Vetenskapligt innehåll behandlas ofta i förskolan med hjälp av bilder, modeller eller lek för att ge barnen möjligheter att uppleva, upptäcka, uttrycka och lära med kropp och sinnen. Men det görs ofta utan en förklaring som kopplar ihop aktiviteten med innehållet, visar forskning från Göteborgs universitet och Högskolan i Borås.

Anneli Bergnell har studerat naturvetenskapliga illustrationer som användes för att förklara bland annat stabilitet. Hon undersökte hur barnen hanterade, undersökte och samtalade utifrån förklaringar som hänvisade till den egna kroppen eller där kroppsliga gester användes för att illustrera något. Hon konstaterar att lärarna behöver erbjuda barnen stöttning i att upptäcka sambandet mellan illustrationen och det den är tänkt att visa.

– Ett komplicerat innehåll ställer stora krav både på undervisningssituationen och illustrationerna som används. Jag fann det därför anmärkningsvärt att illustrationerna förutsattes vara självförklarande. Om bara barnen deltog skulle de självständigt lägga märke till det innehåll som illustrationerna ville visa, säger Anneli Bergnell.

Illustrationerna pendlade mellan fakta och fantasi och barnen lämnades att själva avgöra när något var ”på låtsas” och när det så att säga var dags att lära sig något ”på riktigt”, vilket ytterligare försvårade deras tolkningsmöjligheter. 

– Innehållet hamnade i skymundan. Kanske finns det en föreställning om att roliga och fantasieggande inslag i sig gör att något komplicerat blir lättare att både bli intresserad av och att skapa sig en mening om?

Jönköping University och Naturskolan på Jönköping Science center ska förena forskning och praktik inom utomhuspedagogik. I vår pågår ett pilotprojekt för att kompetensutveckla lärare och pedagoger inom teoretiska grunder genom forskning och praktiska lärandeaktiviteter. 

– Med pilotprojektet får lärarna och pedagogerna ett utbud av material och handledning för att stärka det utomhuspedagogiska arbetet. Tanken är att göra det enkelt för lärare och pedagoger att ta med sina barn och elever ut i skog och mark, säger naturskolpedagog Sabine Lind på Naturskolan.
Att uppmärksamma att grönområden är viktiga för utomhuspedagogik är ytterligare en tanke med projektet. Med städer som växer finns risk att bebyggelse prioriteras på grönområden. 

– Utomhuspedagogik är en kulturell ekosystemtjänst som bör lyftas ytterligare i olika detaljplaner. Ett grönområde kan nyttjas av många olika aktörer inom den pedagogiska verksamheten, säger Lisa Bergström, friluftsstrateg i Jönköpings kommun, som stöttar projektet.

En enkät kommer att delas ut till de pedagoger som använder materialet för att få en indikation kring teman som kan beforskas i fram-
tiden. Till hösten hoppas parterna på en fortsättning med både forskning och möjligheter att ge dagsfärsk och praktiknära pedagogisk kompetens till lärarstudenter.