Att det finns en god kontakt mellan förskolan och hemmet är en självklarhet för att barnet ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans läroplan slår fast att personalen ska samarbeta på ett nära och förtroendefullt sätt med hemmen. Det ena ger det andra – om ett barn får höra föräldrarna tala väl om förskolan och om personalen förstärks barnets känsla av trygghet. Men vi vet också att samarbetet med barnets anhöriga emellanåt kan vara både svårt och komplicerat. Denna artikel tar upp några av de utmaningar som kan uppstå.

Ett barn kan enligt föräldrabalken ha en eller två vårdnadshavare. Vårdnadshavarna har det juridiska ansvaret för barnet och ska se till att behovet av omvårdnad, trygghet och god fostran blir tillgodosett. De ansvarar även för att barnet får den tillsyn som behövs samt tillfredsställande försörjning och utbildning. Man kan se det som att vårdnadshavarna tillfälligt lämnar över sitt omsorgs- och tillsynsansvar till förskolan vid lämningen på morgonen och tar tillbaka ansvaret vid hämtningen på eftermiddagen. 

Ofta motsvarar den juridiska vårdnaden den faktiska, det vill säga vårdnadshavarna sköter själva om och bor tillsammans med barnet. Den eller de två som har vårdnaden om ett barn har i princip ensamrätt då det gäller att fatta beslut om barnet. En förälder som inte är vårdnadshavare har ingen bättre ställning i förhållande till förskolan än vad till exempel en mormor eller farfar har. En vårdnadshavare avgör om till exempel en förälder som inte är vårdnadshavare ska få delta i utvecklingssamtal eller få hämta barnet på förskolan på eftermiddagen. 

Vårdnadshavare som bor tillsammans eller där barnet bor växelvis bestämmer gemensamt i vilken förskola ett barn ska gå, en vårdnadshavare som har barnet boende hos sig på heltid kan dock få avgöra den frågan själv. 

Förskolans personal omfattas av sekretess och tystnadsplikt i förhållande till utomstående. Det är i de allra flesta fall förbjudet för personalen att lämna ut uppgifter om barnet och barnets anhöriga. Har vårdnadshavarna däremot gett sitt samtycke kan förskolan föra vidare information om ett barns stödbehov till mottagande förskoleklass eller samtycka till att uppgifter om barnets hemförhållanden förs vidare till någon annan person eller institution.

Det förekommer att 8–10-åriga syskon skickas att hämta sin lillebror eller lillasyster på förskolan. Som huvudregel får inte personalen vägra att lämna över barnet till det minderåriga syskonet. Förskolan bör dock omgående kontakta vårdnadshavaren och påpeka det olämpliga. Förskolans personal har inte heller mandat att vägra lämna ett barn till barnets vårdnadshavare även om denne är drogpåverkad eller framstår som psykotisk vid hämtningen. I ett sådant fall bör personalen försöka få utrymme att direkt kontakta den andre vårdnadshavaren för att om möjligt få denne att komma och lösa situationen. 

Både i fallet där ett minderårigt syskon hämtar och i fallet med en påverkad vårdnadshavare ska personal som känner oro för att barnet far illa göra en orosanmälan till socialnämnden. 

Men ingen regel som inte har ett undantag: Om barnets hälsa och säkerhet överhängande och allvarligt är i fara bör det finnas utrymme för personalen att utan risk för straff tillfälligt vägra lämna över barnet, såväl till det minderåriga syskonet som till den påverkade vårdnadshavaren.

När vårdnadshavarna bor tillsammans eller i övrigt har en väl fungerande relation kan det räcka att förskolan informerar om till exempel utvecklingssamtal till den ena vårdnadshavaren som då förutsätts informera den andra. Tyvärr är det inte ovanligt att vårdnadshavare är i konflikt. Parterna kanske inte talar med varandra, klarar inte av att ses och har olika uppfattning om vem som ska få hämta från förskolan. I extrema fall kan det för barnets bästa (inte för de bråkande vårdnadshavarnas skull) finnas skäl att förskolan informerar båda om viktiga händelser och att man erbjuder två utvecklingssamtal. 

En grundläggande princip är att personal ska förhålla sig neutral i konflikter mellan vårdnadshavarna och i vårdnadstvister. Det händer att föräldrar eller deras juridiska ombud under en pågående eller uppseglande vårdnadstvist vänder sig till förskolan och begär skriftliga intyg om hur barnet mår eller hur den andre föräldern sköter sitt föräldraskap. Det kan då vara bra att veta att det inte ingår i förskolans uppdrag att upprätta intyg och att det inte heller finns någon skyldighet att göra det. Däremot ska personal svara sakligt på frågor som kan komma från familjerätten som fått tingsrättens förordnande att inom ramen för en vårdnadstvist göra en vårdnadsutredning.

Vårdnadshavarna har rätt till fortlöpande information om hur barnet utvecklas, lär och trivs i förskolan. Ju yngre barnet är, desto större brukar behovet av en tät dialog med ingående information vara. Om barnet råkar ut för svårigheter eller problem, om det till exempel blir skadat, är förskolan skyldig att snarast underrätta vårdnadshavarna. 

Enligt många studier och utvärderingar är vårdnadshavarna mycket nöjda med förskolans verksamhet generellt. Men när det specifikt handlar om hur väl förskolan informerar om vårdnadshavarens eget barn är nöjdheten inte lika stor – tvärtom, omdömena är bland de lägsta. 

För att ta ett exempel: En vårdnadshavare kommer för att hämta på eftermiddagen och undrar hur barnet har haft det under dagen. Hur har det till exempel varit med sömn, mat och lek? Fullt berättigade frågor. Men personalen är svarslös då information om barnet inte överlämnats från kollegorna. Vad betyder det för vårdnadshavarnas förtroende för förskolan?

Särskilt illa är det om barnet har skadat sig under dagen och personalen inte har informerat om detta senast vid hämtningen. Att vårdnadshavaren själv kanske senare under kvällen ska upptäcka sår eller andra skador, utan att ha fått information om vad som hänt, är inte bra för tilliten. 

Vissa vårdnadshavare önskar speciallösningar för sina barn. Principen om barnets bästa, som gäller både enligt barnkonventionen och skollagen, är en överordnad rättslig princip som ska vägas mot vårdnadshavarnas önskemål. Vårdnadshavare kan exempelvis vara oroliga för att barnet har svårt att somna på kvällen och vill att man ska hoppa över sovstunden på förskolan. Om personalen bedömer att barnet behöver sova för att orka med att ha roligt, utvecklas och lära på eftermiddagen, bör emellertid barnets bästa få vara avgörande och gå före vårdnadshavarnas önskemål. 

Vårdnadshavare kan också ha önskemål om barnets mat. Om det finns religiösa eller medicinska skäl för att inte äta vissa matvaror är det självklart att förskolan serverar alternativ kost. Detta följer bland annat av diskrimineringslagen. Men för att hårdra – vad gäller om barnet och/eller föräldrarna önskar att barnet ska äta stenålderskost? Förskolan torde inte vara skyldig att tillmötesgå ett sådant önskemål.

Vårdnadshavarna ska erbjudas möjlighet till inflytande inte bara över det enskilda barnets vistelse i förskolan utan även över själva utbildningen. De har också rätt att via så kallade forum för samråd få information om och lämna synpunkter på sådana förslag till beslut som berör enheten och kan ha betydelse för barnen och vårdnadshavarna själva. Exempelvis ansvarar rektorn för att innan beslut fattas informera vårdnadshavare och barnen om att förskolan ska lägga ner en avdelning eller ska byta lokaler.