Kloka val – klimatets räddning

Värmeböljor, stigande havsnivåer och svåra stormar. Klimatklockan tickar snabbt. Sveriges mål är att vara klimatneutralt 2045. Men hur når vi dit?

Jorden blir allt varmare. Jämfört med för hundra år sedan är den globala medeltemperaturen idag ungefär en grad högre. Den största boven är utsläpp av växthusgaser, främst koldioxid, som sker när vi förbränner fossila bränslen som kol, olja och naturgas. En kunskap som är långt ifrån ny.

– Forskare förstod redan under 1800-talet att växthusgaserna är viktiga för jordens klimat. Exempelvis påvisade den svenske fysikern Svante Arrenius sambandet: ju mer koldioxid som släpps upp i atmosfären, desto högre blir temperaturen på jorden. Däremot var det ingen som då kunde förutspå hur detta skulle påverka klimatet på sikt eller hur snabbt förändringarna skulle ske, säger Markku Rummukainen som är professor i klimatologi vid Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap vid Lunds universitet.

I takt med industrialismens framfart ökade utsläppen kraftigt under 1900-talet och har stadigt fortsatt. Samtidigt har stora delar av världens skogar avverkats vilket har spätt på effekterna av koldioxidutsläppen. Årtiondena efter sekelskiftet började vi förstå mer och mer av konsekvenserna, men det var först under 1970-talet som klimat- och miljöfrågan började komma in i samhället, politiken och debatten. I Sverige kom vi igång förhållandevis snabbt med en politisk diskussion. Men även om vi insåg allvaret är klimatet en komplex fråga som berör det mesta i samhället och med en hel del motstridiga prioriteringar. Därför har det tagit tid att gå från ord till handling.

De senaste årtiondena har effekterna av klimatförändringarna blivit allt tydligare och rapporter om skogsbränder, smältande isar, torka, översvämningar och höjda havsnivåer har gått slag i slag. Hårdast drabbas de som är mest sårbara: Fattiga länder som är beroende av jordbruk och där mat- och vattenförsörjningen är som mest besvärlig. För varje halv grads uppvärmning blir det en stor upptrappning av hur många som berörs.

– Det är ett sluttande plan. Vid 2 graders uppvärmning utsätts ytterligare 200 till 300 miljoner människor för vattenbrist, jämfört med vid 1,5 graders uppvärmning. Dessutom påverkas ekosystemet, vi får fler värmeböljor, försvårad matförsörjning och det blir generellt svårare att utrota fattigdomen, konstaterar Markku Rummukainen.

Det är bråttom att begränsa den globala uppvärmningen och frågan har stått högt upp på FN:s agenda sedan 1990-talet. År 2015 slöts ett avtal i Paris där 194 länder skrev under på att begränsa den globala uppvärmningen till under 2 grader, eller allra helst, som mest 1,5 grader.

– Parisavtalet är en viktig markering. Regeringarna måste samarbeta för att hitta nya lösningar. Rättviseaspekten är också central. Precis som vi i Sverige behöver hitta olika lösningar för stad och landsbygd, har världens länder olika förutsättningar att nå målen och det måste vi ta in i klimatarbetet. Exempelvis behöver de rikare länderna stötta de fattigare genom att finansiera omställningsarbetet och gå före med utsläppsminskningar.

”Forskningen säger att målen är möjliga att nå. Men för att göra det behövs betydligt kraftigare politiska styrmedel än det finns idag. Både globalt och nationellt.”

För att nå vår del av Parisavtalet har EU satt som mål att minska våra samlade utsläpp med 20 procent till 2020 och med 40 procent till 2030. I Sverige har vi sedan länge klimatmål och sedan 2017 ett klimatpolitiskt ramverk som består av klimatmål, en klimatlag och ett klimatpolitiskt råd. Syftet är att skapa handlingsplaner och förutsättningar för att göra de omställningar som behövs för att nå vårt långsiktiga mål: att Sverige ska vara klimatneutralt år 2045. Det innebär att Sverige inte ska ha något nettoutsläpp av växthusgaser.

Målen är alltså högt ställda och det pågår just nu diskussioner inom EU om att skärpa dem ytterligare. Men även om viljan finns, finns just nu inte politiken som gör det fullt ut möjligt att uppnå dem, menar Markku Rummukainen.

– Forskningen säger att målen är möjliga att nå. Men för att göra det behövs betydligt kraftigare politiska styrmedel än det finns idag. Både globalt och nationellt.

Samtidigt menar han att vi är på rätt väg och att det finns en helt annan medvetenhet än för mellan fem och tio år tillbaka.

– Det märks tydligt att det finns en acceptans och vetskap om att det går att göra förändringar utan att det gör ont. Utan att det innebär stora uppoffringar. En klimatomställning ligger faktiskt i linje med hållbar utveckling, hög välfärd och ett bra liv.

