Det systematiska kvalitetsarbetet är ett professionellt förbättringsarbete i förskolan. Det är ytterst till för barnens skull – det ger svar på om barnen verkligen får likvärdiga och tillräckliga möjligheter att utvecklas och lära. Kanske låter systematiskt kvalitetsarbete, även kallat SKA-arbete, krångligt och svårt. Men när ni väl har landat i hur enkelt det kan vara, så kommer ni att se det roliga och användbara i det. När man fångat vad det är i det man gör som får barnen att utvecklas och lära sig, så känns det meningsfullt på ett helt annat plan. Dessutom ger det en professionalitet att kunna förklara och beskriva för andra hur man arbetar och varför. Det är viktigt – främst för barnens skull, men också för er trivsel och trygghet i ert yrkesutövande.

Jag ska kort försöka förklara vad systematiskt kvalitetsarbete är och vad det handlar om. En synonym till systematisk skulle kunna vara metodisk och en synonym till kvalitetsarbete skulle kunna vara kvalitetsgaranti. Systematiskt kvalitetsarbete innebär alltså att förskollärare och barnskötare ska utföra ett metodiskt arbete som garanterar en viss kvalitet – en standardsom ger goda möjligheter för barnen att utvecklas och lära.

Man kan säga att SKA-arbetet kännetecknas av att man:

• Planerar, genomför, synliggör och analyserar för att ta reda på vad som behöver förbättras i förskolans och pedagogernas arbete för att öka måluppfyllelsen.
• Bedömer pedagogernas arbete och huruvida barnen utvecklas och lär genom det.
• Tar reda på vilket arbete och vilka undervisningsprocesser som leder till att barnen utvecklas och lär.
• Undersöker om man gör det man ska och hur man kan veta det.
• Tar reda på om barnen får de förutsättningar de ska få utifrån läroplanen – hur ser man det?

För både förskollärare och barnskötare är det centralt att förstå att SKA-arbetet ska vara en naturlig del av arbetet i vardagen med barnen. Utan ett fungerande SKA-arbete i arbetslaget så är det svårt att veta om arbetet och undervisningen verkligen leder till utveckling och lärande gentemot läroplansmålen. Det blir tydligt att rollerna som förskollärare och barnskötare är lika viktiga. Självklart finns olika ansvar, men ni behöver varandra i arbetet med att ge barnen möjligheter att utvecklas och lära enligt läroplanen. 

Kvalitetsarbetet ger också svar på hur de olika ansvarsnivåerna arbetar systematiskt med att förbättra kvaliteten på utbildningen och därmed för barnen. Allt bygger på att alla tar sina respektive ansvar i styrkedjan som utgörs av förskollärare/pedagog – rektor – huvudman.

Förskolläraren har ansvar för att leda de målstyrda processerna, att följa upp och analysera hur barnen ges förutsättningar att utvecklas och lära enligt läroplansmålen. Samtidigt är man en del av ett team, ett arbetslag bestående av både förskollärare och barnskötare.

Barnskötarens arbete är lika viktigt som förskollärarens i det systematiska kvalitetsarbetet.

Man ska medverka i utbildningen och undervisningen och genomföra arbetet tillsammans med förskolläraren.

Rektor har ansvar för att garantera goda förutsättningar och efterfråga analyserade resultat på hur förskollärare och barnskötare ger barnen förutsättningar att utvecklas och lära mot målen. Som rektor vidtar man förbättringsåtgärder och skapar förutsättningar för kollegialt lärande samt för en dialog med skolchef och huvudman om sin förskolas kvalitet och måluppfyllelse.

Huvudmannen är politiskt ansvarig för utbildningen. En skolchef är utsedd av huvudmannen för att se till att de författningar som gäller för förskolan uppfylls. Huvudmannen ska ge förutsättningar efter verksamhetens behov. Här ligger ansvaret för att analysera utbildningens förutsättningar, kvalitet och måluppfyllelse och att besluta om långsiktiga förbättringsinsatser.

”Barnskötarens arbete är lika viktigt som förskollärarens i det systematiska kvalitetsarbetet.”

När arbetslaget har ett fungerande, dokumenterat SKA-arbete kan det utgöra underlag för uppföljningar och utvärderingar av förskolans kvalitet och måluppfyllelse. Jag ska ge några konkreta exempel på hur arbetslaget kan genomföra ett systematiskt kvalitetsarbete och få med sig barnen i arbetet. Exemplet visar hur förskollärare och barnskötare kan arbeta metodiskt för att ge barnen goda möjligheter att utvecklas och lära enligt läroplansmålen. I min bok Systematiskt kvalitetsarbete i förskolans utbildning och undervisningutvecklar jag detta mer.

Det systematiska kvalitetsarbetet innebär för er förskollärare och barnskötare att ni utför följande arbete i ert arbetslag. Det här är väldigt förenklat beskrivet, men i stora drag handlar det om detta:

1. Planera både utbildningen och undervisningen genom att skriva och dokumentera planeringen. Tänk på att undervisningsplanering handlar om didaktik och därmed innehåller olika givna steg för bästa planering utifrån vad man vill uppnå med undervisningen. Genomför det ni planerat och dokumentera det som sker på något sätt och i den omfattning ni anser. Dokumentera inte så mycket att ni får svårt att hantera den efteråt när ni reflekterar.

2. Följ upp undervisningen genom att reflektera med barnen om deras upplevelser utifrån det som hände, det ni observerat och dokumenterat. Ställ frågor och för ett samtal med barnen som ger er en bild av hur undervisningen har landat hos dem. 

3. Följ även upp undervisningen genom att reflektera med varandra i kollegiet utifrån den dokumentation ni har, vad som framkom i reflektionerna med barnen och andra kunskaper ni fångat om barnen och deras upplevelser, utveckling och lärande utifrån läroplansmålen och utbildningen i sin helhet.

4. Genom att ställa specifika frågor, reflektions- eller analysfrågor, vid reflektionstillfällena kommer ni fram till vad som fungerat bra för barnens utveckling och lärande och vad som fungerat mindre bra.

5. När man analyserar så utreder man och undersöker noggrant den dokumentation och de underlag man har. För att kunna förklara orsakerna till det som synliggjorts i dokumentationen är det bra att ha specifika reflektions- och analysfrågor. Frågorna ska ge svar och förklaringar på det vi upptäcker, exempelvis varför hände det här, vad beror det på, vad i vårt arbete och vårt förhållningssätt kan förklara det här?

6. Utifrån reflektionerna och analyserna utvecklar och förbättrar ni ert arbete och de förutsättningar ni ger barnen att utvecklas och lära utifrån läroplansmålen, så att måluppfyllelsen förbättras.

Det är viktigt att planera utbildningen samt undervisningstillfällen inom utbildningen. Planeringen ska utgå från läroplanen som helhet när det gäller utbildningen och från läroplansmålen när det kommer till undervisningen.

Utgå från vilka barn ni har, deras åldrar, behov och intressen när ni planerar. Tänk till om vilken miljö ni ska vara i och vilket material som ska finnas, hur många och vilka barn som ska delta, ansvarig förskollärare och vilka barnskötare som samarbetar i att genomföra undervisningen. Bestäm också vad som ska dokumenteras, syftet, hur samt av vem. 

”När man har vanan inne kan man enklare ta spontana tillfällen i akt.”

En del förskollärare menar att de undervisar barnen spontant och att det därför inte alltid behövs någon nedskriven planering. Det är korrekt att läroplanen ger förskollärare möjlighet att både undervisa spontant och planerat. Men för att kunna undervisa spontant så kan det vara bra både att ha kunskap och erfarenhet av hur man undervisar i förskolan, vilka didaktiska parametrar som ingår och att ha koll på att undervisningen ska utgå från läroplansmålen. När man har vanan inne kan man enklare ta spontana tillfällen i akt och undervisa barnen i den situation eller aktivitet som uppstår. Det kanske låter lite fyrkantigt, men i den reviderade läroplanen har undervisningens betydelse för barns utveckling och lärande lyfts fram.  Därför är det också centralt att förskollärarna, som har ansvar för att undervisning bedrivs, också har kunskap om hur undervisning går till.

Glöm inte att också utbildningen ska planeras, det vill säga den verksamhet som barnen omges av varje dag. Det innebär att planera för exempelvis olika rutiner, måltider, lärmiljöer, föräldrasamverkan och lekar. Varför gör ni som ni gör med detta? Utgår denna planering också från vad läroplanen som helhet anger och även utifrån ert bemötande och förhållningssätt till barnen och annat? 

Även om många av er läsare säkert redan har ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete, så hoppas jag att ni alla blivit lite mer intresserade och nyfikna på att utveckla det. Genom att arbeta systematiskt och metodiskt för att barnen ska utvecklas och lära sig blir arbetet roligare, mer meningsfullt och spännande. Det engagerar och ger yrkesstolthet när man verkligen kan och vet hur man gör för att förbättra barnens möjligheter att utvecklas och lära – det vill säga ökar förskolans måluppfyllelse och kvalitet.