Omsorg stödjer lärande

Förskolan ska erbjuda utbildning som bidrar till omsorg, lärande och utveckling för alla barn. Omsorgen i sin tur skapar trygghet, välbefinnande, närhet och kommunikation – grundläggande förutsättningar för att lärande ska kunna ske.

Omsorg – ett begrepp som vi hör mer eller mindre dagligdags: barnomsorg, äldreomsorg, social omsorg. Vi ska visa omsorg om varandra och inte minst ska förskolans verksamhet bestå av en helhetsyn mellan omsorg, utveckling och lärande. Men vad innebär omsorg egentligen? Mie Josefson kommer i sin artikel (sidan 16) gå djupare in på detta men jag vill börja temat denna gång med en överblick om vad det kan handla om.

Social omsorg omfattar individ- och familjeomsorg, stöd till personer med funktionsnedsättning och äldreomsorg. Barnomsorg är ett gemensamt namn för pedagogisk verksamhet för yngre barn och innefattar förskolor, familjedaghem och fritidshem. Dessa former av omsorg är av formell karaktär och drivs av samhället, regleras av lagar och förordningar och är avlönade. Omsorgsarbetet inom dessa områden avser oftast praktiska sysslor som involverar såväl fysiska som känslomässiga handlingar.

Begreppet omsorg är på sätt och vis tudelat, å ena sidan ett institutionellt begrepp, å andra sidan beskriver det innehållet i en verksamhet som till exempel förskolan.

Svensk förskola har länge strävat efter att förena omsorg och pedagogik och idag har man även internationellt börjat se dem båda som en helhet, engelskans educare är ett tydligt exempel på detta. Den omsorg som vi först och främst tänker på inom förskolan är de vårdande omsorgssituationer som utbildningen består av, till exempel av- och påklädning, måltider, blöjbyten. En annan del av omsorg är att skapa trygga individer med god självkänsla och som även har en förståelse för vad andra upplever. Ett tillfälle som vi kanske inte ser som en omsorgssituation men som faktiskt är det är samlingen. Här ges tillfälle för barnen att se och lyssna till andra men de får också tillfälle att berätta något eller att föra fram sin egen åsikt.

"Omsorgen är en del i att skapa en likvärdig utbildning och helhetssyn i uppdraget och grundlägga barnens trygghet och självkänsla."

Oavsett vilken form omsorgen har är samspelet i omsorgen av stor betydelse för att ge barnen trygghet, välbefinnande, närhet och möjlighet till kommunikation. Vi vuxna måste med ett pedagogiskt förhållningssätt se rutinsituationer som viktiga delar i omsorgsarbetet. Vid av- och påklädning, måltider och blöjbyten har vi möjlighet att samtala och föra en dialog med barnen. Det kan vara om sådant som intresserar barnen just där och då, varmprata (som Barbro Bruce skriver om i sin artikel, sidan 46) eller bekräfta upplevelser som barnet har haft. Det kan också vara av mer pedagogisk karaktär som att hjälpa barnen förstå ord och begrepp eller hur man knyter en sko och drar upp en dragkedja. Det handlar också om att ge barnen tid att prova göra själva – klä på sig eller hälla upp vatten i glaset, lägga upp mat, tvätta händerna. Omsorgen blir ett pedagogiskt förhållningssätt där syftet är att med ömsesidigt fokus och engagemang stödja och leda barnen att komma vidare i sin utveckling och sitt lärande i meningsfulla sammanhang. De flesta barn vill bli självständiga och kunna knyta sin sko själv.

Tyvärr är det ganska vanligt att omsorgssituationerna blir övergångssituationer, ofta på grund av hög arbetsbelastning. Det gäller att komma in snabbt från utevistelsen eftersom det är dags för lunch eller så måste alla blöjor bytas efter vilan innan det är dags för mellanmålet. Risken finns för ett löpande band-beteende där samtal och närhet till barnen inte prioriteras. Därför är det viktigt att arbetslaget diskuterar och lyfter vikten av att även dessa situationer har en viktig del i utbildningen och fastställer strategier för hur de kan bli mindre stressiga. När vi inser att omsorg faktiskt innebär att ha tid för barnen, tid att lyssna in, samtala, ge närhet tror jag att barnen får goda förutsättningar för att faktiskt kunna lära och utvecklas även i andra sammanhang.

Kärnan i förskolans pedagogiska uppdrag är att den ska ge alla barn de förutsättningar de behöver senare i livet. I förslaget till reviderad läroplan omnämns omsorg 15 gånger och det är fler än i den nuvarande läroplanen. Omsorgen är en del i att skapa en likvärdig utbildning och helhetssyn i uppdraget och grundlägga barnens trygghet och självkänsla.

Vi måste alltså balansera omsorg och lärande för att ge barnen goda förutsättningar inför kommande skolår och en bra start i sitt livslånga lärande och vi måste därför sluta rädas att förskolans utbildning ska ”skolifieras”. Alla ni förskollärare och barnskötare som arbetar i förskolan är tillräckligt kunniga om små barns utveckling och vet att yngre barns lärande sker bäst i lekens form och på barnens villkor. Detta kräver dock en medveten pedagogisk ledning i form av att väcka barnens nyfikenhet och ge dem många och varierande möjligheter för utveckling och lärande. För till syvende och sist har vi ett statligt uppdrag att bidra till omsorg, lärande och utveckling. Vi måste som sagts så många gånger förena detta på bästa sätt med förskolans pedagogik.

En viktig del i uppdraget är också att skapa balans mellan aktivitet och vila. Jag har inte gått in på det i denna text men det kommer lyftas Lena Nyholms artikel (sidan 30). Men med tanke på det komplexa och stora uppdrag som förskoleutbildningen är vill jag slå ett slag för vikten av återhämtning hos alla er som arbetar där. På YouTube finns en film, Sömnen är viktig, från folkhälsan i Finland som på ett enkelt sätt visar vad som händer under de olika sömnfaserna och svarar på frågan varför vi mår bra av att sova. För balansen mellan vila och aktivitet är viktig även för oss vuxna om vi ska orka med.

När vi känner oss trygga och mår bra ökar vår förmåga att lära men också att orka med. Visa därför både barnen och varandra omsorg och ge er tid till trygghetsskapande
aktiviteter. 

omsorg

Malin Ring

Malin Ring

Chefredaktör

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Förskoletidningen.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Förskoletidningen och Förskoletidningen Praktisk pedagogik ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant

Vi hittar dessvärre ingen aktiv prenumeration kopplad till uppgifterna du angivit

Om du redan är prenumerant

Har du en prenumeration på Förskoletidningen men lyckas inte logga in? Då kan någon av de två nedan förslagen hjälpa dig med detta.

  • Har du inget digitalt konto ännu? Då skapar du enkelt upp ett konto kopplat till din prenumeration för att kunna logga in och läsa alla artiklar.

Skapa ditt digitala konto

Vill du bli prenumerant?

Förskoletidningen ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant