Hur resonerar pedagoger i förskolan kring högläsning? Det undersökte jag och en läsforskare i en forskningsstudie som publicerades i en internationell tidskrift.

Resultatet visade att högläsning främst baserades på berättande böcker och användes som avkoppling, inte som ett verktyg för att stödja skriftspråkliga färdigheter. Det var alltså den skönlitterära genren som användes, trots att flera barn visade intresse för faktaboksgenren. Så här sa en av pedagogerna i studien:

”Det är ju inte så att jag tar fram en faktabok och säger: Kom så sätter vi oss och tittar på det här, utan det är barnen som säger att jag vill att vi läser den här eller tittar i den här.”

Att pedagoger gärna inte väljer att högläsa fakta- eller faktabilderböcker, beror troligtvis på en osäkerhet om hur man går till väga, men också att man underskattat genrens potential att stärka barnens språk- och läsutveckling.

Syftet med denna artikel är att argumentera för varför faktabilderboksgenren bör få ett större utrymme och att visa hur arbetet med den kan organiseras. Detta innebär givetvis inte att vi ska läsa färre berättande bilderböcker med barnen. En jämnare balans i bokvalet bör dock eftersträvas. De skäl till att läsa mer faktabilderböcker som jag tar upp är grundade i forskning och praktisk tillämpning.

Här är fem vinster med att högläsa faktabilder­böcker i förskolan:

1. Barnen ställer frågor

Det uppstår fler och längre samtal om texten och mer förklaring av svåra ord än när man läser berättande bilderböcker. Detta beror på att barnen ställer fler frågor som de vill ha svar på. Att ställa frågor för att vilja veta och vilja förstå är en lässtrategi som i hög grad påverkar senare läsförståelse.

2. Bra för flerspråkiga

Flerspråkiga barn gynnas av arbete med faktabilderböcker. De ökar sitt ordförråd och meningsskapande utifrån ett avgränsat område som rör vissa fakta i stället för att minnas och hantera långa händelseförlopp. Detta gäller också för barn som har olika funktionsvariationer.

3. Viktig träning

Det är speciellt faktatexter och annan sakprosa som efter hand ställer till bekymmer för eleverna i skolan. Förutom att texterna förutsätter att man förstår de bärande ämnesorden är de uppbyggda på ett annorlunda sätt än skönlitterära texter. Detta kan man undervisa om redan i förskolan.

4. Utmanar tänkandet

Allabarn behöver utmanas i sitt tänkande och få hjälp att sätta ord på sina funderingar. I förskolan behöver barnen få stöd i att utveckla ett kunskapsrelaterat resonemangsspråk, som påverkar förmågan att kunna läsa och förstå alltmer komplexa sakprosatexter, att reflektera över det lästa och kunna resonera om det på ett förståeligt vis.

5. Grund i källkritik

Att få stöd i att kunna skilja på fakta och fantasi påverkar förståelsen för vad källkritik är och varför den är viktig. Betydelsen av ett sådant kritiskt tänkande betonas också av Kulturrådet och Skolverket i materialet Läs tillsammans! På förskolan, biblioteket och i hemmet.

Har du tänkt på att pekboken är en faktabilderbok? Det blir extra tydligt när titeln visar vad uppmärksamheten ska riktas mot, som i pekboken Titta 10 fåglar av Björn Bergenholtz. Det finns också genrehybrider där fakta och fiktion tas upp separerade från varandra i en och samma bok. Ett exempel på det är bokserien om Castor av Lars Klinting.

Även ABC-böcker tillhör kategorin faktabilderböcker – att veta vad bokstäver är, känna igen dem och förstå vad de används till är fakta. Att upptäcka och leka med bokstäver och ord gör att övergången till förskoleklassen blir mjukare och att läsinlärningen blir mer gynnsam.

Här är ett exempelpå hur det kan gå till när barn söker ordning i sitt kunskapsinhämtande och provar sig fram:

Under en samling frågar pedagogen barnen vad bokstäver är och vad de används till. Ett av barnen säger:

”Det är såklart siffror som man räknar med.”

Ett annat litet barn fyller eftertänksamt i:

”Hmm … Jag vet! Det är 1 och 2 och A och B och C och sånt (tecknar ett A i luften) och jag heter Adam och är två år!”

Exemplet är hämtat från samtal jag haft med förskollärare och finns även i min bok Arbeta med faktabilderböcker i förskolan.

Hur kan man organisera för arbete med faktabilderböcker? Som vid allt pedagogiskt arbete handlar det om att reflektera, planera, strukturera, genomföra och följa upp olika läsaktiviteter utifrån ett i förväg definierat syfte. Här är tips på hur ni kan göra inför, under och efter läsningen:

Inför läsningen

Välj en lämplig faktabilderbok för barngruppen, som när det gäller de yngsta barnen inte bör överstiga tre till fyra barn. Planera för fri lek med de övriga barnen. Den grupp som har lyssnat på en bok får sedan fri lek. Ordna gärna en lekhörna med föremål som tas upp i den lästa boken.

Fundera också på hur flerspråkighet kan uppmuntras, samtidigt som barnen ska få stöd i att utveckla en fullgod svenska. Du behöver också i förväg ha valt vilka ämnesord, så kallade magiska ord, som bär fram texten och som speciellt ska uppmärksammas, så att ordförrådet utvecklas.

Under läsningen

Uppmärksamma titeln och framsidesbilden: ”Vad tror du att författaren vill att vi ska lära oss?” Läs sedan kortare textavsnitt och gör tankestopp (”Här undrar jag …”), samtidigt som du pekar omväxlande på bilder och text.

Uppmuntra sedan barnen att peka och sätta ord på det du pekar ut vid en andra omläsning. Samtala om de magiska orden och sätt in dem i meningar. Upprepa meningarna tillsammans.

Läs boken i sin helhet en tredje gång. Uppmuntra barnen att ställa frågor och ge dem stöd i att sammanfatta det viktigaste. Om barnen ställer frågor du inte kan svara på, ge dem uppskattning för att de vill veta mer i stället för att bli förlägen. Förklara att ni tillsammans ska försöka hitta svar på frågorna.

Så småningom kan du kombinera läsning av fakta och fantasi i olika böcker med samma tema, till exempel kan ni jämföra bilderboken Alf och hajen av Kim Dalsgaard med Minifakta om hajar av Peter Bejder. Diskutera likheter och skillnader mellan fakta och fantasi. Det tränar också det kritiska tänkandet.

Efter läsningen

Fundera över om alla barn förstått vad du hade för syfte med just den valda faktabilderboken. Vad lärde sig barnen och hur vet du det? Vilka barn behöver få mer stöd och hur kan ni planera för det? Använd de magiska orden i andra sammanhang, så att ordförrådet och ett kunskapsrelaterat resonemangspråk fortsätter att utvecklas.