Superstjärnan från Gislaved

Vilken revansch! Från mobbning, hemmasittande och självskadebeteende till fotomodell, sommarpratare och skådespelare. Emma Örtlunds liv är som hämtat ur en film. Det hoppas hon att det ska bli en dag.

– Då ska Alba August spela huvudrollen!

För de flesta andra har 2020 varit ett inställt år. För Emma Örtlund har det varit ett år i strålkastarljuset. Sedan premiären för Catwalk i januari har hon suttit på presskonferenser, i tv-soffor, skrivit autografer och varit sommarpratare.

– Nu är det min tur att skina. Jag har fått min revansch, mobbarna har fått se att jag är en helt fantastisk tjej!

I hennes lägenhet på ett gruppboende i Gislaved ligger det Harlequin-böcker på nattduksbordet. I fönstret står en porslinsclown och soffan är full av pastellfärgade kuddar. Fascinationen för det glada åttiotalet växte fram efter hennes tuffa skoltid.

– Jag hade varit så olycklig hela gymnasietiden, nu ville jag vara den färgglada typen!

I stället för att gå i förskola var Emma hemma de första åren med sin mamma och syster. Hon gick två år i förskoleklass och började därför ettan ett år senare än sina jämnåriga. I grundskolan gick hon i en ”vanlig” klass, men fick särskilt stöd då hon har en intellektuell funktionsvariation och lider av OCD. När hon var femton år blev hon jagad på vägen hem av en pojke på moped, vilket utlöste hennes första epileptiska anfall.

– Jag var jätterädd och skyndade mig hem. Medan jag åt mellanmål började jag känna mig konstig. Allt blev allt svart och jag ramlade ner under matbordet. När jag vaknade hade jag blod på hela tröjan, jag hade bitit sönder min tunga.

”Nu är det min tur att skina. Jag har fått min revansch.”

Det var det första av många anfall, då medicinen inte fungerade. De kunde komma närsomhelst, på busshållplatsen, i matkön eller hemma i duschen.

– Jag utvecklade en fobi mot att få anfall och slutade gå ut.

Efter isoleringen hoppades Emma på en nystart när det var dags för gymnasiet. Hon ville passa in och började i en vanlig klass, men fick snart byta till särskoleklass.

– Jag trodde att gymnasiet skulle var som i skolan hemma i Reftele, där jag hade trivts. I stället var det stora hemska gäng i korridorerna som knuffades och kallade mig för ”jävla CP-unge” och ”fetto”. Jag ville ju bara vara som alla andra, vara snäll och få nya kompisar.

Emma sökte stöd hos lärare, skoljour och kuratorn, men upplevde att hon inte blev tagen på allvar.

– Jag har en funktionsnedsättning, men jag är inte dum! De var för mjäkiga och mesiga mot mobbarna. Jag kände mig sviken och ensam och litade inte på andra människor.

Mobbningen höll i under hela gymnasietiden. När det var dags för student drömde Emma om att också få klä upp sig och bli balens drottning.

– Men mamma sade att de bara skulle vara elaka mot mig. Jag kände mig inte välkommen och tänkte att jag får ha min studentbal någon annan gång. Och det fick jag ju!

Vändningen kom när Emma mötte Pär Johansson på det café som är en del av hennes dagliga verksamhet. Pär är initiativtagare och den drivande kraften bakom Glada Hudik-teatern i Hudiksvall, en kommunal verksamhet enligt LSS som är en teatergrupp ”med utvecklingsstörda och normalstörda skådespelare”.

– Pär tyckte att jag hade en speciell utstrålning och bjöd med mig till ett läger i Portugal, där vi fick vara modeller för en dag.

Det väckte liv i de drömmar Emma haft sedan barnsben om att bli fotomodell, vilka späddes på när en vän till Emma poserade på omslaget av M-magasin.

– I stället för att bli avundsjuk på henne tog jag tag i min egen dröm och skrev ett brev till Pär om min längtan efter att själv få skina.

”Jag höll tal i Folkets Hus precis som en president.”

Brevet blev starten på det projekt som mynnade ut i filmen Catwalk, där fem personer med olika funktionsnedsättningar får hjälp att skapa en modevisning om allas lika värde. Modevisningen – som visades i New York under modeveckan – inleddes med att uppmärksamma hur illa människor som har ansetts udda har behandlats – och hur det dessvärre ännu är i en del länder.

– Det gör mig så förbannad! Alla människor är unika och lika mycket värda.

Projektet och resan har lett till många nya upplevelser för Emma, som generellt sett tycker att det är jobbigt att göra saker hon inte är van vid.

– När jag gick ut på catwalken var jag jättenervös och hade ångest. Men så tänkte jag, ”det här klarar jag! Nu ska jag ha roligt!” Och när alla strålkastare riktades mot mig var jag jättelycklig!

Nu för tiden blir Emma ofta igenkänd. Människor vill ta selfies och få hennes autograf. När det var dags för premiär i Gislaved var röda mattan utrullad.

– Jag höll tal i Folkets Hus precis som en president och sade ”jag hoppas att ni lär er hur ni ska vara mot andra”.

Två av mobbarna har bett Emma om ursäkt på sociala medier, dem har hon förlåtit. Men helst vill hon flytta ifrån Gislaved, till en marklägenhet i närliggande Värnamo.

– Det är fortfarande jobbigt att träffa på lärare och elever från min gamla skola på stan.

Längtan efter glitter och glamour finns kvar. Emma drömmer om att bli fotad för tidningar som Elle, Vogue och Bröllopsmagasiet. Under fotograferingen studsar Emma runt i sin lägenhet till ”Girls just want to have fun” och poserar vant framför kameran. Varje komplimang hon får följs av ett stort leende och ett ”jajamän!”

– Förr trodde jag på mobbarnas ord. Nu känner jag mig jättesöt och vacker! Jag är ju fantastisk! 

Emma Örtlund

Ålder: 33 år.

Gör: Jobbar på café på den dagliga verksamheten
”Skaparglädjen”.

Familj: Pappa och fem syskon.

Aktuell: Med filmen Catwalk ihop med Glada Hudik-teatern. Syns på ICA:s mjölkpaket under våren.

Fritidsintressen: Shoppa på second hand, helst smycken och skor från åttiotalet. Samlar på gamla blunddockor och barbiedockor från 1960-talet. Att vara i sommarstugan ”Emmaboda” i Halmstad.

Läser: Harlequin, bröllopstidningar, Klick och Veckans Nu.

Förebilder: Mina storasystrar Sara och Anna, de har ställt upp så mycket för mig.

Positiv egenskap: Snäll och omtänksam. Är bra på att trösta andra när de är ledsna. Jag tycker om mig själv!

Lär av Emma för attnå dina drömmar:

• Om du känner avundsjuka, fundera över vilken längtan avundsjukan pekar på och se det som din riktning.

• Var inte vara rädd för att drömma stort och sätta ord på dina drömmar.

• Våga be om hjälp och ge inte upp!

 

Läs fler

Zandra Erikshed

Zandra Erikshed

Frilandsjournalist och fotograf

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Förskoletidningen.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Förskoletidningen och Förskoletidningen Praktisk pedagogik ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant