Varför en kunskapsöversikt?

– Det var det statliga forskningsrådet Forte som gav uppdraget att ta fram en översikt om förskolans roll för att främja barns psykiska hälsa till oss. Uppdraget gick till mig och Lena Almqvist som är professor i psykologi vid Mälardalens universitet. Syftet var att sammanställa vad vi vet i dag och se vilka kunskapsluckor som finns.

Beskriv vad ni har gjort.

– Vi har sett på vårt uppdrag utifrån ett tvärvetenskapligt perspektiv. Det vill säga, vi har inte bara sammanställt pedagogisk forskning utan vi har även tittat på relevant forskning inom psykologi, sociologi och hälsa. Vi har också gått igenom myndighetsdatabaser och läst rapporter samt använt kunskaper från vår egen forskning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Översikten bekräftar att en förskola av hög kvalitet gynnar barns utveckling och bidrar till psykiskt välbefinnande. I en bra förskola känner sig barnen delaktiga och är engagerade i förskolans aktiviteter. Engagemang tycks vara en viktig skyddsfaktor vad gäller barns psykiska välbefinnande. Barn som har gått i en förskola av hög kvalitet lyckas i regel bättre i skolan, har bättre kunskapsutveckling och bättre social utveckling. Särskilt viktig är en bra förskola för barn från familjer med sämre socioekonomiska förutsättningar, liksom för barn i behov av särskilt stöd. 

Men alla förskolor är inte lika bra. En förskola av låg kvalitet ger, till skillnad från en av hög kvalitet, inte samma utvecklingsmässiga fördelar jämfört med att inte gå i förskolan. Det finns internationella studier som indikerar att en förskola av låg kvalitet till och med kan missgynna barns utveckling men det finns det inga svenska studier som har undersökt.

Några andra intressanta resultat?

– Trots att många barn börjar förskolan tidigt, och trots att förskolepersonal är bra på att uppmärksamma barn som behöver stöd, sätts stödet ofta inte in förrän i skolåldern eller senare. Ett skäl är att förskollärare är rädda för att tidigt peka ut barn och på så sätt bidra till stigmatisering och utanförskap. Om det finns flera barn i barngruppen med liknande behov av stöd får barnen ofta bättre stöd än om bara ett barn är i behov av stöd.

Utåtagerande barn som ofta hamnar i konflikt får oftare stöd, men stödet utgår inte alltid från barnets behov utan snarare utifrån vad som krävs för att gruppen ska fungera. Barn som är passiva och inte stör, men som inte är delaktiga och engagerade i förskolans aktiviteter, ges mer sällan särskilt stöd. Barn med utländsk bakgrund får också mer sällan särskilt stöd för svårigheter som personalen uppmärksammat. Varför det är så vet vi inte, här behövs mer forskning. Men studier visar att om man har många barn med olika språk och andra svårigheter i samma grupp kan det vara väldigt svårt att anpassa verksamheten och ge rätt stöd till alla.

Var det något som överraskade?

– Jag tyckte att det var spännande att forskningsresultaten så tydligt bekräftar att hälsa och lärande hör ihop. Samtidigt visar översikten att det finns stora kunskapsluckor inom området. Det överraskade oss att det finns så lite svensk forskning kring små barns psykiska hälsa och förskolans roll för att främja psykisk hälsa. Det skulle behövas fler evidensbaserade studier i förskolan. Det vill säga studier där man observerar barnen och gör olika åtgärder och ser vilken effekt de får. Det behövs också  studier där barns hälsa, lärande och utveckling följs under en längre tid.

Vilka andra slutsatser drar ni?

– Bland annat att det behövs mer forskning kring hur förskolepersonal kan ge bra stöd till enskilda barn som samtidigt gynnar hela barngruppen. Det behövs också mer fokus på specialpedagogik och barn i behov av särskilt stöd under förskollärarutbildningen och i den kontinuerliga fortbildningen.

Vi behöver även mer kunskap om hur vi skapar en mer likvärdig förskola. I dag kan det skilja mycket i kvalitet mellan förskolor i olika områden.