Språklig förebild - viktigt uppdrag

Alla som samtalar och samspelar med barn, och behärskar mer språk än vad barnet självt gör, är språkliga förebilder för barnet. Det är i det trygga och meningsfulla samspelet med andra människor som barnet utvecklar sitt språk. I samspelet byggs också barnets förståelse av omvärlden upp, och denna förståelse utgör sedan grunden för barnets tänkande. 

Barn socialiseras in i den intellektuella tillvaro som omger dem. Barn som har språkliga förebilder som visar omtanke och hjälpsamhet blir själva individer som visar omtanke och hjälpsamhet. Att vara språklig förebild är alltså ett betydligt mer komplext uppdrag än att bara använda ett rikt språk, eller att undvika svärord. Att vara språklig förebild omfattar såväl språket i sig som reglerna för hur vi språkar med varandra, och i ett större perspektiv hur människor agerar och samspelar med varandra.

Det finns många olika infallsvinklar till begreppet språklig förebild och en sådan är den lingvistiska. De språkliga förebilderna förser barnet med språklig input. Genom att behärska mer språk än barnet blir den språkliga förebilden en språngbräda mot det som barnet ännu inte kan. Utifrån den lingvistiska synvinkeln är det därmed viktigt att använda ett rikt, nyanserat och korrekt språk. 

En annan infallsvinkel är den psykologiska. Om barn socialiseras in i den intellektuella tillvaro som omger dem är det av vikt att de språkliga förbilderna funderar på vad de vill ska karaktärisera denna intellektuella tillvaro. Den kan vara verbal, samarbetande och demokratisk. Men den kan också vara tyst, individualistisk eller våldsam. Det sätt vi människor lyssnar på, tilltalar och samspelar med varandra påverkar hur vår gemensamma tillvaro blir. Så som vi vill att barnen ska göra, behöver vi därmed förebildligt visa dem i handling och tal varje dag.  

Låt oss istället anta en filosofisk infallsvinkel. De barn vi möter och samtalar med i förskolan idag, är de barn som växer upp och förändrar världen imorgon. Vi kan låta två unga kvinnor statuera exempel – Malala Yousafzai och Greta Thunberg. Malala har ända sedan hon var liten flicka kämpat för alla barns rätt till utbildning och att alla människor är lika värda. Greta Thunbergs kamp handlar om att skapa en renare och friskare planet. Det är intressant att fundera på vilka språkliga diskurser dessa unga kvinnor är sprungna ur. Utan att ha varit delaktig eller närvarande under deras barndom vågar jag påstå att deras röster redan från första levnadsdagen har räknats. 

”Genom att behärska mer språk än barnet blir den språkliga förebilden en språngbräda mot det som barnet ännu inte kan.”

De har antagligen setts som fullvärdiga samtalspartner och de har förväntats bidra till både små och stora sammanhang. Dessa kvinnors språkliga förebilder har visat dem olika uttryckssätt och har gett dem många tillfällen att pröva sin röst och sitt språk för att påverka sin omvärld. 

Slutligen antar vi en pedagogisk infallsvinkel, eftersom alla språkliga förebilder behöver förstå hur mycket det egna språkandet påverkar barnens tänkande. De flesta vet hur viktigt det är att värna om barns samtalsutrymme och att låta dem förklara och diskutera sina tankar med andra. Men det finns många fler samtalsstrategier som kan öka barns lärande. Hur du väljer att formulera och uttrycka dig till barnet spelar stor roll för hur barnet förstår, tänker, lär sig och tar sig an uppgifter.

Förskolans pedagoger är näst efter vårdnadshavarna de viktigaste språkliga förebilderna i barnens liv. I dagliga möten skapas sammanhang i vilka barns erfarenheter och lärande byggs upp. I samtal och undervisning får barnen språklig input och ges möjlighet att uttrycka sig. När barngruppen och samtalsklimatet formas, formas också individen. Varje möte och språkligt utbyte mellan pedagoger och barn bidrar med byggstenar till självbild och värderingar. 
I förskolan reproduceras språkandet och dess mjuka värden varje dag. De språkliga förebilderna väljer väg, och visar vägen för barnen genom det sätt som de själva språkar, lyssnar, samspelar och kommunicerar. Det är onekligen ett stort ansvar. Men framför allt är det en enorm möjlighet. Varje dag, varje möte och varje samtal räknas. Det är vi som har chansen att skapa det samtalsklimat och de värderingar som vi i förlängningen vill se i vårt samhälle. 

Det är av största vikt att vi ger barnen ord, men det är ännu viktigare att vi skapar positiva språkliga sammanhang där alla blir lyssnade till och där alla får uttrycka sig. Språkliga sammanhang som gör att barns självkänsla, medmänsklighet, tolerans och delaktighet främjas. Det samtalsklimat och de arenor vi erbjuder på förskolan påverkar barnets självbild och värderingar för lång tid framöver. Och tänk! Visst är det fantastiskt att i vårt uppdrag som språkliga förebilder för barnen här och nu vilar även det långsiktiga uppdraget att hjälpa våra barn att skapa en bättre värld. 

Så här kan du ställa frågor i pedagogiska samtal - Karolina Larsson tipsar.

Tips!
  • Tänk på att ditt kroppsspråk, din mimik och ditt tonläge är minst lika tydliga kommunikationssätt som ditt verbala språk. Barn är oftast skickliga på att läsa av ditt kroppsspråk redan innan de förstår orden du säger.
  • Jobba fram strategier för tillsägelser, och för att lösa konflikter mellan barnen, så att dessa situationer inte blir mer negativa eller ”ansiktshotande” än nödvändigt för barnen. Kommunicera med barnen så som du själv vill bli kommunicerad med. 
  • Du kan utvecklas som språklig förebild och samtalspartner hela livet. Det är bra att du filmar dig själv tillsammans med barnen för att få syn på både det som är bra och det som kan utvecklas i din kommunikation.
Samtalsstrategier för ökat lärande

Tänk högt. Innan barn själva kan använda språket som redskap för tanken är det barnets språkliga förebilder som kan vara modell för de inre resonemangen genom att ”tänka högt” eller reflektera tillsammans med barnet. Hur tänker du? Jag tänker att …, Hur kom du fram till det? Kan du berätta mer? eller Hur vet vi att det är så? är frågor som kan stödja barnets tänkande.

Ge utrymme för olika svar. Det är också viktigt att skapa förståelse för att det inte alltid finns rätt eller fel svar på frågor. Allt är inte svart eller vitt. Så kan man tänka. Finns det fler möjliga tolkningar? och Kan det vara på något annat sätt? eller Kan vi vara säkra på att det är så? är alla exempel på frågor som får barnen att förstå att det inte alltid finns glasklara svar.

Utgå från att barnet är kompetent. I följande yttranden från pedagog till barn finns ett ”dolt” antagande. Fundera på vilket. 
Hur har du planerat att göra för att ditt bygge ska bli hållbart? 
Hur har ni tänkt göra för att lösa den här uppgiften tillsammans som en grupp?

Här säger pedagogen något rakt ut, men det finns också antaganden som inte uttalas men ändå kan anas. I första exemplet förutsätter pedagogen att barnet är en tänkande och planerande individ med olika idéer om hur man kan bygga för att på bästa sätt nå målet. Barnet tillskrivs kompetens och förmågor som får hen att växa och känna tillit till den egna förmågan. I andra exemplet förutsätter pedagogen att gruppen har en ambition att inkludera varandra, att de är kompetenta ”samarbetare” och att alla ska få möjlighet att bidra. 

Uttryck positiva förväntningar. Jag har haft förmånen att se många skickliga pedagoger använda språket för att uttrycka positiva förväntningar:
Ni säger så kloka och intressanta saker. Var noga med att lyssna på varandra när någon annan har ordet, så att ni inte missar alla spännande tankar som kompisarna har.
Kommer ni ihåg när vi började i höstas, då pratade ni i mun på varandra ofta. Nu har ni lärt er att räcka upp handen och vänta på er tur när vi diskuterar, det är jättebra!
Ni har redan lärt er att känna igen era förnamn. Jag tycker det är imponerande att se hur ni tar er an uppgifterna och hjälper varandra! Nu fortsätter vi att träna på att känna igen era efternamn också.

 

Karolina Larsson

Karolina Larsson

Leg. logoped och språk-, läs- och skrivutvecklare i Halmstads kommun. Har undervisat på förskollärar- och lärarprogrammet vid Högskolan i Halmstad och är verksam som konsult i egna företaget Ut med språket AB. Har skrivit boken Språklig förebild i förskolan (Gothia Fortbildning, 2019). 

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Förskoletidningen Praktisk pedagogik.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Förskoletidningen och Förskoletidningen Praktisk pedagogik ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant