Alla ska med!

Vi kan inte längre påstå att digitalisering är nytt för oss i förskolan. På ett eller annat sätt är vi alla användare av teknik. Vi är en del av digitaliseringen och påverkas av den, på gott och ont, oavsett vad vi själva tycker, tänker eller känner inför tekniken och den utveckling som sker, menar Theres Åkerblom.

När lärplattorna kom och började användas i ett pedagogiskt sammanhang i förskolan runt 2010–2011 var det nytt för oss alla. En del upplevde utvecklingen som skrämmande och såg risker och faror medan andra tyckte det var spännande och kastade sig ut utan skyddsnät och testade allt de kom över.

Två grupper utkristalliserades väldigt snabbt när digitaliseringen tog fart och argumenterade med och mot varandra. Den ena gruppen utforskade och granskade kritiskt verktyg och system för att finna lösningar, jämförde likheter och skillnader och för- och nackdelar. Men det fanns också en stor grupp människor som inte ens var intresserade av att närvara i diskussionen, ofta på grund av rädsla för det som kändes nytt och osäkert kring vilka konsekvenser digitaliseringen skulle få för förskolans verksamhet.Nu har det snart gått tio år till. Många förskolor har kommit en bra bit på väg medan andra knappt har börjat. Till våren blir det med stor sannolikhet nya skrivningar om digital kompetens i förskolans läroplan och regeringen har nyligen tagit ett beslut om en nationell IT-strategi för skolväsendet som även omfattar förskolan.

När lärplattorna och datorerna dök upp talades det om att vi behövde ”hoppa på digitaliseringståget”. Idag handlar det mer om dem som ännu inte har hittat till perrongen. I början pratade skolforskare (Åke Grönlund m fl, 2014) om eldsjälarna som arbetade extra nätterna igenom och behövdes längst fram för att bana vägen. I mittenvagnen satt de som följde efter i det kollegiala lärandet och testade, provade och utforskade idéerna. I sista vagnen satt de som kritiskt granskade vad som skedde under färden och som snabbt kunde dra i nödbromsen när så behövdes. Alla hade sin plats på tåget och var viktiga resurser för medpassagerarna under resans gång. Det viktigaste var att alla agerade på något sätt.

”Vi kan inte vänta till 2022 med att utveckla vår egen eller barnens adekvata digitala kompetens.”​​

Visionen enligt regeringens nationella it-strategi är att alla barn och elever utvecklar en adekvat digital kompetens 2022. Men vi kan inte låta barnen invänta oss pedagoger och huvudmän för att något ska ske. Vi pedagoger behöver stärka vår egen digitala kompetens för att kunna skapa och erbjuda en undervisning där barnens digitala kompetens utvecklas och stärks. För att klara av det behöver vi se sambanden mellan pedagogisk, didaktisk och teknisk kompetens.

På många håll är fortbildningsbehovet enormt stort och här har förskolechefer och huvudmän ett stort ansvar. Redan nu finns det på Skolverkets hemsida under ”Lärportalen” ett flertal moduler för digital kompetens för ledare i förskola, skola, grundskola, grundsärskola och sameskolan. Dessa moduler erbjuder kompetensutveckling genom kollegialt lärande.

Under våren 2018 kommer Skolverket att släppa moduler för förskolan kring att använda digitala verktyg och dem hoppas jag att alla förskolans pedagoger får möjlighet att ta del av. De som är ledare i förskolan behöver ta ett större ansvar och vara goda förebilder för att driva förskolans utveckling framåt. Till det kommer att infrastrukturen och tekniken behöver fungera tillfredsställande. Precis som att vi behöver köpa in och fylla på med nya ritpapper och vässa pennor behöver digitala verktyg, system och lösningar finnas till hands, användas och uppdateras för att kunna utnyttjas till fullo av pedagogerna och barnen. När det ska göras val och inköp behöver pedagogerna och barnen få ett inflytande eftersom det är de som är användarna. Något annat vore helt orimligt.

Trätåg
För barnens skull går det inte att stå kvar på perrongen – den digitala resan är redan påbörjad.

Emellanåt hörs röster som menar att barn kan vänta med digitala verktyg tills de börjar i skolan eller att de är för små, men vi behöver inse att förskolans digitalisering är en demokrati- och jämställdhetsfråga. Skolverket är tydligt med att alla barn har rätt till en likvärdig utbildning oavsett var de bor i landet och vem som är huvudman. De behöver likvärdiga möjligheter att leva i, handskas med och utvecklas i vårt föränderliga samhälle och den framtid de går till mötes. Barnen har rätt till en god undervisning i samklang med vårt informationssamhälle. Därför behöver vi se till förskolans kompensatoriska uppdrag och erbjuda en hög och god kvalitet på digitala verktyg och applikationer. Barn i behov av särskilt stöd och nyanlända barn ska erbjudas tidsenliga verktyg för att underlätta vardagen.

Nya skrivningar är på gång för grundskolan upp till vuxenutbildningarna och från 1 juli 2018 ska ändringarna tillämpas (Skolverket, 2017). Här lyfts bland annat att eleverna ska:

• kunna förstå hur digitaliseringen påverkar individer och samhällen.

• kunna använda och förstå digitala verktyg och medier och ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik.

• förhålla sig till medier och information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt.

• lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik.

Jag är övertygad om att liknade skrivningar även kommer att gälla för förskolan så att den röda tråd som löper genom alla våra skolformer blir än mer synlig och tydlig. Förskolans undervisning ska ge barnen förutsättningar att utveckla digital kompetens.

I förarbetena (Skolverket, 2017) till senaste läroplanen står bland annat att dessutom ska undervisningen i förskolan ge barnen förutsättningar att utveckla digital kompetens och detta sker genom att barnen får möjlighet att utveckla förståelse för den digitalisering som de möter i vardagen samt ges möjlighet att utveckla ett ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik.

Många i förskolan känner av kraven men vet inte hur de ska göra för att möjliggöra detta. Skolverket lyfter fram det kollegiala lärandet som vägen vi alla behöver vandra. Riktningen finns redan utstakad. EU lyfte 2006 upp digital kompetens som en av de åtta nyckelkompetenserna för det livslånga lärandet och regeringen har precis antagit en nationell it-strategi som inleds med följande formulering: Digital kompetens är i grunden en demokratifråga. I skolan lär vi oss förstå världen för att kunna förändra den. Alla barn och elever behöver få förståelse för hur digitaliseringen påverkar världen och våra liv, hur programmering styr såväl det informationsflöde vi nås av som de verktyg vi använder, liksom att få kunskap om hur tekniken fungerar för att själv kunna tillämpa den.

Vi som arbetar i förskolan har alla ett eget ansvar för att utveckla vår digitala kompetens. Oavsett var du befinner dig i verksamheten har du en skyldighet att jobba utifrån styrdokumentens intentioner. Ofta får jag höra från pedagoger och chefer runt omkring mig om det inte är nog med alla nya skrivningar och digitaliseringen, ska vi nu också lära oss att programmera? Om vi ännu inte har förstått att det är vi människor som ligger bakom datorer, maskiner, robotar och internet behöver vi börja där. Programmering handlar om att se mönster och samband och om ett logiskt tänkande där vi tänker kreativt och löser problem.

Många av oss har länge pratat om digitaliseringsresan och att fler skulle behöva hoppa på tåget eller finna perrongen. En del tror att det finns ett statiskt mål, en slutdestination på resan. Men en del i digital kompetens är att förstå digitaliseringens rörlighet och att det är en ständig process precis som det är med undervisning och lärande. Det enda vi egentligen kan veta om vår framtid är att det aldrig kommer att gå så långsamt som det gör just nu idag.

Vi kan inte vänta till 2022 med att utveckla vår egen eller barnens adekvata digitala kompetens. Istället måste vi fundera över vad de barn som börjar i förskolan idag behöver ha med sig i bagaget när de slutar gymnasiet år 2033 och börja agera.

Den här resan behöver vi göra tillsammans med varandra och för att lyckas behöver vi ha ett öppet och tillåtande klimat där vi stöttar varandra och har en inkluderande kultur. Känner du att hjälpen från dina kollegor eller ledning inte är tillräcklig finns det utvidgade kollegiet på nätet. Vi är många som finns till hands i den delningskultur som finns inom förskolan där ”sharing is caring”.

Tillsammans lär vi oss av och med varandra. Ambitionen måste vara att alla ska med på tåget för vem vill stå kvar på den analoga perrongen? Även om vägarna till målet är föränderliga har vi inte längre varken råd eller möjlighet att boka av resan eller vänta på bättre alternativ. Digitaliseringen är ett förändringsarbete vi alla behöver genomföra för våra barns och framtida generationers skull.

De största framgångsfaktorerna för att lyckas handlar om att ha ett ”growth mindset” – ett dynamiskt tankesätt (Dweck, 2017) där vi tror att våra förmågor är utvecklingsbara – och ”grit” – en ihärdighet och ett inre driv (Duckworth, 2016). Vi får aldrig ge upp. Har vi en stark självkänsla i arbetet och i vårt ledarskap får vi kraft och mod att våga.

Referenser

Duckworth, A (2016), Grit – konsten att inte ge upp. Stockholm:  Natur och Kultur.

Dweck, C (2017), Mindset – du blir vad du tänker. Stockholm: Natur och Kultur

Europiska gemenskaperna (2007): Nyckelkompetenser för det livslångt lärande – en europeisk referensram. Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer

Grönlund. Å m fl (2014), Att förändra skolan med teknik – bortom ”En dator per elev”, Örebro Universitet, TGM Sthlm

Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet, Regeringen 19 oktober 2017

Skolverket (2017), Utkastet om förskolans läroplan, version 170823

Skolverket, https://larportalen.skolverket.se/#/moduler/0-digitalisering/alla/alla (Hämtat 20171025)

Stärkt digital kompetens i skolans styrdokument, Promemoria, Regeringen, 9 mars 2017

Tips

• Gå med i olika forum i sociala medier. Det finns ett flertal grupper för och med pedagoger där du kan ta del av all den kunskap och erfarenhet som finns och dela med sig av din egen. På Facebook finns till exempel iPads i skola och förskola, Digitala verktyg i förskolan – Sverige, IKT: Digital Media, Förskolan & iPad
(Framtidens Förskola).

• Ni som redan är med i olika forum: bjud in kollegor! Endast runt tio procent av lärarkåren deltar i kollegiala sammanhang i sociala medier och oftast är det samma personer som rör sig i flera grupper samtidigt.

• Ladda ner e-boken iPad i skola och förskola. Den uppstod ur styrkan i det kollegiala lärandet. 18 olika skribenter från förskola till vuxenutbildning skriver utifrån sina perspektiv och verksamheter. Läs den gärna tillsammans och diskutera. https://sites.google.com/site/ipadbok/

• Boktips: Mediapedagogik på barnens villkor av Ulla-Karin Lundgren Öhman (red) (Lärarförlaget, 2014) Programmering i förskolan av Karin Sönnerås (Gothia Fortbildning, 2017).

EU:s definition av digital kompetens

Digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT-färdigheter, dvs. användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet. Väsentliga kunskaper, färdigheter och attityder för denna kompetens. Digital kompetens kräver goda kunskaper om hur informationssamhällets teknik fungerar och om den roll tekniken spelar och de möjligheter den ger i vardagslivet, både hemma och på arbetet. Här ingår centrala datortillämpningar som ordbehandling, kalkylprogram, databaser, lagring och hantering av information samt kunskaper om de möjligheter och eventuella risker som skapas genom användningen av Internet och kommunikation via elektroniska medier (e-post, nätverksverktyg) för arbete, rekreation, informationsdelning och samarbetsnätverk, lärande och forskning. Man bör också känna till hur informationssamhällets teknik kan stödja kreativitet och innovation samt vara medveten om frågor som rör den tillgängliga informationens validitet och tillförlitlighet och de juridiska och etiska principer som interaktiv användning av informationssamhällets teknik innefattar. De färdigheter som behövs är förmågan att söka fram, samla in och bearbeta information och använda den på ett kritiskt och systematiskt sätt och att kunna bedöma dess relevans och skilja mellan den fysiska och virtuella verkligheten, samtidigt som man är medveten om de samband som finns mellan dem. Man bör ha de färdigheter som behövs för att producera, redovisa och förstå komplex information och förmågan att skaffa sig tillgång till, söka fram och använda Internetbaserade tjänster. Man bör också kunna använda informationssamhällets teknik som stöd för kritiskt tänkande, kreativitet och innovation. Användningen av informationssamhällets teknik kräver en kritisk och reflekterande attityd när det gäller information och ansvarsfull användning av interaktiva medier. Ett intresse för att engagera sig i olika grupper och nätverk för kulturella, sociala eller yrkesrelaterade ändamål stöder också den här kompetensen.

Källa: http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=celex:32006H0962

Läs fler

Theres Åkerblom

Theres Åkerblom

Förskollärare. Handleder pedagoger, arbetar med pedagogisk verksamhetsutveckling och kompetensutvecklar förskolepersonal. Nås på Facebook, Twitter, instagram under ”Paddagogen”.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Förskoletidningen.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Förskoletidningen och Förskoletidningen Praktisk pedagogik ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant

Vi hittar dessvärre ingen aktiv prenumeration kopplad till uppgifterna du angivit

Om du redan är prenumerant

Har du en prenumeration på Förskoletidningen men lyckas inte logga in? Då kan någon av de två nedan förslagen hjälpa dig med detta.

  • Har du inget digitalt konto ännu? Då skapar du enkelt upp ett konto kopplat till din prenumeration för att kunna logga in och läsa alla artiklar.

Skapa ditt digitala konto

Vill du bli prenumerant?

Förskoletidningen ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant