”Låter vårdnadshavaren arg på rösten?”
Kristina Renard-Hård är legitimerad förskollärare och arbetar med föräldrastöd inom socialtjänsten i Sundsvall. Hon vet vad som kan vara tecken på att något inte står rätt till runt ett barn.
”Saker som manbör reagera på är till exempel om en vårdnadshavare eller bonusförälder ofta verkar arg och otålig vid lämning och hämtning. Rycker hen ner jackan, blänger, tar hårt i barnet eller låter arg på rösten? Eller uttrycker barnets vuxne sig ofta på ett sätt som kan kännas kränkande för barnet? Verkar barnet ovanligt tyst och undergivet tillsammans med sina föräldrar? Eller är det i stället barnet som alltid är argt och sparkar och slår på sin förälder? Det kan vara tecken på att det finns brister i det känslomässiga samspelet mellan barnet och vårdnadshavarna.
Tecken på bristande omsorg kan vara att barnet är smutsigt och luktar illa, att hår och naglar inte sköts, att barnet alltid har för små kläder eller saknar gummistövlar eller är ovanligt hungrigt på måndagar. Även oplanerad frånvaro är ett viktigt tecken på att något kanske inte står rätt till.
Om man misstänker brister i säkerheten, till exempel om man ser tecken på att barnet blivit slaget eller utsatts för sexuella övergrepp, eller om en vårdnadshavare dyker upp påverkad eller berusad vid hämtningen, ska man orosanmäla direkt.
Men om man misstänker brister i det känslomässiga samspelet eller i omsorgen som inte innebär att barnet är i omedelbar fara kan man ha lite mer is i magen. Då kan man prata med sina kollegor och tillsammans bestämma att man ska observera strukturerat under en till två veckor innan man ber vårdnadshavarna om ett samtal. Om situationen inte förbättras efter samtalet gör man en orosanmälan.”
- Rusa inte i väg om ni ser ett tecken på att något brister i omsorgen eller i det känslomässiga samspelet, utan ta er tid att genomföra strukturerade observationer under 1–2 veckor. Då blir det lättare att skriva en konkret anmälan utifrån vad ni har sett. ”Det känns inte bra” är lite för vagt.
- Bygg upp en god samverkan med socialtjänsten i ert närområde och gör en handlingsplan.
- En bra fortbildning för pedagoger är programmet Vägledande samspel/ICDP (International Child Development Programme) som anordnas av stiftelsen ICDP Sweden.
- Använd gärna föräldramöten till att prata samspel med föräldrarna. Det kan ske antingen genom att titta på ett filmklipp och diskutera eller att ha med någon från föräldrastödet som kan lyfta situationer i vardagen och hur föräldrar kan hjälpa sina barn.
- Träna på att vardagsspana. Hur ser ett bra samspel mellan barn och vårdnadshavare ut? När känns det bra? När känns det inte bra? Vad är det i samspelet som inte känns bra? Lär dig sätta ord på det som du ser.
