Även om vi sällan tänker på det som matematik så ägnar vi stor del av dagen åt matematiska aktiviteter. Barn känner och tar på saker och får omedvetet kunskap om storlek, volym, form och så vidare. När de kliver in på avdelningen och tar sig fram till hyllan med pussel får de erfarenhet av rumsuppfattning. De bygger med klossar och vet ganska snart att det krävs en bra grund för att kunna balansera klossar på varandra.

Skolinspektionens granskning av Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik (2017) visar att det finns betydande skillnader mellan förskolor när det gäller hur utvecklat arbetet är inom dessa områden. I matematik ges barnen begränsade möjligheter att utveckla grundläggande taluppfattning och förståelse för samband mellan olika matematiska begrepp. Dessutom får de sällan tillfälle att resonera och problematisera utifrån ett matematiskt innehåll.

En vanlig företeelse bland förskolans personal är att de har mindre positiva erfarenheter från matematik. Det är svårt och många upplever att de har begränsade kunskaper. Men det behöver inte vara svårt. Med tanke på att vi möter matematik i vår vardag hela tiden borde det istället vara enkelt. Till exempel kan vi tillsammans med barnen gå på upptäcktsfärd och leta geometriska former i vår omgivning – helt plötsligt blir sandlådan en kvadrat och dörrarna rektanglar. Vid måltider och fruktstund finns många tillfällen till mängdlära.

Eller varför inte jobba med tidsuppfattningen och se hur länge man kan hoppa på ett ben samtidigt som man räknar sekunder – stämmer barnets beräkning med tidtagarurets? När vi är ute kan vi hoppa längd och prova olika lösningar för att mäta hur långt det blev, till exempel med måttband, våra kroppar eller kanske med äpplen. Hur många äpplen långt kan jag hoppa? Det handlar om att ge barnen en lustfylld ingång till matematiken och ge dem förståelse för och förmåga att använda matematikens begrepp och innehåll.

Barn möter från första stund i livet olika tekniska lösningar som människor har konstruerat och deras intresse, vilja och lust att lära gör att de lär sig hantera gaffeln, dragkedjan, saxen, målarpenseln, gungan eller cykeln.

Att definiera teknik kan vara svårt. Teknik är föremål som människan skapat för att kunna uppfylla sina önskningar och behov. Teknik är bland annat användandet av maskiner, redskap och verktyg. Människans naturvetenskapliga kunskaper används ofta i tekniska lösningar. Till exempel vet vi att gummi inte glider så bra mot andra material, vilket är naturvetenskap. Så när strumporna utrustas med små gummiploppar för att barnen inte ska halka har vi hittat en teknisk lösning på ett problem.

Att alla, oavsett könstillhörighet, tidigt får se och prova teknik av olika slag är bra för vår tekniska allmänbildning och för ett långsiktigt hållbart samhälle. Vi omges mer och mer av teknik och fler och fler har råd att köpa nytt istället för att laga saker. Förskolan kan här ha en viktig roll i att motverka slit-och slängkulturen genom att låta barnen vara delaktiga både i återanvändning och återvinning.

"Vi måste få barnen nyfikna på matematik och teknik redan i förskolan, så att de lättare närmar sig dessa ämnen senare under skolåren.”​​

I Skolinspektionens granskning visades att arbete med teknik till stor del är inriktat mot bygg och konstruktion samt att personalen sällan bidrar med samtal och utmanande frågor som hjälper barnen att utveckla sin förmåga att bygga och konstruera. Den vardagliga tekniken får barnen använda men inte närmare utforska hur den fungerar.

Kanske finns det en osäkerhet hos pedagogerna kring själva tekniken och hur den fungerar. Men då är det ju ett ypperligt tillfälle att utforska tekniken tillsammans med barnen, att vid måltiden samtala om gaffeln och dess funktion eller vid på- och avklädning där dragkedjor ska dras upp och knappar ska knäppas fundera kring hur det fungerar. Finns det något annat föremål som har en liknande funktion? På så sätt kan det skapas ett intresse hos barnen till att utforska vidare. När vi skapar tillsammans med barnen så här inför jul kan vi fundera på hur vi kan utveckla tomteteckningen, så att det blir en popup-tomte.

Samhället är mer teknikberoende än någonsin och vi står inför globala utmaningar där kompetens inom teknik och naturvetenskap kommer att vara avgörande framgångsfaktorer. Vi måste få barnen nyfikna på matematik och teknik redan i förskolan, så att de lättare närmar sig dessa ämnen senare under skolåren. Kunskap utgör en grund för kreativitet och initiativförmåga. Och det behövs innovativa människor som kan lösa problem på alla områden även i framtiden.

Oavsett vad vi som pedagoger har för inställning till matematik och teknik måste vi fundera och reflektera över hur vi skapar tillfällen där vi synliggör matematik och teknik för barnen och hur dessa möten blir meningsfulla och utvecklande. Mitt tips är att ni i arbetslagen diskuterar målbeskrivningarna som rör matematik och teknik i läroplanen, vad de står för och hur ni kan arbeta med dem i er vardag. Det är när vi har skapat samsyn om vad uppdraget är och hur vi kan genomföra det som vi ge kan barnen en bra och naturlig relation till matematik och teknik.