Skogen tar lärandet till en ny nivå

Skogen vid förskolan Ametisten är inte bara en skog. De små gläntorna mellan träden bildar rum för lärande i såväl matematik som språk.

Fyra barn sitter förväntansfulla på varsin stubbe, varmt påpälsade i overaller, mössor och kängor. Det är sex minusgrader den här förmiddagen och snön som fallit under natten är lätt. Efter att ha pulsat in i skogen, nedför backen från småbarnsavdelningen, ska de nu få lyssna på den klassiska fabeln Tre små grisar

De yngsta barnen i förskolan Ametisten i Botkyrka har arbetat med sagan i flera månader. De har lyssnat på den, pratat om den, sjungit sånger om grisar och samlat material till de tre lådor som förskollärare Elif Yalcinkaya nu använder för att iscensätta berättelsen. I respektive låda finns husen av halm, trä och sten som förekommer i sagan. Tillsammans med tre små grisfigurer och en varg blir sagan konkret, som en liten dockteater, för barnen.

”Jag upplever att inlärningen som sker i skogen förstärks och består på ett annat sätt.”

– Oh, my God! Oh, my God! viskar Junior Mikael Torres, 3 år, förtjust när Elif Yalcinkaya tar vargens röst och pustar och frustar ljudligt.

– Iscensättningen förstärker innehållet i boken men naturen bidrar också. Bara det att komma ut i skogen skapar spänning hos barnen, säger hon.

För de allra yngsta är det viktigt med trygghet och rutiner, att de känner igen sig och får komma tillbaka till samma plats. Samtidigt tycker Elif Yalcinkaya att barnen blir mer lugna och harmoniska utomhus.

– Inomhus är det så mycket annat som distraherar, andra leksaker, flera barn. Jag upplever att inlärningen som sker i skogen förstärks och består på ett annat sätt. Allt blir mer levande här ute, det kan ju komma en ekorre förbi när vi pratar om ekorrar, säger hon.

Stubbarna som barnen sitter på bildar, tillsammans med ett bokträd, skogens station för språkutveckling. I gläntorna en bit bort finns en matematik- och skapandestation samt en station för hälsa och rörelse. Allt vackert uppbyggt.

– Estetiken är jätteviktig, den bidrar till magin, säger Elif Yalcinkaya.

Sedan en tid satsar Botkyrka extra mycket på att utveckla förskolornas utomhusmiljöer, utifrån olika teoretiska lärandeperspektiv, se faktaruta. Satsningen omfattar även en rejäl upprustning och ombyggnad av ett flertal förskolor och deras gårdar. Ametisten som ligger i en välanvänd byggnad från 1970-talet står i kö för att byggas om helt och hållet. Förskolan har åtta avdelningar med separata små gårdar men dåtidens ideal är förlegade och nu tänker kommunen helt nytt. I ramprogrammet för de nya förskolorna beskrivs inbjudande, kreativa och flexibla utemiljöer med såväl buskar och träd som amfiteatrar, rum under tak och vattenlek.

I väntan på en ny förskola och utegård har Ametisten turen att kunna utnyttja det lilla skogspartiet på tomten. Pedagogerna har alltid varit mycket utomhus men den senaste tiden har de fokuserat lite extra på utemiljön. 

När utvecklingsarbetet drog i gång var det genom de pedagogiska utvecklingsgrupperna på avdelningarna, de så kallade PUG-grupperna. Grupperna består av både förskollärare och barnskötare, vilket är givande för alla.

Grisfigurerna gör sagan konkret och levande för Junior Marvinde Tshiamala.

Med hjälp av sagolådor iscensätter Elif Yalcinkaya sagan Tre små grisar. Det är Giedre Jakubauskiene som har gjort lådorna.

Giedre Jakubauskiene är barnskötare och arbetar i sagogruppen.

”Iscensättningen förstärker innehållet i boken”, säger förskolläraren Elif Yalcinkaya.

Ett annorlunda bokträd! Det finns på stationen för språkutveckling.

Claudia Rodriguez pratar matematik och skapande med de äldre barnen.

En julkula är också en geometrisk form. Wiking Huli Sörman speglar sig.

I hinderbanan tränar man balans och smidighet. Noah Andemeskel går först, barnskötaren Heifa Shaya sist.

Ulrika Johansson är förskollärare och ansvarar för rörelsegruppen.

Karin van Varick är biträdande rektor på Ametisten.

Prev
Next

– Förskollärarna leder det pedagogiska arbetet och driver utvecklingen tillsammans med barnskötarna, som också är värdefulla. Alla är delaktiga i processen, byter erfarenheter och lär av varandra, det höjer den gemensamma kvaliteten i arbetslaget, säger Karin van Varick, som är biträdande rektor.

PUG-grupperna har hittills arbetat sig igenom olika områden i förskolan, som hallar, entréer och ateljéer. 

– När vi ser över och utvecklar ett område är det dels enligt Botkyrka kommuns riktlinjer för pedagogiska lärmiljöer. Dels utifrån vad kan vi göra med den miljö vi har just på den här förskolan, berättar Karin van Varick.

I stort sett alla barn på Ametisten har ett annat modersmål än svenska vilket påverkar arbetet som helhet, både inne och ute. Utifrån Skolverkets nationella kartläggningsmaterial Hitta språket har Karin van Varick tagit fram riktlinjer för arbetslagen hur de ska arbeta med språklig medvetenhet. 

– Vi har pratat mycket om förhållningssätt och hur vi ska arbeta. Det är viktigt att vi har en gemensam syn kring hur vi ska nå våra mål, säger hon. 

Förskollärare Claudia Rodriguez instämmer. 

– Det pedagogiska förhållningssättet har stor betydelse. När du planerar, genomför och utvärderar en aktivitet så händer det något. Visst, du kan göra en spontan aktivitet och visst, barnen lär sig men det är svårare att följa och se vilka effekter det har på deras lärande.

Den här förmiddagen har Claudia Rodriguez samlat sex barn från storbarnsavdelningen vid stationen för matematik och skapande. Barnen har under en tid arbetat med geometriska former och nu ger hon dem ett par utmaningar. Med hjälp av kottar, ett rep och snö ska de forma trianglar. Claudia Rodriguez är noga med att benämna saker vid dess rätta namn och smyger in lite grammatik här och var. En kotte, flera kottar. Ett rep, flera rep.

”De upplever miljön med alla sinnen och blir mer kreativa.”

– Vad kallar vi en tredimensionell triangel? Pyramid, ja just det!

En hel del förslag på aktiviteter att göra utomhus får förskollärarna från Naturskolan i Botkyrka. En gång om året besöker en naturskolepedagog förskolans femåringar och förskollärarna får regelbundet brev med tips beroende på säsong, exempelvis inom matematik, språk, naturkunskap och programmering.

Sveriges förskolor har generellt en lång tradition av att vara i skog och natur, men Claudia Rodriguez menar att det har hänt mycket med utomhusverksamheten sedan begreppet undervisning tog plats i den reviderade läroplanen, Lpfö 18.

– Det har påverkat vårt sätt att se både på det vi gör utomhus och på barnens utveckling. Det handlar till exempel om vilka material vi använder, hur vi gör det möjligt för barnen att röra sig och utforska miljön och att vi ser hur naturen stimulerar deras fantasi och nyfikenhet, säger hon.

Just fantasin är viktig att få fatt i, menar Ametistens förskollärare. Inomhus tenderar barnen oftare att leka med mer färdigt material, som byggklossar, lego och rekvisita till rollekar.

– Utomhus kan de skapa egna världar. De upplever miljön med alla sinnen och blir mer kreativa. I leken kan sådant de hittar i skogen förvandlas till något helt annat, säger förskollärare Ulrika Johansson.

Men just i dag har hon plockat med sig material ut och gjort en hinderbana vid stationen för hälsa och rörelse. Hon delar ut varsin ärtpåse med en siffra och så får barnen själva klura ut i vilken nummerordning de ska ställa sig i ledet. Sedan övar de balans och smidighet när de turas om att ta sig igenom banan.

– Jag tycker att barnen är mer intresserade av det vi gör när vi är utomhus, de koncentrerar sig bättre, säger Ulrika Johansson. 

Claudia Rodriguez fyller i:

– Här i skogen är det gott om plats, det gör att ljudnivån blir lägre och barnen generellt mindre stressade. Vi ser också att barn som leker mycket i naturen har en mer utvecklad lek, kanske för att de använder sina sinnen på ett annat sätt utomhus, säger hon.  

Teoretiska lärandeperspektiv

Botkyrka kommun använder tre teoretiska lärandeperspektiv i arbetet med att utveckla förskolans lärmiljöer.

• Sociokulturellt perspektiv – Lärande sker tillsammans med andra. Sammansättning barn i lärmiljöerna spelar roll för hur deras kreativitet och fantasi kan utmanas.

• Pedagogiska relationer – Miljöerna är aldrig lika betydelsefulla som personerna som befinner sig i miljön. Personalen behöver anstränga sig för att förstå vad som engagerar barnen.

• Transdisciplinärt lärande – Olika ämnen ses som sammanflätade med varandra. Ett lärande (en lek eller ett utforskande) kan övergå och bindas samman med ett annat. En miljö kan förändras vilket kräver flexibilitet och en tillåtande attityd.

Källa: Botkyrka kommun, Riktlinjer för pedagogiska lärmiljöer i förskolan, 2020.

 

Ulrika Sundström

Ulrika Sundström

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Förskoletidningen.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Förskoletidningen och Förskoletidningen Praktisk pedagogik ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant