Digitaliseringen och samhällsutvecklingen skapar nya möjligheter men också förväntningar på en allt snabbare verksamhetsutveckling av förskolan. Redan det lilla barnet möter en digitaliserad värld och vi behöver lyfta in det digitaliserade lärandet i förskolan. Vi behöver också förbereda barnen på de förväntningar en globaliserad värld kommer att ha på dem och deras kompetenser.

Som förskolechef brinner jag för verksamhetsutveckling, kvalitet och entreprenöriellt lärande. Trots att jag själv inte besitter kompetenser att skryta med beträffande informations- och kommunikationstekniken, IKT, kände jag tidigt att digitaliseringen inte var något förskolan kunde välja bort – utan istället något att satsa på. Frågan var: hur? På min resultatenhet, bestående av fyra kommunala förskolor i Västerås, hade vi i början av 2012 fortfarande få datorer. Vi var ovana att använda oss av digitala hjälpmedel och det fanns också en hel del motstånd mot att använda dem. Mejl som kommunikationsform var relativt nytt för många av pedagogerna och digitala mötesarenor kändes fortfarande som okänd mark.

”Jag värnar tanken om att varje pedagog behöver känna ett eget värde av att använda och lära mer om digitala hjälpmedel.”

Men det fanns också en längtan efter digitalisering. Jag förstod tidigt att implementering av IKT på mina enheter skulle behöva en tydlig styrning och ett gediget arbete med kompetensutveckling för att skapa förståelse för syftet och därefter öka kunskaperna kring IKT. Det viktigaste var att inspirera och skapa en känsla av värde för den enskilda pedagogen. Andra viktiga aspekter var att skapa förutsättningar i form av möjligheter till stöd, tillgång till digitala verktyg och tid för implementeringen.

Mitt eget engagemang för IKT fick extra energi i samband med den målbild för IKT i förskolan som beslutades av Västerås stad i november 2011. I samband med det beslutet anställdes på huvudmannanivå en IKT-mentor med fokus på förskolan. Samtidigt utsåg varje förskolenhet egna inspiratörer och ett nätverk skapades. IKT-mentorn har utbildat förskolornas inspiratörer som i sin tur har utbildat sina kollegor.

2013 köpte mina enheter in två lärplattor per avdelning och två ytterligare datorer till vår resultatenhet. Målet var att inom kort ha en lärplatta per medarbetare. Syftet med det var att skapa enkelhet och ett värde för den enskilde pedagogen. När våra första lärplattor köptes in hade medarbetarna redan fått kompetensutveckling. En målbild för enhetens IKT- arbete hade skapats av förskolornas inspiratörer och förskolechefer. Detta för att alla skulle förstå syftet, känna till förutsättningarna och att processen skulle få en tydlig styrning. Det skulle kännas att det var en förändring som gav värde och som hade verklig betydelse.

I mina förskolor har en av inspiratörerna haft stor betydelse för den fortsatta utvecklingen. Jag som ledare har skapat förutsättningar i form av tid, resurser och frihet till kreativitet och nytänkande för inspiratören. Jag har också aktivt arbetat för att i olika sammanhang lyfta inspiratörens förmågor, kompetenser och goda exempel. Det finns ett stort värde i att  ge pedagogen tillfällen att presentera sitt specifika uppdrag för att ge möjligheter till positiv bekräftelse även från andra. Det stärker henne eller honom i uppdraget och ger mervärde. Alla medarbetare har erbjudits utbildningar på kvällstid med olika nivåer – bas, medel och avancerad nivå – som inspiratören initierat och anordnat.

Inspiratören har förutom kollegialt lärande också bidragit med att vara föregångare för digitala utvecklingssamtal och gjort en mall för dessa samtal. I nuläget frigörs inspiratören från sitt arbetslag en förmiddag i veckan. Den tiden används för kollegialt lärande och praktisk inspiration kring digitalt lärande tillsammans med barnen i förskolans olika barngrupper.

Medarbetare som uppfattar digitaliseringen som svår har getts möjlighet till mer stöd och hjälp. De uppsatta målen har gått att nå stegvis, till exempel har övergången till digitala utvecklingssamtal skett i två steg. Första året var målet att genomföra ett digitalt utvecklingssamtal per pedagog. I år är målet att alla utvecklingssamtal ska ske digitalt. Det vill säga att vi i mötet med vårdnadshavarna använder lärplattan för att visa upp dokumentation från verksamheten som barnen varit med och tagit fram, till exempel foton, barnintervjuer och filmer från aktiviteter.

Min inställning till verksamhetsutveckling och i det här avseendet digitalisering handlar om att alla ska följa med utvecklingen för att klara uppdraget och vara anställningsbar. Alla ska med, men det får ta olika lång tid. Vi kan inte välja bort verksamhetsutveckling, men vi kan skapa förutsättningar och ha förståelse för olika behov i förändringsarbetet. Digitalisering handlar inte bara om att lära sig nya tekniska kompetenser, utan även om en förändrad syn på lärandet.

I kombination med digitaliseringen har vi även arbetat aktivt för att implementera ett entreprenöriellt lärande.  Det bygger på barns inflytande och att pedagoger utgör medaktörer i lärandemiljöer som inspirerar och lockar till kreativitet och ett lustfyllt lärande. Digitaliseringen har blivit en stor del av det systematiska kvalitetsarbetet. Alla processer är synliggjorda i form av årshjul för att skapa en struktur kring organisation och en förståelse för helheten. Men också förståelse för hur entreprenöriellt lärande, digitalisering och systematiskt kvalitetsarbete hänger ihop.

Att införa digitala verktyg är ett arbete som utvecklas hela tiden. I min roll som ledare har det varit viktigt med lyhördhet, höga förväntningar och tydliga mål. Varje steg har synliggjorts och förtydligats i form av ett eller flera mål i enhetens arbetsplan. Varje år har förväntningarna höjts i form av nya mål och utmaningar vilket bidragit till utveckling. Det har också varit viktigt att synliggöra positiva effekter och att fortsätta inspirera. Jag värnar tanken om att varje pedagog behöver känna ett eget värde av att använda och lära mer om digitala hjälpmedel. Nyligen sammanställde jag alla mål, aktiviter och resultat för vårt arbete i en IKT-plan, med syfte att synliggöra allt vi gjort, var vi är nu och vart vi är på väg. Planen hade kanske kunnat framställas i början av arbetet, men det vi vet idag visste vi inte då och vårt arbete har byggt på nya lärdomar under pågående process och en intuitiv drivkraft som fört oss framåt.

Digitala hjälpmedel används i olika sammanhang och kan fördelas i tre användningsområden i mina förskolor: Pedagoger, verksamhet och barn. Vi började med det området som skulle skapa mest värde för den enskilda pedagogen vilket var att hitta former för pedagogisk dokumentation med lärplattan som hjälpmedel, gemensamma digitala arenor för snabb kommunikation och för tips och idéer. Eftersom vi parallellt med digitalisering också aktivt arbetat med likvärdighet, ett prestigelöst och tillåtande klimat och kollegialt lärande, så såg vi vinster även inom dessa områden i samband med vår digitalisering.

Därefter blev ett naturligt steg möjlig-heten att synliggöra vår verksamhet genom digitala hjälpmedel, och framförallt genom digitala veckobrev med fokus på lärande, samt digitala utvecklingssamtal. Den enkla mallen för utvecklingssamtalen och en form för hur vi inkluderar barnet i arbetet inför sitt utvecklingssamtal gav även inom detta område fler vinster. Barnens delaktighet och inflytande för att synliggöra sitt lärande och sin egen utveckling ökade, informationen till vårdnadshavare beträffande barnets utveckling och lärande blev tydligare och vi synliggör numera vår verksamhet kontinuerligt.

Utvecklingen och vinsterna när det gäller digitala verktyg är oändliga och nya idéer föds kontinuerligt. Men vi måste komma ihåg leken, samspelet och de pedagogiska aktiviteter som vi gör utan digitala hjälpmedel. Vi behöver uppdatera oss med den senaste forskningen och de farhågor om negativa effekter som digitalisering kan ha, för att medvetandegöra och sträva efter en balans och det bästa av två världar.