1. Vår förskola är mångkulturell, med 19 olika språk, och vi har fokuserat mest på språk. Vi har lärt oss att hälsa på barnens olika språk, i korridoren hänger en tavla med alla flaggor där barnen har fått trycka sina händer vid sin flagga. 

Vår enhet har ingått i ett pilotprojekt och har skapat ett eget förskolebibliotek där vi i samråd med biblioteket har skapat bokpåsar på barnen språk. Det är mycket uppskattat av föräldrarna att låna hem och läsa med barnen.

Vi använder oss av hjälpord på barnets språk om det är ett barn som inte kan göra sig förstått. TAKK och AKK är andra kommunikationsvägar. Barnen lär sig snabbt och nu har det spridit sig till hemmen och även våra föräldrar vill lära sig ord och tecken.  

2. I vår förskola har vi nolltolerans mot mobbning och utanförskap. Vi lär barnen att värdesätta olikheter och vi pedagoger arbetar nära alla barn. Att vara annorlunda, tänka utanför ramarna och inte vara och tycka som alla andra är något som vi främjar starkt. Alla får vara med och testa på och vi finns hela tiden i barnens närhet. Närvarande pedagoger är a och o i vårt arbete.

Om vi lär barnen tidigt att mångfald är bra och att man respekterar varandras olikheter så vinner alla på det i längden.
 
3. I vår förskola är alla välkomna och vi inbjuder till föräldramöten och drop in-fika. Vi välkomnar föräldrar att vara med och se vår verksamhet. Vi värnar om traditioner och vi visar upp våra aktiviteter med dokumentationer, filmer och digitala fotoramar och vi försöker alltid ha tid för att prata om hur dagen har varit. Bemötandet är viktigt oavsett om man kan språket eller inte. Vi erbjuder tolk om vi inte har någon pedagog som pratar språket. För att kunna förstå varandra så använder vi oss av TAKK och AKK, kroppsspråk och bilder. 
 

1. För att synliggöra barnens ursprung har vi flaggor och en text där det står ”God dag” på deras språk i entrén. I skapanderummet har vi siffror och färger på de olika språken. 

Vi uppmärksammar barnens kulturer vid samling eller lunch. Extra tydligt blir vid särskilda händelser som barnet eller någon ur personalen firar. Det sker på barnens nivå. Vi visar bilder eller ber föräldrar att ta med bilder som barnen kan visa. Jag kan också be min kollega berätta om till exempel ramadan. 

Vi behöver ha ett tydligt syfte med detta arbete. Varför gör vi som vi gör? Vad är budskapet? Då blir arbetet tydligt för alla – barn, föräldrar och kollegor. 

2. Det är som med allt annat på förskolan – lärandet börjar hos oss! Pratar vi med barnen om att vara rädda och omtänksamma om vår miljö gör barnen likadant. Jag tror dessutom att det är viktigt att vi pedagoger visar barnen hur vi bör agera i olika situationer. Detta gäller även för att barnen ska förstå värdet av just mångfald, att vi är olika och har olika bakgrund men att det är en tillgång och styrka och att vi kan lära av varandra. Jag tror att om vi gång på gång pratar om detta, hela tiden i vår utbildning och verksamhet ökar det barnens förståelse. 

Barn är förstående och accepterande i mångt och mycket, såsom barn är, men det är oerhört viktigt att vi pedagoger lyfter mångfald och andra ämnen så att det blir naturligt. Jag och min kollega brukar ofta prata i barngruppen om att vi hjälper varandra så att barnen också hör. Vi tror att det är ett bra och hållbart arbetssätt helt enkelt.

3. Jag tolkar detta som att förskolan som helhet ska bidra till att barnen utvecklar en social samvaro tillsammans med andra barn men också med oss pedagoger. Utveckla sitt språk helt enkelt! På samma sätt ska förskolan också vara en kulturell mötesplats och att det är upp till oss pedagoger att "locka" barnen till detta och utforma miljön efter detta. Det är upp till oss pedagoger att erbjuda barnen detta och hur vi väljer att lägga upp arbetet. 

Att förskolan ska vara en kulturell mötesplats tolkar jag också som att vi pedagoger ska vara goda förebilder, prata nyfiket om olika länder, deras kultur, deras mat, djur och liknande. Men också om svårigheter som finns i länder runt omkring oss. Samtidigt tycker jag också att vi ska värna om våra egna traditioner och berätta om ursprunget och varför en del väljer att fira dessa. Det är viktigt att vi delger barnen variationer kring just kultur och kulturella platser. 

1. En bra start är att arbetslagen ställer sig frågan vad kultur innebär. Vilka kulturer har vi i barngruppen, vilka kulturer möter vi i närmiljön och samhället? 

Vill man arbeta med kultur och olikheter mellan länder är flaggor ett bra sätt att börja med. Flaggorna kan vara spännande och barnen kan välja en flagga från ett land, som man sedan fördjupar sig i genom att lära sig gemensamt i gruppen om olika länder. Väljer ett barn exempelvis Japans flagga är det bara att sätta igång att utforska ihop med barnen – Vilka djur är vanliga i Japan? Hur ser klimatet ut? Hur ser skriftspråket ut? Här är det viktigt att visa på olikheter och hur vi gemensamt påverkar varandra. 

På min avdelning satsar vi just nu mycket på rörelse och valde att kombinera området rörelse med kultur. Detta har vi gjort genom att veckovis introducera olika danskulturer och arbeta med dessa i olika former. Vi började med balett och ställde frågor som Hur låter musiken i balett? Hur rör man sig? Vilka kläder används oftast? Syftet är att se på olikheter, skillnader mellan stilarna och olika sätt att uttrycka sig.

Vi använder även teknik och ikt för att utforska omvärlden ihop med barngruppen och numera kan vi hamna på andra sidan jorden på bara några minuter. Är ett barn i gruppen iväg på resa kan vi använda det barnets erfarenheter för att visa på kulturella skillnader. 

2. Främst för att skapa positiva förutsättningar inför kommande möten mellan olika kulturer i samhället och för att barnen tidigt får förståelse att utveckling sker genom mötet med olikheter och nya kulturer. När man arbetar med olikheter skapar man större förutsättningar för att barnen i framtiden möter det som är nytt och annorlunda med respekt och nyfikenhet, istället för med rädsla och osäkerhet. I många av våra barngrupper finns det inte många olika nationaliteter representerade och då är viktigt att utbildning säkerställer att barnen ändå möter det i undervisningen. Länders kultur och traditioner berikas genom möten mellan olika nationaliteter och det är viktigt att förstå att det är så världen ser ut idag och i framtiden. 

3. Förskolan ska spegla samhället och barnen ska få möjlighet att komma i kontakt med olika kulturer för att få förståelse för hur världen ser ut. I homogena grupper, där barn inte kommer i kontakt med olika kulturer på ett naturligt sätt, är det viktigt att visa på olikheter för barnen och skapa förståelse för det som är nytt och annorlunda. I leken lär sig barnen av varandras färdigheter och utvecklas genom detta och likadant är det ju när det kommer till olika kulturella uttryck. I grunden handlar det inte om att barnen enbart ska kunna ta in olika kunskapsområden som skrift, tal och uttryck, utan snarare om att de ska få en grund som bygger på förståelse för varandras olikheter. För att få en chans att göra detta måste de få möta det nya och där har förskolan ha en viktig roll.

1. Jag brukar tänka att alla barn har olika kulturer eftersom ingen familj är den andra lik. Därför krävs öppenhet och förståelse och att vi med hjälp av barnen synliggör att saker kan ses på olika sätt beroende på tidigare upplevelser. Det kan vi arbeta med i vardagen och fånga ögonblicket ”här och nu” där vi synliggör positiva effekter av att tänka och agera olika. 

Allt börjar i förhållningssättet, vi behöver tänka på vilka normer och värderingar vi visar barnen. Det krävs en ständig diskussion och att vi i arbetslaget hjälper varandra genom att ge feedback på hur vi agerar med barnen.

När vi vuxna agerar förebilder och alltid bemöter med förståelse, tolerans och respekt gör även barnen det. Vi skapar tillsammans ett tillåtande klimat där olika kulturer kan mötas och samverka.

2. Jag tror det är viktigt att barnen i tidig ålder lär sig att annorlunda är bra – den som inte är som jag kan berika mig och den tillvaron jag lever i på olika sätt. Att tidigt upptäcka mångfald kan göra att barnen inte behöver känna att de ska passa in i ett stereotypiskt mönster. Alla ska känna att de kan vara sig själva och utveckla sin identitet i den riktning som de själva väljer. Det handlar alltså inte bara om att visa respekt och tolerans mot andra utan även om att respektera sig själv och på så vis stärka den egna självkänslan.

3. Förskolan är barnens första möte med det demokratiska samhället vi lever och verkar i. Det är barnens sociala och kulturella arena och här ska deras alldeles egna kulturer få frodas och växa. Det är vi vuxna som ska se till att detta sker. Alla barn har rätt att få känna sig lyssnade till, att bli sedda och att få uppleva att deras åsikter räknas oavsett social och kulturell bakgrund. Alla ska känna att de är viktiga och vi ska uppmuntra dem att skapa förståelse och tolerans gentemot varandra. 

Förskolan är en unik och fantastisk plats för att möta andra barn, att utvecklas, leka och lära tillsammans i både med- och motgång. Det är ett stort och viktigt uppdrag vi förskollärare har, att se till att detta realiseras i förskolan varje dag, för varje barn.