Barn har ett medfött rörelsebehov, men nya intressanta stillasittande aktiviteter som surfplattor och mobiltelefoner upptar alltmer av barns tid och de rör sig mindre än någonsin, vilket ställer större krav på vuxna att uppmuntra och aktivt inspirera och leda barnen i deras rörelseutveckling. Förskolan har ett kompensatoriskt uppdrag, att jämna ut olikheter i barns möjligheter från hemmiljön, vilket också gäller fysisk aktivitet, stillasittande och motorisk förmåga.

Motorisk förmåga är en förutsättning för att kunna vara fysiskt aktiv och fysisk aktivitet främjar den motoriska förmågan i ett ömsesidigt förhållande. Fundamental Movement Skills (FMS) står för den grundläggande motoriska förmågan som ska övas i förskoleåldern. FMS utgör grunden för alla andra rörelser och delas in i tre kategorier: stabilitetsförmåga, lokomotoriska färdigheter och objektstyrning (Ozmun and Gallahue, 2016). Stabilitetsförmågan tränas upp med olika balansövningar. De lokomotoriska färdigheterna har med navigering och förflyttning att göra och tränas genom att gå, springa, rulla, rotera och göra riktningsförändringar. Objektstyrning som involverar hantering av föremål tränas genom att kasta, fånga och sparka iväg och ta emot föremål.

Barn i förskoleålder har en egen drivkraft att röra sig och träna FMS som ska uppmuntras och inte ”deprogrammeras” och förstöras. Barnen ska ges förutsättningar att få öva och träna FMS för att befästa och automatisera så många färdigheter som möjligt. En automatiserad färdighet är en rörelse som har övats så många gånger att den till sist kan utföras utan att tänka på hur. Inte bara funktionella rörelser automatiseras, utan även felaktiga och dysfunktionella rörelser kan befästas och vara svåra att bli av med. Det är därför viktigt att vuxna observerar om barnet gör dysfunktionella rörelser och hjälper barnet att korrigera och lära om. Det är inte lätt, har en rörelse automatiserats kräver det mycket ansträngning att ersätta den med en annan. Dysfunktionella rörelser kan hindra rörelseutvecklingen och barnens rörelsemönster blir klumpigt och fumligt. De kan också leda till kroppsliga besvär och smärta senare i livet då bland annat leder belastats fel.

Fysiskaktivitet stärker hjärnan hos både barn och vuxna. Hos barn är fysisk aktivitet extra viktig och har stor betydelse för hjärnans utveckling, då hjärnan är förändringsbar och både den grå och den vita hjärnsubstansen förändras vid rörelse. Avancerade processer och överföring av information mellan hjärnans olika delar stimuleras och förbättras. Barn som utvecklar den motoriska förmågan och är fysiskt aktiva förbättrar inte bara sin motorik och fysiska status, även kognitiva funktioner som simultankapacitet, arbetsminne, uppmärksamhet, koncentration, kreativitet, problemlösning och exekutiv kontroll påverkas positivt. Vill man att barn ska klara skolan bra ska de alltså få röra sig mycket. Rörliga barn blir dessutom mindre stresskänsliga, vilket ökar välbefinnandet. Motoriskt lärande pågår hela livet men det är viktigt att FMS utvecklas i fas med hjärnans utveckling (Myer et al., 2015), vilket är optimalt under förskoleåren. Det kan vara mycket mer komplicerat att lära sig FMS i en annan fas av livet och barn som missar tajmingen kan riskera att aldrig hinna ikapp, vilket påverkar deras utveckling och framtid.

"Varken förskolebarn eller skolbarn i Sverige rör sig tillräckligt."

WHO:s (2019) rekommendationer omfattar för första gången de yngsta barnen och anger att barn mellan ett och fem år ska vara fysiskt aktiva minst 180 minuter dagligen i olika intensitet, där minst 60 minuter ska vara MVPA (Moderate to Vigorous Physical Activity), det vill säga kraftfull ansträngande pulshöjande aktivitet. Barn rekommenderas också att inte spendera mer än 60 minuter stillasittande framför en skärm per dag. Istället för skärmanvändning rekommenderas läsning tillsammans med vuxen eller fysiskt aktiv lek. Ettåringar eller yngre ska inte spendera någon tid alls framför skärm och inte heller vara hindrade i sina rörelser av bilbarnstol, matstol, gåstol etcetera mer än max en timme (WHO, 2019). Förskolans läroplan poängterar också motorik och fysisk aktivitet. Förskolläraren förväntas ha kompetens att undervisa, entusiasmera och utmana barn i allehanda fysiska aktiviteter och främja barnens motoriska lärande.

Varken förskolebarn eller skolbarn i Sverige rör sig tillräckligt för aktuell och framtida hälsa. Pulshöjande aktivitet (MVPA) bör ökas i mycket hög grad. I en nyligen utförd studie i Sverige nådde bara 25 procent av fyraåringarna upp till minsta mängd MVPA om dagen, 75 procent av fyraåringarna satt, halvlåg eller stod helt stilla mer än hälften av sin vakna tid och andelen stillasittande framför en skärm var hög (Berglind et al., 2017). Bland tioåriga skolbarn i Sverige visades att ungefär 40 procent av pojkarna och 20 procent av flickorna var aktiva en timme om dagen.

I en nordisk jämförelse ligger Sverige sist när det gäller rörelse bland barn. Fysisk inaktivitet och stillasittande är två olika riskfaktorer. De barn som är både fysiskt inaktiva och stillasittande dubblerar risken för ohälsa. I USA visades att 85 procent av barnens tid i förskolan utgjordes av stillasittande aktiviteter och endast 2 procent av tiden ägnades åt MVPA (Pate et al., 2008) och detsamma sågs i Finland (Soini et al., 2014). Inga studier har gjorts i Sverige.

Daglig fysisk aktivitet i förskolan kan vävas in vardagsaktivitet, generell rörelseaktivitet och specifik vuxenledd rörelseundervisning för att uppnå rekommenderad dos. Vardagsaktiviteter är allehanda aktiviteter som stimulerar till grovmotorik, fysisk aktivitet och förflyttning. Generella rörelsetillfällen är lek på lekplats eller i naturmiljö. Specifik rörelseundervisning är medveten planerad, vuxenledd och organiserad undervisning i motorik och fysisk aktivitet. I den vuxenledda aktiviteten kan pedagogen visa och inspirera barnet att lära nya rörelser samt korrigera så att inte dysfunktionella rörelser nöts.

Det är optimalt om varje dag innehåller fysisk aktivitet inom alla tre områdena och med tanke på att 180 minuter daglig fysisk aktivitet ska uppnås krävs det uppfinningsrikedom och ledarskap. Pulshöjande aktiviteter är sällsynta i förskolans verksamhet trots att de är mycket viktiga för barnets utveckling och välbefinnande. Det är inte farligt att barn blir röda, varma och andfådda, tvärtom, det är tecken på att deras hjärt- och kärlsystem fungerar bra.

Utomhusaktiviteter och miljöns utformning har stor betydelse för fysisk aktivitetsnivå och främjar mångsidig träning av barns allsidiga rörelseförmåga. Tyvärr spenderar barn mindre och mindre tid utomhus, speciellt i naturmiljö. För förskolor som inte har naturmiljö i närområdet krävs att barngruppen förflyttar sig från förskolans hemmiljö, vilket ställer krav på barnens förmåga att gå längre sträckor eller att annan transport ordnas. Det viktigaste är dock att pedagogerna är rörliga, goda rörelseförebilder och ledare. Barnen imiterar de vuxna, de gör inte som de vuxna säger utan de gör som de gör! Barndomen går inte i repris så det är nu det händer.