Delat ledarskap är framtiden

Att mäkta med arbetet som förskolerektor är något som för många blivit en allt större utmaning. I Södertälje arbetar man sedan 2015 enligt en ny modell inom förskola och skola där en rektor och en enhetschef delar på ansvar och beslutsrätt – något som gett många positiva effekter.

I Blombacka förskola i Södertälje sitter en grupp barn med stora vita målarpapper framför sig. Här ska det snart bli självporträttsmålning, men än så länge är alla arken vita och tomma. 

– Vad heter nu igen det där svarta som sitter på ögonen, frågar ett av barnen medan hen koncentrerat lutar sig över sitt papper med en röd penna i högsta hugg. 

– Är det kanske ögonfransar du menar, undrar barnskötaren Fredrik Olofsson och pekar på sina egna.

– Ja just det, ögonfransar heter det ju!

Medan barnen skapar iakttar rektor Susanne Luhmer Berglund intresserat vad som pågår. Trots att hon är rektor för sex förskolor ser hon alltid till att vara ”ute på golvet” minst några timmar i veckan i varje förskola. Ja, så ser det ut nu vill säga. Innan Blombacka förskola införde ett funktionellt delat ledarskap var besöken inte lika schemalagda, och fick ske när Susanne Luhmer Berglund fick tiden att räcka till.

– Min drivkraft har alltid varit förskolans pedagogiska verksamhet och uppdrag. De administrativa arbetsuppgifter som också ingår i rektorsrollen kändes länge främst som betungande måsten, och något jag försökte klara av med vänster hand. Vilket självklart inte är en hållbar lösning i längden.

Precis som alla kommuner arbetar Södertälje med ett ständigt pågående kvalitetsarbete inom förskola och skola. Sedan 2011 har kommunen i stort sett arbetat enligt en och samma modell, som man justerat genom åren. Och kvaliteten har successivt tydligt förbättrats, säger utbildningsdirektör Monica Sonde, som tillträdde sin roll för två år sedan. 

– Vårt fokus ligger alltid på att stärka kvaliteten på undervisningen för barnen. För att lyckas med det kan man behöva bryta gamla mönster och normer, som till exempel förändra förutsättningarna för rektorer. Vi var helt enkelt tvungna att våga prova mer drastiska förändringar istället för att bara sitta och vänta.

Med fler och fler rapporter och larmsignaler som visade på förskolechefernas alltmer ohållbara arbetsbelastning bestämde sig Södertälje kommun att i vissa utvalda förskolor och skolor införa ett funktionellt delat ledarskap. Inspirationen hämtade man dels från Reggio Emilia-filosofin där pedagogistor finns med i ledningsgruppen och dels från grundskolor i andra kommuner, där man på flera håll infört en arbetsfördelning med en rektor och en administrativ chef.

– Det som skiljer vårt funktionellt delade ledarskap från andra delade ledarskap är att i vår modell är rektorn och enhetschefen likställda varandra. Ingen har högre status än den andra och båda kan själva fatta beslut inom sitt respektive område, berättar Monika Sonde. 

”I vår modell är rektorn och enhetschefen likställda varandra.”

Arbetet påbörjades 2015 och används idag i nio av tretton förskoleområden. Monica Sonde är tydlig med att påpeka att tanken aldrig har varit att arbetssättet ska omfatta alla förskolor eller verksamheter utan bara där det passar. Det är viktigt att ha en flexibilitet från kommunledningen och att använda modellen där det är relevant, menar hon.

Rektor Susanne Luhmer Berglund och enhetschef Marie Sidén, som har ansvar för sex förskolor, har arbetat tillsammans i fyra år.  För dem kom arbetssättet med funktionellt delat ledarskap som ”en skänk från ovan”. Susanne Luhmer Berglund som tidigare var förskolechef kände att hon inte räckte till för det pedagogiska arbete hon ville fokusera på, medan Marie Sidén redan arbetade som administ- rativ chef och var väl förtrogen med de arbetsuppgifter som rör fastigheter, sjukskrivningar och andra administrativa uppgifter. Hon berättar: 

– För oss har samarbetet fungerat väldigt bra. Mycket beror nog på att vi båda är prestigelösa och ödmjuka. Vi är olika som personer, men litar fullt ut på varandras kompetenser.

Marie Sidéns och Susanne Luhmer Berglunds lista på fördelar med det nuvarande arbetssättet är lång. En minskad administrativ arbetsbelastning för rektorn ger möjlighet till ökad närvaro i vardagen, vilket i sin tur leder till ett bättre utnyttjande av förskolornas resurser och även lägre sjukfrånvaro bland personalen. De framstressade ad hoc-lösningarna har minskat och istället har de tid att planera och reflektera över verksamheten. Även beslutsvägarna har kortats, då både rektor och enhetschef själva kan besluta inom sina respektive ansvarsområden. 

Det är även en stor trygghet att ha någon att bolla svåra frågor med, menar både Marie Sidén och Susanne Luhmer Berglund. För även om uppdelningen dem emellan är tydlig, är det också viktigt att vara insatta i varandras arbeten. Men visst uppstår gråzoner ibland. Då är det viktigt att ha en öppen dialog och att ha kontinuerliga avstämningsmöten, så att inga frågor hamnar mellan stolarna.

– Att vara två är både en styrka och mycket roligare än att vara ensam, säger Marie Sidén spontant och ler.

Susanne Luhmer Berglund nickar medhållande och säger:

– Nu arbetar jag inte med andan i halsen längre. När något oväntat händer, vilket det ju alltid gör när man arbetar med människor, så vet jag att jag mäktar med. Det är en stor trygghet.  

MD
Marianne Döös.

Marianne Döös är forskare och professor vid institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet. Hon har forskat länge om olika typer av ledarskap och följde under 2017 till 2018 arbetet i Södertälje med funktionellt delat ledarskap på nära håll. Tillsammans med kollegan Lena Wilhelmsson anordnade hon seminarier och workshoppar för de rektorer och enhetschefer som valde att gå in i ett funktionellt delat ledarskap, samtidigt som man bedrev forskning om arbetsmetoden. 

Seminarierna kom även att omfatta ledningen på utbildningskontoret, vilket innebar en gemensam kunskapsutveckling om ledningserfarenheter av att införa en nydanande ledningsform. Och forskningsresultaten från införandet i förskolan har visat på goda resultat, berättar Marianne Döös. 

– En avgörande faktor för ett lyckat funktionellt delat ledarskap ligger i att rekryteringsprocessen görs så grundligt som möjligt. Ett funktionellt delat ledarskap innebär att man rekryterar en relation, inte bara två individer.

För att lyckas i det gemensamma uppdraget menar Marianne Döös att det krävs tre framgångsfaktorer; prestigelöshet, ömsesidigt förtroende och gemensamma värderingar om vad man vill uppnå med verksamheten, och hur man leder människor. 

”Ett funktionellt delat ledarskap innebär att man rekryterar en relation.”

Såväl Marianne Döös som Monica Sonde är överens om att ett funktionellt delat ledarskap inom förskolan har framtiden för sig. Monica Sonde ser tydliga förbättringar bland annat när det gäller sjukskrivningarna bland personalen och hur man upplever ett mer närvarande ledarskap än tidigare. Även barnens kunskaper har förbättrats. Marianne Döös, ur sitt forskarperspektiv, menar att det är hög tid att överge de individorienterade organisationsidealen, och att mycket forskning visar på vinsterna av att människor istället samarbetar.

– Det handlar om att våga tänka i nya banor. Jag hoppas att strukturer och lagar inom skola och samhälle förändras så man underlättar för goda exempel att sprida sig. Det är något alla skulle vinna på.

Idag kan Susanne Luhmer Berglund fokusera på det pedagogiska arbetet, något som alltid legat henne närmast hjärtat.

Minst en gång i veckan besöker Susanne Luhmer Berglund någon av de sex förskolor hon är rektor för. 

Självporträttsmålning är kul!

Kvaliteten på undervisningen i Södertäljes förskolor har successivt förbättrats. 

I det funktionellt delade ledarskapet är rektorn och enhetschefen likställda varandra, ingen har högre status än den andra. 

 

Prev
Next
Funktionellt delat ledarskap

Ett funktionellt delat ledarskap innebär här ett ledarskap delat mellan en pedagogiskt ansvarig rektor och en administrativt ansvarig enhetschef. Deras arbete är hierarkiskt likställt, tydligt uppdelat i respektive ansvarsområden och båda är direkt underställda verksamhetschefen.  

Enligt rektor Susanne Luhmer Berglund och enhetschef Marie Sidén har det delade ledarskapet flera fördelar:

  • En god framförhållning skapas genom att rektor kan arbeta fram strategier, fokusera på organisationens utveckling, omvärldsbevaka samt hålla sig uppdaterad med aktuell forskning.
  • Ledningen blir verksamhetsnära när rektor deltar kontinuerligt i både arbetslagens pedagogiska praktik och i handledning.
  • Kvaliteten i undervisningen ökar. En verksamhetsnära rektor leder till större möjligheter att utveckla pedagogiken vilket i sin tur leder till att barnens kunskaper förbättras. 
  • Delaktighet och inflytande blir större när enhetschef och rektor leder förskolans ledningsgrupp i de enskilda förskolorna utifrån sina respektive uppdrag. Enhetschef träffar förskolans ledningsgrupp en gång i månaden och rektor träffar ledningsgruppen två gånger i månaden.
  • Förutsättningar för likvärdighet ökar. Samverkan och fokus på respektive uppdrag tillsammans med kommunens övriga enhetschefer och rektorer leder till likvärdighet och utveckling.

 

Läs fler

Åsa Fridman

Åsa Fridman

Frilansjournalist

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Förskoletidningen Praktisk pedagogik.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Förskoletidningen och Förskoletidningen Praktisk pedagogik ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant