På teknikmuseet.se finns en tidslinje som visar viktiga tekniska innovationer. Utvecklingen av teknik gick till en början långsamt, till exempel lades grunden till klockan redan före vår tideräkning. Soluret uppfanns 3000 år f Kr och sedan dröjde det 1640 år tills vattenuret skapades. Den första mekaniska klockan uppfanns 1290 e Kr, det vill säga nästan 3 000 år senare. Idag går utvecklingen av ny teknik i rasande fart. I början av 1990-talet när internet började bli mer tillgängligt för gemene man var det många som menade att det bara var något övergående. Då kunde nog ingen ana att 2014 skulle barn och vuxna tillbringa en stor del av sin vakna tid på webben.

En tredjedel av svenska treåringar använder internet hemma, och en femtedel av fyra- och femåringar gör det dagligen, visar rapporten Svenskarna och Internet 2011. Troligtvis har antalet ökat sedan rapporten skrevs. Året innan kom medierådets undersökning Småungar & Medier som visar att nästan alla fem- till nioåringar använder dator hemma och att två tredjedelar av två- till femåringarna gör det.

”Det handlar om att komplettera den traditionella pedagogiken med nya moderna verktyg, inte ersätta den.”

Surfplattan, eller lärplattan, är förskolans vanligaste digitala hjälpmedel. Många förskolor har säkert tidigare haft en dator ståendes i ett hörn där barnen har fått samsas två och två, med ett kösystem och maxtid på 10 minuter per barn. Med en lärplatta kan fler barn samlas och vara interaktiva tillsammans, den underlättar dokumentationen och skapar naturligt delaktighet och inflytande för barnen.

Flera förskolor har också smartboards, ljusbord och andra spännande tekniska uppfinningar. Men det är dyrare investeringar och kräver utrymme, vilket inte alla anser sig ha. Därför är lärplattan optimal både till storlek och sin enkla funktion.

Alla kan inte tycka likadant om utvecklingen, det är självklart. I de förskolor där majoriteten av pedagogerna eller förskolechefen är positivt inställda till digitala verktyg går utvecklingen snabbast framåt, men även där går det förhållandevis långsamt. Förskolan har en lång pedagogisk tradition och den är inte lätt att bryta. När utvecklingen i samhället går snabbt framåt är det viktigt att påminna sig om att det handlar om att komplettera den traditionella pedagogiken med nya moderna verktyg, inte ersätta den.

Därför behövs det också personer som är skeptiska, lite bakåtsträvande och som ifrågasätter nyttan. Förskolan ska ha ett tydligt och genomtänkt syfte med sin verksamhet och därför kan man inte bara plocka in nya verktyg och metoder utan att först granska och reflektera över vad det kan ge barnen. Fast ibland måste man prova sådant som är nytt och lite ovisst för att senare utvärdera om och hur det var till gagn för barnens utveckling och lärande.

Med vetskapen att så unga barn som tvååringar är ute på internet krävs att vi som vuxna granskar det som barnen möter. Att vi är närvarande både som pedagoger och som föräldrar. Vi måste lära våra barn och ungdomar vilka regler som gäller och hur man ”uppför” sig. Vi måste redan tidigt låta barnen få lära sig hur man källkritiskt granskar det man läser och ser på internet. Men jag tror att även vi vuxna själva måste bli bättre på det. Vi översköljs av information som måste sorteras.

Hur kan, eller snarare, hur bör vi hantera den informationstekniska utvecklingen i framtiden? Vad innebär detta nya samhälle för små barns lärande och kunskapsutveckling? Vad innebär den digitala utvecklingen för förskolan? Hur säkerställer vi att barnen använder de tekniska möjligheterna på ett sätt som utvecklar deras reflekterande, kritiska och kreativa förmågor? Vad kan bromsa teknikens framfart, och vill vi det?

Till de förskollärare som upplever att de saknar kunskap vill jag ge rådet att låta barnen ta över huvudrollen i användandet av exempelvis lärplattan. Barnen föds idag in i en digital värld och har ofta ett naturligt förhållningssätt till olika digitala verktyg, vilket de flesta förskolepedagoger inte har. Att tillsammans med barnen utforska lärplattan och olika appar kan ge nya perspektiv på samspel mellan barn och förskollärare – viljan att lära tillsammans.

Det finns inte mycket forskning om digitalisering och digitala verktyg i förskolan och hur den påverkar barnen och verksamhetens innehåll. Jag menar att det krävs mer forskning i ämnet men tror att digitaliseringen är nödvändig för förskolan. Barn har rätt att vara delaktiga i sin samtid och förskolan måste erbjuda varje barn möjligheten att få ta del av både digitala och traditionella hjälpmedel.