Bland det viktigaste i barns liv och även avgörande för en intellektuell, känslomässig och social utveckling är att få utveckla sitt språk. Med hjälp av språket lär sig barn att förstå sig själva, sin omgivning och att sortera upplevelser. Att kunna uttrycka sig i tal och skrift är en förutsättning för att aktivt kunna delta i samhället och en demokratifråga. Förskolan ska sträva efter att lägga den första och därmed den viktigaste grunden för barns språkutveckling och genom att medvetet arbeta med språket kan vi skapa goda förutsättningar. Samtidigt måste vi lära oss att fånga stunden och samtala med barnen i vardagssituationer.

I en stimulerande miljö utvecklas språkinlärning snabbare och barn vill förstå och göra sig förstådda med andra människor, både barn och vuxna. När barn samspelar med andra så utvecklas deras kognitiva och språkliga kompetenser.

”I en stimulerande miljö utvecklas språkinlärning snabbare och barn vill förstå och göra sig förstådda med andra människor.”​​

Språk består av talat språk, ord, kroppsspråk, bildspråk, tankespråk och skriftspråk. Barnen behöver alla sina olika språk och förskolan ska stimulera barnen till att utveckla alla sina språk. Till exempel måste vi se att modersmålet är en tillgång för deras identitetsutveckling. Människan använder alla sina sinnen när hon lär sig ett nytt språk, det tar cirka 10 000 timmar. För att orka med detta är det viktigt att språkträningen är rolig och stimulerande. Vi som pedagoger måste ha en grundläggande respekt för barnen och föräldrarnas kultur och språk och visa ett äkta engagemang för att nå fram till dem. Flerspråkighet är en tillgång för individen och samhället och att vi ställer lika krav och har samma höga förväntningar på de flerspråkiga barnen är en stor framgångsfaktor.

Språkutveckling handlar inte bara om rim, ramsor och sånger utan även om att se till att ge barnen talutrymme och hjälpa dem att sätta ord på sin tillvaro. Enligt undersökningar tar vi vuxna 70 procent av talutrymmet i förskolan och barnen får dela på resterande 30 procent. Vi pedagoger måste också tänka på att samtala med barnen och inte till dem. Vi behöver arbeta medvetet med att ge barnen många möjligheter att uttrycka sig muntligt och med att de får prata med både vuxna och med varandra. I samtal finns flera nivåer av lärande, dels det som sägs direkt och som förstås utifrån ordförståelsen, dels vad som kommuniceras underförstått med gester och tonfall. Här tränas ordförståelse, meningsbyggnad, språkmelodi och sociala spelregler.

Att arbeta i mindre grupper inbjuder till samtal. Här kan vi ta tillvara på barnens intresse och frågeställningar. Att använda sig av bilder som stöd, TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) och öppna frågor där vi väntar in svaren är en bra hjälp för att även få med sig tysta barn och barn som ännu inte har så utvecklad svenska. I grupperna behöver vi blanda barn som har olika språknivåer. Barnen behöver möta ett rikt och varierat språk som ligger över den egna språkförmågan och att det finns språkliga förebilder i grupperna är viktigt.

Barn kommer till förskolan med olika språkliga förutsättningar och vi vuxna har en betydelsefull roll när det gäller att utjämna skillnader. Ett bra ordförråd och en bra begreppsbildning hjälper barnen att kunna uttrycka sig bättre. Ordförrådet har betydelse för språkutvecklingen och för läsförståelsen. En vuxen människa behöver ett ordförråd på minst 50 000 ord för att kunna hänga med i det dagliga livet. Vi pedagoger kan hjälpa barnen till ett rikt ordförråd genom att kommentera saker och benämna så mycket som möjligt av saker i omgivningen. Man behöver höra ord många gånger för att lära sig dem och barnen behöver även få tillgång till olika ord för en och samma sak. Att spela ”pratspel” med barnen är en bra aktivitet och då behöver vi benämna vad som finns på bilden till exempel i memoryspel och inte bara vända på korten. Vi kan ta egna fotografier och tillverka olika sorters spel med sådant som det finns behov av att barnen får ord för. ”Kims lek” är ett roligt sätt att få in de ord som man vill arbeta med. En annan lek som också främjar talet är ”Gissa vad jag tänker på!” och en lek där barnen får träna sig i att argumentera är ”Vem ska bort?” Dessa lekar är bra eftersom barnen också behöver arbeta metodiskt med uppgifter som tränar just talspråket.

Den mest effektiva språkträningen är när orden förknippas med rätt miljö. Ska man till exempel förstå vad begreppet kök står för så är det bäst att vara just där och använda sig av riktiga saker och inte enbart av bilder. När barn är i kända miljöer, känner sig bekväma med situationen och får stöd av en pedagog som de känner, förstår de och klarar mer och det gynnar språkutvecklingen.

Ett arbetssätt som främjar språkutveckling handlar inte bara om att göra speciella saker utan om att använda alla de aktiviteter som görs på förskolan på ett genomtänkt sätt. Pedagogerna behöver tänka igenom aktiviteterna och förbereda barnen på vad som ska hända, så att alla barn är på samma nivå inför en aktivitet. Om gruppen till exempel ska gå iväg till skogen kan man visa ett foto från just den skogen så att även de som inte förstår svenska fullt ut förstår vart man är på väg. Det handlar om att ge alla så lika förutsättningar som möjligt. Leken är en språkutvecklande aktivitet som ger möjligheter att prata och informera varandra. Den utvecklar samtidigt den sociala förmågan. I rollekar använder barnen det språk som är anpassat till just den roll de har och det bidrar till att utveckla och nyansera deras ordförråd. Barnen tränar sig också på att lyssna vilket är en viktig del i språkutvecklingen. Som pedagog är det en stor vinst att delta och bidra till att göra leken lärorik och vi behöver skapa bra förutsättningar för rollek. Lek behöver också näring genom rika upplevelser som senare kan gestaltas och bearbetas i leken. Det behöver inte betyda många olika upplevelser utan snarare många besök i samma miljö för att fördjupa upplevelserna och få nya perspektiv som kräver nya uttryck. På så sätt utvecklar barnen sitt språk.

Vid högläsning övar sig barnen på att lyssna, vara uppmärksamma och koncentrerade.  De får möta nya ord som berikar deras ordförråd och en bra hjälp är att använda sig av konkret material för att skapa större förståelse. Att lyssna på högläsning är en krävande aktivitet för barn. Därför är det viktigt att tänka på vilken tid på dagen man planerar in denna aktivitet, hur miljön är utformad där man sitter och att gruppen inte är för stor. Vi förbereder barnen på boken genom att till exempel berätta vad personerna i boken heter och var de befinner sig. Efter läsningen är vi lyhörda för barnens upplevelser och diskuterar de frågor och funderingar som de tar upp. Ge läsningen tid! Ett annat bra sätt att arbeta med högläsning är att man läser samma bok på svenska och sedan på barnens modersmål. Det stärker och utvecklar barnens ordförråd och grammatik. Har förskolan inte tillgång till modersmålslärare kan man försöka ta hjälp av föräldrarna.

Varför vi har samling är en viktig fråga att diskutera. Ett syfte kan vara att skapa en gruppkänsla och att göra sådant som är roligt, som till exempel att vi säger ”hej” på barnens olika språk, talar om vilka som är borta idag, sjunger eller leker fingerlekar. Allt annat, som att föra samtal, gör vi i mindre grupper för att det ska nå fram till alla och för att inget barn ska behöva vänja sig vid att inte förstå.

I arbetet med de flerspråkiga barnen kan man utveckla samarbetet med modersmålslärarna och även med de förskollärare som har svenska som andraspråkskompetens. Önskvärt hade varit att ha gemensam tid för planering och reflektion för att kunna ta tillvara på de olika kompetenser som kan föra barnens språkutveckling framåt.