syftet med det man vill veta? Men ofta är det bra att veta både elevens styrkor och vad hen behöver för extra stöd så att man kan förbereda. Då kan man också få en bra balans i grupperna.

Lärarna i förskoleklass och år 1 ingår i samma arbetslag. Läraren som ska ha eleverna i första klass besöker dem i förskoleklassen för att det ska kännas tryggt och naturligt. Vi har också klasskonferenser med överlämningar.

Hur arbetar ni med kompetensutveckling för pedagoger i förskoleklass?
– Pedagogerna i förskoleklassen är med i vårt kollegiala lärande precis som alla andra lärare. De träffas två gånger i veckan och har även varit på Skolverkets konferens för förskoleklass.

Hur har de nya skrivningarna om förskoleklassen i läroplanen förändrat förskoleklassens arbete?
– Pedagogerna i förskoleklassen fick bekräftelse på att de gjorde rätt och de kunde koppla det arbete som de redan gjorde till det centrala innehållet. På en ”kunskapsvägg” i klassrummet har de satt upp det centrala innehållet, det synliggör lärandet och gör det tydligt för eleverna.

Pedagogerna får även tyngd genom att de fick en egen del i läroplanen. Nu är det tydligt hur viktigt det är med förskoleklass och det ger pedagogerna en ökad trygghet i uppdraget.

Vilka är de största utmaningarna i arbetet med förskoleklassen?
– Vi har stora grupper, 30 elever i varje, och det är klart att det är en jätteutmaning att få ihop en sådan grupp från olika förskolor, där eleverna kommit olika långt i sin sociala utveckling. Nivåerna på eleverna är olika och samtidigt ska de in i skolans värld. I början nöter pedagogerna rutiner. Det krävs sin lärare att jobba i förskoleklass, skulle jag vilja säga.

Vilka framgångsfaktorer finns i ert arbete med förskoleklassen?
– Lärarna i förskoleklass är med i olika sammanhang där övriga lärare är med. Våra arbetslag träffas en gång i månaden, och två gånger i veckan träffas vi i det kollegiala lärandet. Vi arbetar blandat över årskurserna, något som gör att vi får förståelse för varandras olika uppdrag och utmaningar.

Pedagogerna i förskoleklass hos oss har ferietjänst som övriga lärare i skolan och ett uppdrag att fokusera på, de arbetar bara i förskoleklassen. De går till exempel inte in och arbetar på fritids på eftermiddagen. Fritidsverksamheten måste hålla lika hög kvalitet som de andra verksamheterna och det ska inte vara en plats där man lägger de timmar man har över.