01
02

Inflytande/Naturens hemligheter

Relationer och lekfullhet ger yngre barn inflytande

Inflytande i förskolan handlar ofta om att barn individuellt ska uttrycka åsikter, göra val och ta ansvar. Kristin Ungerberg har i sin avhandling Flytande inflytande – Affektiva relationer mellan barn och miljön i förskolan tittat på hur pedagoger kan arbeta med de yngsta barnens inflytande.

Genom att ta utgångspunkt i det som barnen lockas till och ta deras kroppsliga och affektiva relationer på allvar skapas möjlighet för ett mer barn(s)ligt inflytande där alla blir inkluderade, oavsett ålder eller individuella förmågor.

– Inflytande kan handla om att pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen. Det gäller även om, eller kanske specifikt när, pedagogerna inte själva tycker att situationerna är relevanta och viktiga. Genom att tona in barnens kroppar och sinnesstämning kan pedagogerna få syn på det som intresserar barnen i ett här och nuperspektiv, berättar Kristin Ungerberg.  

– Det viktigaste blev inte att förstå vad de gjorde utan att följa med och delta tillsammans utan att på förhand ha bestämt riktning och mål. Tillsammans kunde barn och pedagoger skapa nya förståelser av verksamheten.

Kristin Ungerberg hoppas att hennes forskning ska uppvärdera det barn(s)liga och kreativa, både bland barn och pedagoger. 

– Det är en viktig kontrast till ett kvalitetsarbete som till största del fokuserar på vikten av att i förväg bestämma innehåll och slutmål. Jag vill också utmana den allt mer individuella förståelsen av inflytande och lyfta fram en mer kollektiv aspekt.

relationer

 

Barn behöver förstå naturens hemligheter

Ju mer barn identifierar sig med staden, desto mindre är de benägna att skydda naturen, menar Matteo Giusti, miljöforskare vid Högskolan i Gävle. I sin forskning kombinerar han hållbar design av städer och miljöpsykologi för att förstå hur vi ska skapa städer så att människor känner samhörighet med naturen.

Idag skapas städer där många inte har möjlighet att vara utomhus i en miljö som inte är steril eller designad bara för människor. Barn saknar därför förutsättningar att lära sig uppskatta och bli bekväma i naturen. Nyckeln är att få unga att förstå naturens hemligheter och därför behöver naturupplevelser bli rutiner.

– Vi måste lämna stor plats till naturen i våra städer, så att vi kan se och uppleva den i vardagen. Vi behöver bli medvetna om hur mycket naturen och dess ekosystemtjänster betyder för oss, säger Matteo Giusti.

Om barnen lär detta i sin vardag, av till exempel föräldrar, kan de få förståelse för och en emotionell kontakt med naturen. Olika naturupplevelser ger olika förmågor. Att leka kan leda till att barn blir bekväma i naturen och att plantera blommor för fjärilarna hjälper till att förstå systemet, menar Matteo Giusti.

– Vi är en del av naturen och kan bara existera som en del av biosfären. Om vi inte samarbetar med den kommer vi inte att kunna stanna här för en särskilt lång tid.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Förskoletidningen.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Förskoletidningen och Förskoletidningen Praktisk pedagogik ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant

Vi hittar dessvärre ingen aktiv prenumeration kopplad till uppgifterna du angivit

Om du redan är prenumerant

Har du en prenumeration på Förskoletidningen men lyckas inte logga in? Då kan någon av de två nedan förslagen hjälpa dig med detta.

  • Har du inget digitalt konto ännu? Då skapar du enkelt upp ett konto kopplat till din prenumeration för att kunna logga in och läsa alla artiklar.

Skapa ditt digitala konto

Vill du bli prenumerant?

Förskoletidningen ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant