Tillsammans för en porrfri barndom

Efter att Jenny Holmström och Elsa Lantz testat en surfplatta som deras barn använder i förskolan och googlat pornografiskt innehåll startade de barnrättsorganisationen Porrfri barndom. Nu har deras kampanj skrivits under av 89 000 personer och lett till att allt fler kommuner har skaffat porrfilter. 

Det är en stimmig tisdagsmorgon och espressomaskinen går på högvarv på café Kringelgården i Nacka. De få borden är upptagna och med jämna mellanrum droppar det in nya kunder som köper fralla och cappucino på väg till jobbet. Flera av dem nickar och ler åt Jenny Holmströms och Elsa Lantzs håll. De brukar sitta och jobba här med varsin laptop någon dag i veckan. 

Det var på lekplatsen precis utanför caféet som de lärde känna varandra för två år sedan. Med barn i samma förskolegrupp började de snart tala om nätporr och hur oskyddade deras barn var för exponering av pornografi på nätet. 

– Vår generation har inte förstått vidden av dagens problematik med nätporr. Nu räcker det med att googla snippa, snopp eller ”xxx” för att komma rakt in på våldsam porr, säger Elsa Lantz. 

Jenny Holmström lyfte frågan om att förskolan saknade porrfilter med ledningen i dotterns förskola. Svaret hon fick var att kommunens hållning är att barnen ska ha ett ”porrfilter i huvudet” i kombination med att de aldrig lämnas ensamma med surfplattor.

– Jag blev helt chockad. Jag vill inte lägga skulden på pedagogerna eftersom situationen i förskolan ser ut som den gör. Men med stora barngrupper sitter barn ibland ensamma med surfplattor, jag har sett det själv flera gånger. När ett barn väl har exponerats för exempelvis en anal våldtäkt är skadan redan skedd, säger hon.

Jenny Holmström och Elsa Lantz startade därför uppropet #porrfribarndom, med målet att samtliga kommuner ska införa porrfilter, porrfri policy i förskolor och skolor samt porrkritiska samtal med skolelever. De kräver även att det ska införas åldersverifiering på kommersiella porrsajter.

– I Storbritannien har det varit standard i många år att förskolor och skolor samt öppna wi-fi-nätverk i offentliga miljöer har en teknisk lösning – porrfilter – som begränsar barns tillgång till nätpornografi. Tele- och internetoperatörer i Storbritannien erbjuder även porrfilter utan extra kostnad  i sina abonnemang. I Sverige finns det tyvärr inte en enda operatör som erbjuder porrfilter utan extra kostnad idag, inte ens till barnabonnemangen. Det här får inte bli en klassfråga, alla barn måste givetvis få samma skydd, säger Elsa Lantz.

”Vår generation har inte förstått vidden av dagens problematik med nätporr.”

Den tekniska utvecklingen rusar fram och hösten 2017 antog regeringen en nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet. Surfplattor kommer bli ett allt vanligare inslag i förskolemiljön. Elsa Lantz och Jenny Holmström poängterar att de inte är teknikfientliga men undrar vilken forskning och vetenskap regeringen har lutat sitt beslut mot. 

– Detta innebär ju kraftigt ökad skärmtid för många barn samtidigt som det är frivilligt att skaffa porrfilter. Det är inte rimligt att barnens väl och ve ska ligga i handen på en kommunpolitikers okunskap och ovilja att agera. Det är ett systemfel, säger Jenny Holmström. 

Sedan starten för två år sedan har de inlett samarbeten med drygt 50 yrkesverksamma, bland annat kriminologer och psykologer. De har träffat Europaparlamentarikern Anna Maria Corazza Bildt, nominerats till Aftonbladets Svenska hjältar och haft personliga möten med den tidigare utbildningsministern Gustav Fridolin. Bland annat.

– Vi ”terrade” Fridolin på sociala medier tills han en dag ringde upp. Vi är båda två doers och har sagt upp oss från våra jobb för att jobba med detta på heltid, berättar Elsa Lantz. 

Och deras folkbildningsarbete har gett ringar på vattnet – som ett kunskapslyft hos föräldrar och pedagoger. Många hör av sig till dem och frågar hur de ska gå tillväga för att skaffa filter och vid vilken ålder de ska prata med barn om porr på nätet. Dessutom inför allt fler kommuner porrfilter och allt fler tele- och internet- 
leverantörer överväger nu att börja erbjuda gratis porrfria barnabonnemang. 

Just nu ligger också åtta enskilda riksdagsmotioner som förespråkar åldersgräns på nätporr och/eller porrfria förskolor och skolor – ett historiskt antal. Men trots att sju av åtta riksdagspartier sedan i våras står bakom porrfria förskolor och skolor, finns det fortfarande ingen lag som säger att kommunerna måste införa porrfilter. Argument som har lyfts även här är att det inte behövs något tekniskt filter, barnen ska istället ha ett eget ”filter i huvudet”. Helt befängt, menar Elsa Lantz och Jenny Holmström. 

– Det blir en falsk trygghet som politiker och chefer använder för att slippa agera. Men att tro att ett barn ska filtrera våldet, sexismen, rasismen och homofobin de möter i mainstreamporren är helt orimligt, bland annat med tanken på pannlobens omognad i hjärnan, säger Elsa Lantz och berättar om flera exempel där förtvivlade pedagoger har hört av sig och berättat att de råkat visa porr för barngrupper genom pop-up-annonser, länkade filmer eller när de har googlat på enkla saker som frukter eller superhjältar.

Elsa Lantz poängterar att barns exponering för nätpornografi och hälsokonsekvenserna av detta bland barn är ett gemensamt problem som endast kan lösas tillsammans. 

– Det är vanligt att barn exponerar varandra för nätporr och ibland även utsätter andra barn för det de lär sig av nätporren. Det går alltså inte att skydda endast sitt eget barn, vi måste kroka arm med andra föräldrar så att alla installerar porrfilter på barnens läsplattor, mobiltelefoner och internet hemma och har ett åldersanpassat samtal om porr. För de yngsta barnen kan ett sådant samtal handla om att det finns saker på internet som inte är bra för barn att se, berättar Elsa Lantz.

De allra flesta politiker, chefer och kommuner är eniga om att förskolor ska ha porrfilter, men inte hur det ska gå till, menar Jenny Holmström och Elsa Lantz. Nästa steg är därför att utmana ”huret”, berättar Elsa Lantz. 

– Det är tragiskt att det blir barnen som får leva mitt i konsekvenserna av vår oförmåga att snabbt styra upp situationen. 

Porrfri barndom

Vad är ett porrfilter?

Ett porrfilter fungerar som en prenumerationstjänst, likt en brandvägg, och blockerar olämpliga sidor och material. Vissa tjänster är gratis och andra kostar. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, arbetar just nu med att ta fram stöd för de kommuner som vill införa porrfilter.

Så blir förskolan en porrfri zon
  • Prata tidigt med barnen om kroppslig integritet. Ett porrsnack i högstadiet är alldeles för sent. Nyligen lanserades Porrsnacket som finns på Porrfri barndoms hemsida med enkla experttips för att stötta föräldrar
  • Föreslå ett porrfilter. Våga lyfta frågan uppåt i organisationen. 
  • Ta upp frågan på ett föräldramöte. Diskutera med föräldrar om samtal och porrfilter, samt hur de själva kan höja säkerheten på internet hemma och i barnens mobiltelefoner.
  • Inse att du har makt. Enskilda pedagoger kan göra stor skillnad. För verktyg se porrfribarndom.se. 
  • Lyft frågan som ett arbetsmiljöproblem. Riskerar barn att exponeras för pornografiskt innehåll är det ett arbetsmiljöproblem som bör åtgärdas.

Läs mer: porrfribarndom.se. Facebook och Instagram: Porrfribarndom.

Jenny Holmström och Elsa Lantz

Ålder: Jenny, 38 år och Elsa, 40 år.
Gör: Grundat och driver barnrättsorganisationen Porrfri barndom. Jenny är civilekonom och beteendevetare och har arbetat inom näringsliv, ideell verksamhet och för FN. Elsa är kommunikatör och har bland annat jobbat med lockerroom.nu och ungarelationer.se. 
Bor: Nacka. 
Familj: Jenny: Sambo och son, 1,5 år och dotter, 4 år. Elsa: Sambo och två döttrar, 6 år och 4 år. 
Boktips: Visuell drog: om barn, unga och nätporr av Maria Ahlin och Ulrica Stigberg och Distraherad av Sissela Nutley.
Motto: Draken lyfter i motvind.
Förebild: Greta Thunberg.

 

Läs fler

Tina Harr

Tina Harr

Frilansjournalist.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Förskoletidningen.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Förskoletidningen och Förskoletidningen Praktisk pedagogik ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant

Vi hittar dessvärre ingen aktiv prenumeration kopplad till uppgifterna du angivit

Om du redan är prenumerant

Har du en prenumeration på Förskoletidningen men lyckas inte logga in? Då kan någon av de två nedan förslagen hjälpa dig med detta.

  • Har du inget digitalt konto ännu? Då skapar du enkelt upp ett konto kopplat till din prenumeration för att kunna logga in och läsa alla artiklar.

Skapa ditt digitala konto

Vill du bli prenumerant?

Förskoletidningen ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant