01
02
03
04

Rollen som språklig förebild

Vi vuxna är viktiga språkliga förebilder i förskolan.  Därför behöver vi bli medvetna om vårt eget sätt att språka och kommunicera och hur det direkt påverkar barnen sätt att språka och kommunicera. Hur kan man säkerställa att man är en språklig förebild?

I läroplanen läser vi att språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman. Det är en stor och viktig del av förskolan uppdrag, både som kommunikationsmedel men även som grunden till demokrati. Förskolan är en mötesplats och en plats för trygghet, lärande och glädje, den är barnens arena. 

En viktig del undervisningen är att i förväg tänka igenom vårt förhållningssätt, hur och när vi lyssnar på barnen och hur vi svarar på det som barnen själva uttrycker. Vi behöver planera kring de språkliga målen, men också för vilka arbetsmetoder och strategier vi ska använda oss av i arbetet. Det betyder att vi behöver diskutera värderingar och den syn vi har på barn och vuxna i förskolan – vår värdegrund. Förskolan är barnens plats och att deras röster är lika värda som de vuxnas, det är grunden i en demokrati, något vi också måste signalera till barnen. De behöver känna att det är värt att uttrycka sig, att språket är ett viktigt verktyg. Att arbeta med barns språk och kommunikation påverkar deras självbild och identitet som lärande individer. Det är inte bara det talade språket som är viktigt, med de yngre barnen behöver vi ytterligare verktyg för att kunna vara språkliga förebilder. Vi behöver tolka och sätta ord på det som barnen kommunicerar, intresserar sig för och sysselsätter sig med.

I kommunikation mellan människor vilar värderingar. Hur vi tilltalar varandra, lyssnar, tar kontakt och tittar på varandra har betydelse. Även bristen på detta är en form av kommunikation. Skolinspektionens rapport från granskningen 2016 visar att förskolepersonal ofta svarar på tilltal och frågor, men att vi inte går i dialog med barnen vilket gör att vi missar många chanser till undervisning. 

En språklig förebild är någon som både lyssnar, talar själv och ställer nyfikna frågor. Vi behöver tänka igenom hur vi anpassar nivån på språket utifrån barnen. Enligt Veli Tuomelas språkpedagogiska principer är språknivån viktig. Om den vuxne lägger sig lite över barnets språknivå stimuleras och utmanas språkutvecklingen. För enkelt eller för svårt språk är däremot hämmande. Till exempel gäller det att anpassa de frågor vi ställer till barnen. Det ökar möjligheten för dem att delta i samtal och dialoger. För äldre barn kan det vara utmanande med öppna frågor, medan det för yngre barn är lämpligt med mer ledande frågor.

Språklig utveckling sker alltid i samspel med andra. Förskolan ska bygga på lust och glädje. Vi ska engagera barn i språkliga aktiviteter och det ska vara roligt med kommunikation. Vi har möjlighet att läsa, samtala, sjunga, ramsa, leka med språket. Använda våra kroppar, humor, tokigheter och roligheter, allt för att visa på den enorma rikedom språket har. Att vara språklig förebild innebär också att vi skapar förutsättningar för språkande. Ett sätt för detta är att dela in barnen i mindre grupper för att skapa större utrymme för samspel och kommunikation.

Vi är språkliga förebilder även när vi inte direkt samspelar med barnen. Hur vi pratar till andra vuxna, kollegor och föräldrar, är också något vi behöver bli medvetna om. Det är viktigt att fundera över hur vi signalerar öppenhet och intresse för olikheter. Vi behöver också värdera vad vi pratar med varandra om. Alla samtal mellan vuxna är inte lämpliga att föra i barngrupp. Vi behöver uppträda professionellt och anpassa vårt sätt beroende på vem vi pratar med, vi behöver hela tiden vara tydliga, inlyssnande och ta ansvar för relationerna. 

Vi som arbetar i förskolan behöver förstå att hur vi agerar, pratar och samspelar i vår yrkesroll har betydelse. Vi behöver se vårt uppdrag som större än här och nu och se helheten, att vi gör skillnad för framtiden.

Reflektera!
  • På vilket sätt kan vi bli tydligare språkliga förebilder? Vad ska vi förbättra/förtydliga?
  • Hur kan vi använda rollen som språkliga förebilder på ett positiv sätt?
  • Hur organiserar vi för en rik språklig miljö?

mote

 

Tips för ökat ordförråd
  • Dela så ofta det går upp barnen i mindre grupper. 
  • Sätt ord på det som barnen gör. 
  • Använd olika synonymer på ord och begrepp för att öka barnens ordförråd.
  • Förenkla inte ord och begrepp. Lär barnen adekvata uttryck.
  • Läs mycket tillsammans med barnen. Reflektera över vilka böcker ni läser för barnen. Hur varierat är språket i dem?
  • Använd även rutinsituationerna som t.ex. måltiden som genuina samtalstillfällen, ställ frågor som du inte vet svaret på.
Observation och reflektion

Observera varandra i arbetslaget utifrån följande frågeställningar:

  • Hur mycket av samtalstiden pratar den vuxne i förhållande till barnen?
  • Hur mycket talutrymme får enskilda barn?
  • Vilket samtalsklimat råder i verksamheten?
  • Vad signalerar kroppsspråket hos den vuxne respektive barnen?
  • Hur mycket pratar vuxna med varandra? Om vad? När?
Läroplanen

Kommunikation och skapande 

Språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman. Förskolan ska därför lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska, genom att uppmuntra och ta tillvara deras nyfikenhet och intresse för att kommunicera på olika sätt. (...) Utbildningen ska ge barnen förutsättningar att kunna tänka, lära och kommunicera i olika sammanhang och för skilda syften. Därigenom läggs grunden till att barnen på sikt tillägnar sig de kunskaper som alla i samhället behöver. 

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla

ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften, 
intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap

lpfo

 

Läs fler

Josefin Malm

Josefin Malm

Leg. förskollärare och pedagogista. Arbetar i en förskola i Göteborg. Producerar sedan 2016 Förskolepodden – Vi pratar förskola vars syfte är kompetensutveckling kring förskolans uppdrag. Författare till Uppdrag undervisning. Struktur och arbetsglädje i förskolan (Gothia Fortbildning, 2018).
 

Sofie Källhage

Sofie Källhage

Leg. förskollärare och pedagogista. Arbetar i en förskola i Göteborg. Producerar sedan 2016 Förskolepodden – Vi pratar förskola vars syfte är kompetensutveckling kring förskolans uppdrag. Författare till Uppdrag undervisning. Struktur och arbetsglädje i förskolan (Gothia Fortbildning, 2018).

DISKUSSIONSVERKTYG: Kulturmöten

TEMA: Kulturmöten

Reflektera

Nr 2 2019
Praktisk pedagogik
lock

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Förskoletidningen Praktisk pedagogik.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Förskoletidningen och Förskoletidningen Praktisk pedagogik ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant