01
02
03

Hitta nya vägar tillsammans

I förskolan är alla lika mycket värda. Det spelar ingen roll vad du har för bakgrund, vad du har för kläder eller vem du är. Det är utgångspunkten i vårt arbete med en hållbar framtid. Utbildningen och undervisningen handlar om att barnen får uppleva framtidstro och värdet av att värna om det vi har.

Vi upplever idag ett stort behov av att ha och prestera. Att värdet på människor avgörs av vilka kläder och prylar hen har, vad hen presterar eller hur hen ser ut. Förskolan ska vara en plats där alla barn får en fristad från detta. I förskolan är alla lika mycket värda och har sin plats där hen får vara som hen är. Vi ska ge barnen en positiv framtidstro och en känsla av att de kan påverka och förändra samhället.

Hos oss ser vi att vårt förhållningssätt och hur vi pratar är en viktig del i undervisningen kring hållbarhet och klimat. Att vi medvetet väljer bort att kommentera barnens utseende, kläder eller saker ser vi som en del av detta. Du behöver inte ha en viss tröja för att duga, vi vill inte förstärka känslan av att det spelar roll vad du har på dig eller att ett sätt att se ut är bättre än ett annat. Kanske tycker barnet med de nya skorna det är roligt att höra att de ser snabba ut, men det kan också väcka en tanke hos de andra barnen att de också vill ha nya skor. Att deras skor inte är snabba nog. 

Istället för att samtala om saker som bidrar till negativa klimatförändringar tänker vi att förskolan ska vara en motpol. En plats där vi fokuserar på hållbarhet och naturen. Vi är ute, vi rör på oss och vi uppmärksammar de klimatpositiva delarna. Vi är också noga med att synliggöra alla de val vi gör och hur det påverkar klimatet. Att stänga av vattenkranen medan vi bubblar med tvålen, att släcka lampan när vi går ut ur ett rum eller att prov- smaka lite mat först för att se om vi vill ha mer är exempel på hur vi hela tiden kan göra skillnad. Vi synliggör de små sakerna som har stor betydelse i långa loppet. 

Grunden är att vi har klimatet i fokus. Vi har ett mål framför oss, en plan och ett sätt som vi tillsammans har arbetat fram och strävar mot. Vi har tänkt kring styrdokumentens formuleringar kring hållbarhet, klimat och framtidstro. Det handlar om att hitta nya sätt, nya vägar och berika vår utbildning snarare än förbud och uppgivenhet. 

Reflektera!
  • Vad uppmärksammar vi hos barnen? Varför och på vilket sätt? Vad kan vi säga istället om vi ska undvika att prata om kläder, utseende eller saker?
  • Hur arbetar vi med klimatet i vår förskola? Vad har vi för plan och vad strävar vi mot?
  • Vilka val gör vi i verksamheten under dagarna som påverkar klimatet? 

barn

 

Tips!
  • Skapa en byteshylla eller en bytesdag där familjerna kan ge/ta grejer efter behov. Uppmärksamma barnen på värdet i att hjälpas åt och kunna återanvända och återbruka. 
  • Hoppa över så kallade leksaksdagar. Välj istället en favoritlek, favoritperson eller någon favoritsak från förskolan att prata tillsammans om. 
  • Lär er mer om klimatet och klimatförändringar. Läs till exempel på Naturskyddsföreningens hemsida och om FN:s globala mål för hållbar utveckling. Diskutera tillsammans i arbetslaget om vad ni kan göra utifrån det som ni tar del av. 
  • Ta tillvara måltidssituationerna och skapa en positiv stämning kring nyttig mat, prata om grönsakernas färg och form och smak och hur kroppen behöver bränsle för att må bra och fungera. Var kommer maten ifrån? 

planta

 

Övningar
  • Gå ut i naturen och dra in djupa andetag. Uppmärksamma barnen på vad friskt och härligt det känns. 
  • Hitta ett litet kryp att titta på, prata med och vara snäll mot. Plantera växter som bin och fjärilar gillar och bidra till den biologiska mångfalden. 
  • Var rädda om materialet. Prata om varför vi inte ska kasta spadarna eller riva sönder böckerna. Försök att tillsammans laga det som gått sönder. Vi kan också återanvända många saker i nya sammanhang istället för att slänga. Bilder i trasiga böcker kan användas i kollage, pusselbitar kan bli kakor och så vidare.
  • Läs tillsammans med barnen på nätet om era ekologiska fotavtryck, till exempel på globalamalen.se. Hur kan vi kompensera för resor? Vilka sätt att resa påverkar lite/mycket? Hur kan vi göra istället? 

fagel

 

Läs fler

Josefin Malm

Josefin Malm

Leg. förskollärare och pedagogista. Arbetar i en förskola i Göteborg. Producerar sedan 2016 Förskolepodden – Vi pratar förskola vars syfte är kompetensutveckling kring förskolans uppdrag. Författare till Uppdrag undervisning.

Sofie Källhage

Sofie Källhage

Leg. förskollärare och pedagogista. Arbetar i en förskola i Göteborg. Producerar sedan 2016 Förskolepodden – Vi pratar förskola vars syfte är kompetensutveckling kring förskolans uppdrag. Författare till Uppdrag undervisning. Struktur och arbetsglädje i förskolan (Gothia Fortbildning, 2018) och Introduktion i förskolan – trygg start för likvärdig utbildning (Gothia Fortbildning, 2020).

DISKUSSIONSVERKTYG: Klimatsmart framtid

TEMA: Klimatsmart framtid

Reflektera

Nr 6 2020
Praktisk pedagogik
lock

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Förskoletidningen.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Förskoletidningen och Förskoletidningen Praktisk pedagogik ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant