För att alla barn ska få en utbildning som är utformad och anpassad så att de kan utvecklas så långt som möjligt (Lpfö18, s. 3) är förskollärarnas kunskaper och kompetens avgörande. En förskola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet förutsätter att förskollärarna både får mandat från sina chefer och själva tar ansvar för att tillsammans med kollegor leda verksamheten enligt läroplanens intentioner. 

Dagens situation är utmanande på flera plan. Förskollärare är ett bristyrke, samhällsklimatet har hårdnat, och det är ett högt tryck från både politik och vårdnadshavare. Detta ökar kraven på att professionen arbetar utifrån beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund, till exempel vid val av vad som ska läras ut och med vilka metoder, för att kunna hävda sin autonomi i yrket.

Förskolan har positiva möjligheter inbyggda i organisationen när det gäller former för att dokumentera och analysera verksamheten till exempel vid kontinuerliga arbetslagreflektioner. Genom att använda denna tid till att, utifrån befintlig dokumentation, bygga upp en beprövad erfarenhet och koppla analyserna till olika vetenskapliga rön ökar möjligheterna att främja barns utveckling och lärande. Detta kräver systematik, kontinuitet, långsiktighet och uthållighet. Att pröva och ompröva det egna yrkesutövandet kräver därutöver mod och ett intresse för kollegialt lärande. 

Just nu pågår en femårig försöksverksamhet med praktiknära forskning kallad ULF – Utveckling Lärande Forskning – runt om i landet och drivs från fyra lärosäten (Uppsala, Göteborg, Umeå och Karlstad). Alla lärosäten med lärarutbildningar i hela landet är involverade i försöket och huvudmän har kunnat ansluta sig för att medverka i försöket. Huvudsyftet med försöksverksamheten är att öka forskning som sker i samverkan mellan lärosäten och huvudmän. Dels ska förskollärare ges större möjligheter att identifiera vilken kunskap som behövs för att genomföra verksamheten i relation till vetenskaplig grund, dels ska möjligheten att forska och fortsätta undervisa öka genom att till exempel tjänstgöra inom både förskola och akademi. Fler ska även få möjlighet att aktivt delta i och/eller leda forskningsprojekt. 

"Forskning tar tid, mellan tre till fem år. Teser prövas och omprövas, empiri insamlas och analyseras kritiskt.”

Flera förskolor och skolor har idag en väl fungerande relation till akademin, som handledare inom lärar- och förskollärarutbildningar, genom medverkan i utbildningar på lärosäten eller genom deltagande i pågående forskningsprojekt som informanter, masterstudenter eller som lektorer. Men för flertalet saknas en ”infrastruktur” för långsiktighet kring hur problem identifieras och prioriteras hos en huvudman. För att hitta sätt att bygga upp sådana infrastrukturer arbetas det i försöksverksamheten bland annat med följande frågor:

• Är det systematiska kvalitetsarbetet ett sätt att göra många delaktiga i att identifiera och analysera problem för att därefter söka efter forskning som kan ligga till grund för de lösningar som behövs? 
• Hur kan studenter inom de olika lärarprogrammen få ökad kunskap om forskning och utveckling genom att vistas i olika miljöer som förskola, skola och akademi? 
• Är återkommande seminarier (en form av utvidgad arbetslagsreflektion) angelägna för att samla forskare och praktiker kring aktuella problemställningar? Kan intresserade lärarstudenter delta i dessa? 
• Kan forskningscirklar vara ett sätt att få en kunskapsöversikt utifrån en specifik frågeställning innan förslag till åtgärder tas fram? Hur kan de olika praktikerna – akademi, förskola och skola – förädla sin samverkan så att befintlig forskning och nya forskningsprojekt möter prioriterade frågeställningar och problem där båda parter ser utvecklingsmöjligheter?  

Uppdraget kan sammanfattningsvis beskrivas som att arbeta fram olika modeller i samverkan mellan akademi och huvudmän som möjliggör särskilda anställningar och uppdrag, aktiviteter för att bedriva forskning utifrån förskolans och skolans behov, långsiktiga strukturer för att möjliggöra för förskollärare och lärare, lärarstudenter och forskare att kunna samverka kring forskning och verksamhetsutveckling. I slutänden handlar allt om att ge alla barn och unga de bästa tänkbara förutsättningarna för sitt livslånga lärande från förskola till vuxenutbildning.

Eftersom tillgången på forskare idag är begränsad inom flera områden handlar försöket även om att finna modeller som involverar flera olika huvudmän och lärosäten. Förhoppningen är också att möjligheten att kunna kombinera forskning och undervisning såväl hos en huvudman som ett lärosäte ska locka fler till förskollärar- och läraryrket. Basen i försöksverksamheten är att förskollärares och lärares förmåga att undersöka, kritiskt granska och analysera den egna praktiken och den egna förskolan med hjälp av forskning ska öka. På så sätt kan förskolläraren bli en drivande aktör i att producera frågeställningar som är aktuella och viktiga för den egna praktiken vilket kan göra stor skillnad för barnen. När forskning ligger nära den egna praktiken ökar meningsfullheten och användbarheten för förskolläraren i den dagliga verksamheten. 

Försöksverksamheten ULF vill alltså bland annat medverka till att professionen får möjligheter att aktivt medverka i sin egen kunskapsproduktion genom att lärare och förskollärare, med lic- eller doktorsexamen, i sina tjänster har utrymme för att delta i eller själva leda forskningsprojekt. En strävan är även att många ska kunna vara delaktiga i processerna, lärarstuderande såväl som förskollärare och lärare. 

För att forskningsresultat ska bli en självklar del för de professionellas arbete tror vi att det är viktigt att professionen själv har identifierat och medverkat vid formuleringen av problemet som ska undersökas. Om det sedan redan finns forskningsresultat att ta del av eller om ny forskning behöver initieras blir nästa steg. Forskning är systematisk och noggrann samt innehåller flera etiska överväganden (Van de Ven, 2013, s. 267). Forskning tar tid, mellan tre till fem år. Teser prövas och omprövas, empiri insamlas och analyseras kritiskt. Forskningsresultat kan gå stick i stäv med befintlig verksamhet och ställer krav på forskningslitteracitet – att kunna förstå, värdera och använda vetenskaplig kunskap (Persson, 2017). 

Att forska är ett yrke som vi hoppas ska kunna kombineras med undervisning såväl inom akademin som inom förskola och skola. Det förutsätter andra tjänstekonstruktioner, flexiblare arbetsorganisationer och skapandet av forskningsmiljöer. Forskning kommer att bedrivas av ett fåtal verksamma förskollärare. Men genom att bygga hållbara strukturer där vetenskapligt förhållningssätt premieras förstärks förskollärarens yrkesroll, samtidigt som verksamheten utmanas och förädlas. En förskola där professionen är aktiv i sin kunskapsproduktion har större möjligheter att skapa goda förutsättningar för alla barn.