Omsorgens språk ger språklig utveckling

Förskolan behöver kompensera för de skillnader som finns i förutsättningarna för barns språkutveckling.

Människor är härmapor. Det är grunden i lärandet och således helt centralt när det gäller vår språkliga utveckling. Barnet använder inte bara orden och meningarna som vuxna uttryckt, utan även gester, miner och röstens melodi. I hjärnan sker ett fyrverkeri av synapsbildningar varje dag. Synapserna är de sammanlänkningar som gör att våra nervceller kan kommunicera med varandra. För tvååringen bildas en miljon synapser – per sekund! Många av dessa är relaterade till språk och kommunikation.

Förskolepedagogens uppgift handlar om att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för denna process. Vårt framtida kapital är våra barns hjärnor. Samhället har tagit över en stor del av barnhjärnans utveckling eftersom barn idag vistas så stor del av sin vakna tid i förskolan. Det är inget litet uppdrag. Som pedagog i förskolan är man således hjärnarbetare – ett av de viktigaste jobb som finns.

Mycket av den tidiga språkliga utvecklingen sker i omsorgsstunder. Det är centralt att prata med barn vid av- och påklädning, blöjbyte och matstunder, vila och tröst. Du kan sätta på dig jackan så hjälper jag dig med blixtlåset, Så där ja, nu sätter vi på en ny blöja – vad skönt det blir, Vill du ha lite mer mat?

Barnets intresse ser vi tidigt genom att följa blicken och som vuxna bidrar vi till möjligheter: Ja, titta, där är dockan. Du kan leka med den. När vi tittar på samma sak förstärks upplevelsen. Delad uppmärksamhet är viktigt och anses ha betydelse för såväl utvecklingen av språk som låtsaslek och förmågan att sätta sig in i andras tankar och känslor.

När vi sätter ord på känslor skapas begriplighet mellan den egna upplevelsen och den yttre världen. Med språket organiseras tanken och det hjälper barnet att förstå sin omgivning.

Barn lär sig i genomsnitt tio ord om dagen tills de är tonåringar, men det händer inte utan att det talas. De behöver bada i språk för att den språkliga utvecklingen ska gynnas optimalt. Det sker genom socialt samspel i vardagen. Språket blir rikt av variation: gå, promenera, vandra, traska, strosa, knalla, ströva … Å andra sidan kan språket också behöva anpassas till var barnet befinner sig.

Vi vet att högläsning är av stor betydelse. Inte bara för den språkliga utvecklingen utan även för aktivering av områden i hjärnan som är involverade i inre föreställningsförmåga och förståelse.

En flitigt citerad amerikansk studie pekade på stora skillnader mellan aktivt ordförråd hos treåringar, där barn från gynnsamma förhållanden hade 1 200 ord medan barn från en hemmiljö med låg utbildning och arbetslöshet hade 500 ord. Barnen från de minst privilegierade familjerna exponerades för 30 miljoner färre ord. Vi behöver således såväl kvantitet som kvalitet och förskolan behöver skapa förutsättningar för att kompensera för de skillnader som finns. Det kan göras genom att diskutera hur kommunikationen med barnen görs i praktiken, såväl i rutin- och omsorgssituationer som andra stunder. 

Tips
  • Prata mycket om det som händer, vad ni gör och ska göra.
  • Förstärk talet med gester och kroppsspråk.
  • Använd gärna tecken och bilder för att underlätta förståelsen.
  • Variera språket.
  • Skapa regelbunden högläsning av bra böcker.
  • Diskutera i arbetslaget hur ni pratar med barnen. Gör gärna observationer som ni kan diskutera utifrån.
Referenser

Hutton, J. S., Horowitz-Kraus, T., Mendelsohn, A. L., Dewitt, T. & Holland, S. K. (2015). Home Reading Environment and Brain Activation in Preschool Children Listening to Stories. Pediatrics, 136(3), 466–478.

Hart, B. & Risley, T.R. (1995). Meaningful differences in the everyday experience of young American children. Baltimore: P. H. Brookes.

 

 

Läs fler

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Förskoletidningen.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Förskoletidningen och Förskoletidningen Praktisk pedagogik ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant

Vi hittar dessvärre ingen aktiv prenumeration kopplad till uppgifterna du angivit

Om du redan är prenumerant

Har du en prenumeration på Förskoletidningen men lyckas inte logga in? Då kan någon av de två nedan förslagen hjälpa dig med detta.

  • Har du inget digitalt konto ännu? Då skapar du enkelt upp ett konto kopplat till din prenumeration för att kunna logga in och läsa alla artiklar.

Skapa ditt digitala konto

Vill du bli prenumerant?

Förskoletidningen ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant