Solen strålar, fåglarna kvittrar och himlen är alldeles molnfri och blå – i dag visar sig Roslagen och Mariebergs förskola i Östhammar från sin allra bästa sida. När dessutom ett gäng pigga förskolebarn kommer utspringandes på gården är sommaridyllen komplett. 

Mitt på förskolans gård står ett rött litet hus med vita knutar. Vid första anblicken ser det ut som en vanlig lekstuga, och det kan det också vara ibland. Men inte i dag. I dag är huset förvandlat till ”Mariebergs veterinärklinik”. Hit hälsas alla djur, från elefant till katt och hund, välkomna med en fin skylt.

– Vem vill vara veterinär först, undrar förskolläraren Tina Agréus och får snabbt ett ivrigt ”jag!” av Lilja Kingfelt, fem år. Lilja bestämmer också att i dag är det katten som är sjuk.

Kompisen Sigrid Kraft, tre år, tar katten i famn och så knackar hon och Tina på hos veterinärkliniken, där förutom Lilja också jämnåriga Emma Gräsman är veterinär. Sittande på huk inne i huset finns också förskolläraren Lisa Landberg. De två veterinärerna gör ett grundligt jobb med att fråga om vad som har hänt med katten och var den har ont. Till hjälp har de diverse rekvisita som bandage, spruta, patientformulär och stetoskop, men också bildstöd i form av bildkartor och TAKK. Både Lisa och Tina deltar aktivt i leken.

– Vad tror du, ska vi fråga om katten måste komma på återbesök? undrar Tina. Sigrid nickar, frågar veterinärerna och får veta att först måste katten få en krage, sedan ska den komma tillbaka om en vecka. 

Veterinärleken utgår från en av de fem lådorna för rollek, som pedagogerna i Mariebergs förskola arbetat fram för att använda på gården. Lådorna är en del av Östhammars satsning på förskolebarnens språkutveckling. I augusti 2021 anställdes två språkpedagoger med uppgift att stötta pedagogerna och förstärka det språkutvecklande arbetet i förskolorna. Rektor Jenny Änggård berättar att idén med rollekslådor föddes när hon och en av språkpedagogerna spånade om hur de skulle få det språkliga arbetet med lek och bilder att fungera utomhus.

– Vi ville hitta sätt att nyttja vår lilla gård och lekstuga bättre. Det var ju pandemi, så i stället för att släppa allt arbete som vi tidigare gjorde inomhus, tvingades vi fundera över hur det kunde funka utomhus.

Spånandet resulterade i de fem rollekslådorna. Lådornas teman är brandstation, veterinär, frisör, café och affär och de innehåller rekvisita och bildstöd med anknytning till varje lek. När de presenterade idén för övriga förskolerektorer i kommunen nappade de genast och alla de tretton förskolorna fick egna lådor. Alla lådor har samma struktur, men antalet och hur de används varierar utifrån varje förskolas förutsättningar.

Till varje låda hör en styrd rollek som kan ha olika funktion beroende på barnens behov. Leken kan exempelvis ha till syfte att träna samspel och kommunikation, bygga ordförråd eller öva på integritet eller matematik. Lådorna finns samlade på ett speciellt ställe och används bara tillsammans med en pedagog. 

Pedagogerna deltar aktivt i alla rollekar. Dels fungerar de som språkliga förebilder och dels för de leken framåt genom att ställa frågor och vara lyhörda för olika barns behov. Storleken på barngruppen varierar beroende på syftet med leken. Lisa berättar: 

– Vissa barn, som barn inom autismspektrat, kan initialt behöva leka själva med en pedagog, för att sedan successivt lära sig att delta i en lek med andra barn. Andra kan behöva stimuleras i sin språkutveckling och då kan en blandad åldersgrupp passa bra.

Helena Stålberg är språkpedagog och besöker alla förskolor för att hjälpa dem att komma i gång med lådorna. En annan uppgift är att inspirera och sprida tips och idéer, bland annat genom en kanal i Teams. Där lägger förskolorna in allt material som skapas och delar med sig av goda exempel. 

– Lådorna utvecklas ju hela tiden, och det är också lite av hela tanken. Ju mer vi lär oss, desto mer förändras också arbetet, säger hon. 

Men rollekslådorna är inte bara ett verktyg för att utveckla barnens språk, menar hon. De är också ett bra hjälpmedel för att skapa mer aktiva pedagoger.

– Med tydliga regler och ett klart syfte blir det lätt för pedagogen att gå in i leken på ett naturligt sätt. Man behöver inte fundera så mycket på vad man ska göra, utan uppgiften är redan klar och planerad, säger hon.

Tina Agréus nickar instämmande och menar att det ibland krävs lite mod att som vuxen vara med och leka.

– Jag hoppas att vi som pedagoger blir mer motiverade att oftare våga fråga barnen om vi får vara med i deras lek, även vid andra tillfällen. Vi kanske inte stör så mycket som vi tror!

Varken Tina Agréus eller Lisa Landberg verkar dock ha några svårigheter att leka. De ser ut att ha det minst lika kul som barnen. Och när leken med veterinärkliniken är slut är det dags för nästa. Nu blir det spring och verklig fara. För det brinner!

Medan Emma och Lilja får på sig brandhjälmar och sätter sig vid det lilla bordet som utgör brandstationen, går Sigrid och Tina i väg över gården för att ringa 112.

– Hallå, var brinner det någonstans, svarar brandmannen Emma.

Sigrid och Tina hjälps åt att förklara att det brinner i ett hotell, hur hotellet ser ut och att det är viktigt att brandmännen snabbt rycker ut. Med hjälp av bildkartan på skrivbordet identifierar Emma och Lilja snart hotellet. Sedan går det snabbt! På med västar, packa brandsläckarna, och så skuttar de två brandmännen upp på ”gungbrandbilarna” för att snabbt som attan släcka elden. 

Även om rollekslådorna kom till under pandemin, då behovet av att vara ute var extra stort, har Mariebergs förskola valt att hålla fast vid konceptet. Att vara ute mer har bara fördelar, menar alla. 

– Genom att flytta med språkverksamheten ut kan vi helt enkelt utnyttja mer tid av dagen till planerad undervisning, säger Helena Stålberg och får medhåll av de andra.

Språklådorna har bara varit i gång i knappt ett år, men Tina Agréus, som jobbat i mer än 20 år inom förskolan, tycker redan att hon ser tydliga positiva resultat av projektet. 

– Ofta ser jag hur barnen utvecklar de styrda lekarna under de fria lekstunderna och bygger på med egna idéer. Vissa barn behöver också tid på sig att bearbeta det de lärt sig för att sedan blomma ut och kunna använda kunskapen. Även på barnens språk märker jag hur de använder ett mer nyanserat och rikare språk. 

Visst finns det också utmaningar. Att få tiden att räcka till för att en eller flera pedagoger ska kunna gå i väg med en mindre barngrupp kräver planering. Innehållet i lådorna ska också hållas intakt och inte försvinna bland övrigt material. 

– Än har vi inte heller fått med alla pedagoger på att använda rollekslådorna, så där har vi lite jobb att göra, säger Jenny Änggård.

Men Tina Agréus är engagerad och har många idéer om hur arbetet med rollekslådorna kan utvecklas ännu mer. 

– Nu när pandemin äntligen är över kanske vi kan besöka en brandstation eller en veterinärklinik på riktigt. Tänk vad kul det skulle vara!