– Vi tar flera steg i rätt riktning, fortsätter han. Världens länder har mobiliserat sig och en tydlig signal är att även Kina har lovat att bli klimatneutralt år 2060.

Vad behöver vi göra? Markku Rummukainen lyfter fram några viktiga punkter: Till en början behöver vi sluta att investera i fossila lösningar och istället exempelvis satsa på förnybar energi och elbilar. Vi behöver också effektivisera kollektiv-
trafiken och vårt transportsystem.

– Vi är på tok för mycket på vägarna, konstaterar han.

Dessutom behöver vi förbättra vår produktion och hantering av mat genom att ta till vara våra grödor, minska svinn, förbättra avfallshanteringen och äta mer vegetariskt.

– Jorden producerar mat för tio miljarder människor och vi är sju miljarder. Mellanskillnaden låter vi gå till spillo, konstaterar Markku Rummukainen.

Som konsumenter behöver vi handla mer sällan, vara beredda att betala mer för kvalitet, kasta mindre, återvinna och ta hand om vårt avfall.

– Vi som individer är jätteviktiga eftersom vi har möjlighet att ta många beslut. Vi kan välja vad vi ska köpa, var vi ska bo, hur vi ska transportera oss och vad vi kräver av politikerna. Men för att detta ska vara möjligt måste det finnas en utveckling i samhället som gör det möjligt för att individen att göra klimatsmarta val.

Även om det är politiska muskler som behövs för att nå våra högt ställda klimatmål går det inte att styra för hårt uppifrån med lagar och tvång, menar Markku Rummukainen.

– Istället behövs en blandning av styrning, egna initiativ och samverkan.

Han ger ett exempel:

– Om regeringen vill att folk ska cykla mer kan de informera, subventionera, bygga bättre cykelvägar, betala premier, införa vägtullar och styra bort bilar. När ett land tar olika beslut måste det ta hänsyn till hur de påverkar olika personer. Förbjuds plötsligt försäljningen av bensin är det exempelvis inte så roligt för den som nyss köpt en bensinbil. För att skapa acceptans behövs framförhållning och tydlighet. Och för att bryta beteenden behöver vi peka på vad man kan göra istället!

Men trots omställningar, mål och goda viljor har vi fler klimatförändringar att vänta. Därför behöver vi göra anpassningar för att klara dem så bra som möjligt. Exempelvis kan vi möta värmeböljor och skyfall genom att i stadsplaneringen skapa fler gröna ytor, gröna tak och platser för vatten. Vi kan hindra översvämningar längs kusterna genom att bygga vallar, men vi kan också fylla på med sand från sandbotten, plantera växter och på så sätt skapa vackra stränder. Det finns alltså flera hållbara lösningar som också ger sidovinster. Exempelvis kommer renare luft att förbättra folkhälsan, ett klimatanpassat jordbruk öka den biologiska mångfalden och en effektivare mathantering leda till minskad världsfattigdom, förklarar Markku Rummukainen.

– Det gäller i det stora och i det lilla. Kanske äter du inte en nötköttshamburgare, utan ett bra vegetariskt alternativ. Kanske reser vi inte som vi har gjort de senaste årtiondena, å andra sidan vad är det som säger att det var det bästa sättet att semestra? Vi kanske inte åker i en SUV, men har andra bekväma sätt att ta oss fram på. Det finns egentligen ingenting i klimatlösningarna som säger att vi skulle behöva få ett sämre liv. Tvärtom.

äpple

Hjälp klimatet!
  • Engagera dig i miljöfrågor och påverka politiker så att de skapar förutsättningar för oss att göra klimatsmarta val.
  • Transporter: Minska ditt resande med flyg och bil. Åk kollektivt, cykla, håll möten på distans eller samåk. Måste du flyga, välj att åka sällan och att vara borta längre och klimatkompensera.
  • Mat: Ät mindre kött och exempelvis mer baljväxter. Både bra för din hälsa och för klimatet!
  • Bostad: Sänk inomhustemperaturen och välj energisnåla vitvaror. Använd LED-lampor. Spara varmvatten genom att tvätta i lägre temperaturer och använd ett snålspolande duschmunstycke. Isolera gamla hus och välj ett elavtal med förnybar el.
  • Sparande: Öka ditt klimatsmarta sparande. Ta hjälp av en bank eller fondförvaltare och få tips!
  • Konsumtion: Överväg varje köp noggrant. Laga, sy om, byt, dela med vänner. När du väl handlar, satsa på kvalitet som håller länge eller köp vintage. Utmana dig själv med en köpfri månad!

Läs mer här

Carina Haglind Ahnstedt

Carina Haglind Ahnstedt

Frilansjournalist.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Förskoletidningen.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Förskoletidningen och Förskoletidningen Praktisk pedagogik ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant