Förskolans arbete med nationella minoriteter handlar om två olika uppdrag. Det första uppdraget gäller alla förskolor i hela landet. Utbildningen ska lägga grunden för barnens förståelse för de nationella minoriteternas kulturer och språk. Efter avslutad förskoleutbildning ska alltså alla barn oavsett bakgrund ha fått möjlighet att ta del av, utforska och få kunskap om de nationella minoriteternas traditioner, kulturer och språk. Det är så förskolan bidrar till att Sveriges kulturarv förs över mellan generationerna. 

Förskolans andra uppdrag har fokus på barn som tillhör de nationella minoriteterna.  Alla barn som tillhör en nationell minoritet har rätt att få stöd i att utveckla sitt nationella minoritetsspråk, oavsett förkunskaper i språket och om språket talas av någon i familjen. Barn tillhörande nationella minoriteter har också rätt att få stöd i att utveckla en kulturell identitet. Men vad är en kulturell identitet och hur kan man som förskolepedagog ge alla barn kunskaper i de olika nationella minoritetsspråken?

Kulturell identitet handlar om känslan av att tillhöra en grupp människor som delar samma historia, traditioner, normer och språk. För många barn som tillhör en nationell minoritet kan det vara svårt att hitta något som stärker den kulturella identiteten utanför den egna familjen eller det egna hemmet. Att språket hörs i förskolan och att barnet får möta sin kultur där betyder därför mycket. Det signalerar att barnen ska våga vara stolta över att tillhöra en nationell minoritet!

”Att språket hörs signalerar att barnen ska våga vara stolta.”

Här har förskolan ett viktigt uppdrag: att jobba aktivt med att skapa möjligheter för barn att känna igen och lära sig mer om sitt språk och sin kultur. För att stödja utvecklingen av deras kulturella identitet kan förskolan arbeta med att synliggöra traditioner, högtidsdagar och fundera på vad som särskiljer dessa gruppers kultur från majoritetssamhällets. 

Eftersom alla förskolor och alla pedagoger ska arbeta med uppdraget nationella minoriteter kan det vara bra att samla in tips och sprida dokumentation på aktiviteter, idéer, temaarbeten med mera. Tänk att de insamlade erfarenheterna och idéerna kan forma nästan som en skattkista alla kan bidra till och hämta inspiration ifrån. 

Ett konkret sätt att arbeta är att utveckla språk- och kulturväskor med fokus på de olika nationella minoriteterna. Detta har vi arbetat framgångsrikt med i Skellefteå kommun. Där har jag och min kollega Åsa Lundman tagit fram väskor för att stötta de fem nationella minoritetsspråken. Just nu pågår arbetet med att vidareutveckla väskorna och tillgängliggöra appar och andra digitala resurser på nationella minoritetsspråk.   

Ni kan fylla varje väska med leksaker och föremål för barn att upptäcka och utforska, med sagor och musik. En väska med fokus på finska och sverigefinnar kan till exempel innehålla sverigefinnarnas flagga, en karta över Sverige och Finland, QR-koder till sagor, finskspråkig musik, sverigefinska recept, tvillingböcker och varför inte en bastuskopa, muminfamilj eller ett Mölkky-spel? Dela med dig av tips till dina kollegor på hur just ni har använt innehållet i språk- och kulturväskan. Kanske kan det finnas möjlighet att ha centralt placerade språk- och kulturväskor som alla förskolor kan låna? Finns det möjlighet att dela bra länkar, material och tips på intranätet på din arbetsplats? 

Nedan följer några fler tips och förslag som ni kan använda för att komma i gång och utveckla ert arbete med nationella minoriteter. Dela med dig och sprid goda exempel till andra!  

Sagor är en viktig del av förskolans vardag och också ett bra sätt att väcka barns nyfikenhet kring språk och kultur.  Enligt läroplanens mål ska alla barn få kunskap om nationella minoritetsspråk. Men hur når vi det målet om ingen av pedagogerna kan tala något av språken? Ett sätt är att lyssna på tvåspråkiga sagor, såsom Sveriges Radios Randiga sagor. Sagorna är på svenska med inslag av nationella minoritetsspråk och passar därför utmärkt till alla förskolebarn oavsett språkkunskaper. Varje saga innehåller också en liten ordlista på minoritetsspråk. Skriv gärna ut listan och synliggör språken på er förskola. 

Ni kan också titta på korta filmklipp som finns tillgängliga via URplay.se. Kan vi tillsammans räkna ut vad Pino pratar om när han talar meänkieli i filmklippen Pino bakar? Prova och se hur det blir och se sedan om samma filmklipp, men denna gång på svenska. Fundera om språken låter lika eller olika. Skapa möjligheter för alla barn att lyssna på sagor på alla sina språk, och lyft gärna fram barnens flerspråkighet som en resurs. 

Ett annat sätt att jobba med sagor i förskolan är att berätta sagor ur minoriteternas perspektiv. Kontakta ditt lokala bibliotek för att få hjälp med boktips som ni kan bygga temaarbeten kring eller dramatisera. 

Musiken utgör en viktig och glädjefylld del av förskolans vardag. Lek dansstopp till musik på nationella minoritetsspråk eller varför inte prova dansa till klezmermusik som är en del av den judiska kulturen? Eller lär er letkis-jenka som är en del av den sverigefinska kulturen.  Till en lugn stund kan jojk eller musik från filmen Frost 2 på nordsamiska passa bra. Musik och rörelse är fantastiska sätt att sprida glädje över språkgränser!

Det finns många högtidsdagar som förskolan kan uppmärksamma utifrån de nationella minoriteternas perspektiv. Fira romernas nationaldag med ett käpphästrace för att synliggöra hästkunskapen som är en del av romernas kulturarv. Eller pyssla i rött, blått och grönt som är färgerna i romernas flagga.  Uppmärksamma samernas nationaldag med att baka samisk glödkaka, ”gahkku” och lär er om de åtta samiska årstiderna.  

Uppmärksamma sverigefinnarnas dag och tornedalingarnas dag med bastubygge. Fundera tillsammans med barngruppen om det skulle gå att bygga en lekbastu, kanske i lekstugan? Vad är det som behövs? Bastuaggregat med stenar, ved, bastuskopa, hink och vatten.  Gör en rundvandring och se om ni kan hitta allt som kan tänkas behövas. Ha en sagostund i den nybyggda bastun och passa på att lära er ordet ”sauna”, som betyder bastu på finska och på meänkieli. Här finns det många möjligheter till intressanta samtal med barnen. Fundera kring bastubad. Hur gammal måste man vara för att kunna basta och vad är det man gör när man kliver in i bastun? Ta några bilder på bastubygget, dela med dig till dina kollegor och låt dem inspireras!

Ni kan också uppmärksamma till exempel högtiden Rosh hashana – det judiska nyåret. Baka tillsammans med barnen utifrån den judiska matkulturen. Ta reda på och fundera tillsammans vad det finns för likheter och skillnader mellan det judiska och svenska nyåret. 

Det är viktigt att kontinuerligt skapa möjligheter för barn att uppleva och utforska med alla sina sinnen. Då får de med sig positiva erfarenheter och kunskap om nationella minoriteternas språk och kulturer. Synliggör arbetet med nationella minoriteter, ta vara på barns nyfikenhet och byt idéer med varandra. Det är lättare att jobba vidare tillsammans. Utforska och upptäck tillsammans med barnen vilken skattkista Sveriges kulturarv är!