Glädjen i måltiden

Måltidspedagogik borde vara självklart i alla svenska förskolor. När barnen får leka och lära om och med mat och när de får smaka och prova olika smaker och konsistenser läggs grunden till goda matvanor. Att skapa trygghet och samvaro runt måltiden är en del i arbetet.

 

I förskoleåldern växer och utvecklas barn i snabb takt. Enligt läroplanen ska förskolan erbjuda barnen en väl avvägd dagsrytm och miljö i förhållande till deras ålder och vistelsetid. Enligt skollagen ska förskolan stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda dem en trygg omsorg. I begreppet omsorg ingår även att barnen serveras varierade och näringsriktiga måltider. Enligt Livsmedelsverket är det viktigt att frukost, lunch och mellanmål serveras på regelbundna tider och att det inte är för lång tid mellan måltiderna.

I Skolverkets Allmänna råd kring måluppfyllelse i förskolan står det att huvudmannen och förskolechefen ska se till att det i förskolan serveras varierade och näringsriktiga måltider jämnt fördelade över dagen, och att man strävar efter en bra måltidsmiljö. Det är under förskoleåren som attityder till mat grundläggs och förskolan har en pedagogisk möjlighet att visa barn vad som är bra mat och på ett positivt och naturligt sätt främja en hälsosam livsstil med bra matvanor.

Att satsa på bra måltider i förskolan är att satsa på hela verksamheten, menar Livsmedelsverket. Måltiderna i förskolan har stor betydelse för barnens hälsa, trivsel och förutsättningar för lärande – bra måltider ger möjlighet att orka leka och lära. En trivsam måltidssituation bidrar också till gemenskap och bra stämning, dessutom är måltiden ett utmärkt pedagogiskt verktyg. I de allmänna råden för förskolan lyfts också att barns rätt till inflytande rör olika frågor av gemensamt intresse. Där är måltider ett exempel.

Om barn får bra matvanor under sina första år är förutsättningarna goda att de även senare i livet gör bra matval. I ett samhälle där ojämlikheten i barns hälsa ökar kan förskolan minska sociala skillnader genom att erbjuda bra måltider. Måltiderna tillhör basverksamheten och borde därmed vara självklara som pedagogisk aktivitet när man planerar innehållet i verksamheten. Många barn äter dessutom flera av dagens måltider i förskolan – frukost, lunch, mellanmål och däremellan serveras frukt. En del barn äter till och med fler måltider i förskolan än i hemmet. Därmed delas ett stort ansvar mellan föräldrar och förskolans personal. Arbetet med maten är inte en angelägenhet enbart för kökspersonalen och förskolechefen utan ett gemensamt ansvar av alla som arbetar i förskolan.

"Förskolan har stora möjligheter att påverka såväl vanor som attityder till mat eftersom barnen äter så många måltider där."

Precis som med andra aktiviteter som bedrivs inom den pedagogiska verksamheten måste mål för måltidsverksamheten formuleras gemensamt i arbetslaget. Det kan också vara särskilt viktigt att diskutera mål rörande mat och måltider då det ofta väcker mycket tankar och känslor och är något som nästan alla har synpunkter på. Diskutera kring era egna tankar om mat och måltider. Ta er tid att reflektera och fundera på varför vi ”gör som vi gör”.

Arbetet med mat och måltider rymmer många olika delar. Naturligtvis handlar det om den mat som serveras men lika mycket om vad som händer vid måltiderna, hur maten kan implementeras i det dagliga arbetet och i temaarbeten med mera.

Måltider är för många människor liktydigt med gemenskap, man sitter tillsammans och äter. Matvanor är i sin tur något som man i stora drag har gemensamt med sin omgivning och inkluderar även förhållningssätt och regler kring måltiden. Familjer har olika matvanor och förskolor har sina. Det kan röra sig om att ”vi sitter kvar tills alla ätit upp”, ”vi tar och smakar av allt som serveras”, ”vi har fasta sittplatser vid matbordet”, ”barn tar sin mat själva”, ”vi vuxna lägger upp till barnen” och så vidare.

Olika kulturer, oavsett om det är etniska, socioekonomiska eller geografiska, påverkar våra matvanor. Jag hade till exempel aldrig sett eller hört talas om fiskbullar innan jag, 22 år gammal, flyttade till Stockholm. Religion kan också ha stort inflytande på matvanor och dessa kan vara mycket djupt rotade och svåra att bryta.

Något som jag tycker är viktigt att lyfta i en diskussion om måltider är makt. Mat är makt. Den som har kontroll över maten som serveras har makt. Vuxna kan utöva makt över barn genom att på ett eller annat sätt ”tvinga” barn att äta, äta upp eller ”hota” om konsekvenser om vad barnet inte får göra om hen inte gör som förväntas. Barn kan i sin tur få makt över vuxna genom att krångla med maten och vägra äta. Måltiden är ett ypperligt tillfälle att bli sedd och visa missnöje och frustration.

bildSom jag skrev tidigare grundläggs barns matvanor och attityder till mat och måltider i förskoleåldern. Möjligheten att smaka och testa är därför en absolut förutsättning för att vi ska kunna etablera nya vanor. Den mat som serveras till frukost, lunch och mellanmål och valet av vilken frukt som erbjuds formar barns syn på vad dessa måltider är. Vuxnas attityder till mat påverkar vad som serveras. Om en vuxen tycker det är viktigt och roligt att variera maten får barnen möjlighet att smaka olika sorters mat och får på detta sätt erfarenhet och en bred repertoar. Förskolan har stora möjligheter att påverka såväl vanor som attityder till mat eftersom barnen äter så många måltider där. Med det kommer också ett ansvar – varje enskild vuxen i förskolan har betydelse och kan bidra till att barnen får positiva attityder till mat.

En av de vanligaste frågorna när föräldrar hämtar sina barn är huruvida hen har ätit ordentligt. Maten som serveras i förskolan bör vara en stor trygghet för föräldrar. Tryggheten skapas om pedagogerna är medvetna och kunniga om mat och måltider, om maten som serveras är näringsrik och god och när de vuxna bryr sig om barnets hälsa och välbefinnande. För de föräldrar vars barn har någon allergi är det tryggt att veta att barnen sitter och äter tillsammans med en vuxen som har kunskap om barnets allergi och kan hjälpa och stötta barnet under måltiden.

Måltidspedagogik borde vara en självklarhet i alla svenska förskolor. Jag vet att det finns många förskolor som redan mer eller mindre arbetar med detta och jag vet att många är på gång att starta. Det är min förhoppning att förskolan kan lägga grunden så att barn kan leka och lära både om och med mat. I förskolan behöver barnen ges möjlighet att smaka och prova olika smaker och konsistenser och lära om vad som är goda matvanor. Men främst behöver vi ge alla barn glädjen i att känna trygghet och samvaro runt måltiden. 

Referenser

Livsmedelsverket( 2016). Bra måltider i förskolan. Uppsala, Livsmedelsverket.

Skollagen (2015). Skollagen (2010:800), sjätte upplagan. Stockholm, Norstedts juridik.

Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98, reviderad 2016. Stockholm, Wolters Kluvers.

Skolverket (2017). Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Måluppfyllelse i förskolan. Stockholm, Wolters Kluvers.

 

Tävla och sök stipendier

arlaArla Guldko. Engagemang, trivsel och hållbarhet är några av tävlingskriterierna i Arlas tävling om Bästa Matglädjeförskola. Vinnaren får 25 000 kronor.

hjartamjolkHjärta mjölk. Stipendium för personer eller verksamheter som visar goda exempel på arbete inom barnhälsa och mat. Samverkan mellan yrkesgrupper och aktörer prioriteras. Stipendiet på 40 000 kronor delas ut på Mjölkens dag den 1 juni.

kokopedKök & Pedagogik riktar sig till förskoleverksamheter som arbetar kreativt med mat och måltider. Inkomna bidrag bedöms utifrån kreativitet/nytänkande, resultat och genomförbarhet/ekonomi. I prispotten ligger ära, en segrartallrik och en inspirationsdag för hela verksamheten.

 

 

 

Malin Ring

Malin Ring

Chefredaktör

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Förskoletidningen.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Förskoletidningen och Förskoletidningen Praktisk pedagogik ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant

Vi hittar dessvärre ingen aktiv prenumeration kopplad till uppgifterna du angivit

Om du redan är prenumerant

Har du en prenumeration på Förskoletidningen men lyckas inte logga in? Då kan någon av de två nedan förslagen hjälpa dig med detta.

  • Har du inget digitalt konto ännu? Då skapar du enkelt upp ett konto kopplat till din prenumeration för att kunna logga in och läsa alla artiklar.

Skapa ditt digitala konto

Vill du bli prenumerant?

Förskoletidningen ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant