Du som arbetar i förskolans pedagogiska verksamhet behöver bara ta steget över tröskeln med barngruppen för att påbörja utomhusundervisning. Så enkelt är det faktiskt. Invändningarna brukar dock vara många. Jag tänker bemöta några av de vanligaste i denna artikel. 

En av dem är Vi har enbart en asfalterad gård.

Det här är en pedagogisk barriär som förskollärare kan uppleva, men det är inget hinder för utomhusundervisning. Oavsett hur din förskolegård är utformad så har den potential utifrån förskolans kunskapsområden. Exempelvis om du ska arbeta inom språklärande kan du använda ett duschdraperi eller en vit vaxduk med alfabetet på. Sedan kan barnen lägga stenar på de bokstäver som ingår i deras namn, eller med kroppen visa hur exempelvis bokstaven L ser ut genom att lägga sig på marken. 

Man kan också låta barnen hämta saker från förskolegården och lägga på bokstavsmattan, exempelvis Hink för H eller Spade för S. På en naturpräglad förskolegård kan löst material användas, som pinnar och kottar.

En annan vanlig invändning är:Vi saknar pedagogiskt material för utomhusbruk.

Här kan du till en början använda material som är enkelt och billigt att få tag på, exempelvis tomma äggkartonger. (Såvida det inte finns något barn som har allvarlig äggallergi för då fungerar det inte ens med rena äggkartonger.) Äggkartonger med siffror eller bilder på naturföremål på locket kan användas för undervisningsupplägg mot matematiklärande och naturvetenskap. Det finns en pedagogisk poäng med att kombinera bilder och text. Du väljer naturligtvis något utifrån vad förskolebarnen ska leta upp i er specifika förskolemiljö – utomhus. Efter en intresseväckande introduktion av förskolläraren kan en skattjakt på naturföremål börja, till exempel att leta efter tallbarr och tall- och grankottar. 

Ett annat äggkartongsexempel är att lägga rätt antal mindre stenar i rätt sifferfack, något som är hanterbart även på en asfalterad förskolegård. Om förskolebarnen själva får välja kan det hända att det blir mer storskaligt. Att hämta ”något som är långt” kan bli ett mindre avsågat träd i ”förskoleskogen”. 

En tredje invändning kan vara:Många barn har en mobil men alla har inte gummistövlar.

Den gängse uppfattningen om att det inte finns dåligt väder utan bara dåliga kläder kan leda till att vissa barn hamnar i ett utanförskap. Den pedagogiska utmaningen blir därför att anpassa utomhusundervisningen och tidpunkten efter det väder som råder. Det gäller att möjliggöra att samtliga förskolebarn har lämpliga kläder för att känna sig bekväma med en längre utomhusvistelse. På en del förskolor finns det lånekläder. 

Det finns heller ingen anledning att ställa digitala verktyg och utomhusundervisning mot varandra. Många av dagens förskolebarn är vana vid digitala verktyg av olika slag. Det här är något som kan kompletteras med pedagogiskt material för utomhusbruk, exempelvis siffer- och bokstavsplattor i trä. Man kan använda ett webbägg som är kopplat till en lärplatta och nyttjas som ett förstoringsglas. Barnen kan till exempel räkna årsringar på en stubbe. 

Ett annat sätt är att skriva ut och laminera QR-koder som förskolebarnen kan fotografera av med lärplattan. Bakom QR-koden finns det bilder på saker som barnen ska hämta eller uppdrag att genomföra, utifrån både bilder och text.

Ett utomhuspedagogiskt material som kan köpas in är sifferkoner och/eller bokstavskoner, alternativt koner som du själv skriver symboler på. Med sifferkoner i dubbel uppsättning kan barnen få springa och lägga ”lika på lika”, det vill säga sifferkonen 1 läggs över den andra sifferkonen 1. I en uppochnervänd sifferkon kan barnen försöka lägga in lika många föremål som siffran visar. 

Med bokstavskoner kan barnen få bilda korta ord, försöka komma på ett så långt ord som möjligt eller hitta på ett nonsensord. Ett styrt undervisningsupplägg kan vara att sätta bokstavskonerna på begynnelsebokstaven på föremål på förskolegården. Exempelvis bokstavskonen G sätts på Gräsmattan, konen S på Sandlådan eller konen B på Bänken. Ett upplägg med rörelser är att sätta ut samtliga bokstavskoner i alfabetisk ordning i en lång rad på gården. Du samlar förskolebarnen vid bokstaven A och ni Springer (valfri hastighet) till bokstaven S, ni Vinkar (på olika vinksätt) tills ni kommer till V eller Hoppar (grodhopp eller jämfotahopp) till bokstaven H. 

För att komma i gång med matematik- och språklärande kan man använda träsiffror och träbokstäver. Men man kan också ha laminerade lappar med siffror och bokstäver på, tillsammans med klädnypor och en tvättlina. Fördelen med trämaterialet är att barnen kan få känna formen med händerna och gissa vilken siffra eller bokstav som de fått bakom sin rygg. 

En annan variant är att låta barnen i grupper få skapa olika konstinstallationer med hjälp av trämaterialet. Låt till exempel barnen samla alla utsågade 8:or för att sedan konstruera en figur i utomhusmiljön som inte alls behöver symbolisera siffran 8. Barnen kan skapa ett djur eller sätta ut 8:orna i naturen, så att det ser ut som ögon som tittar ut från lövverket.

Det utomhuspedagogiska materialet har ingen manual över hur det måste användas utan är föränderligt.

Så långt olika idéer och förslag för att komma i gång med undervisning utomhus, även på den tråkigaste förskolegård. Men hur gör man då för att skapa en mer kreativ utemiljö? Hur ska man få syn på detaljerna i det som växer och ge barnen möjligheter att möta småkryp och insekter i den miljö de trivs i? Ett sätt är att anlägga en miniskogsträdgård. En fördel med en sådan trädgård, jämfört med ”vanliga” förskoleträdgårdar, är att skogsträd­gården är designad för att vara självgående, eftersom den bygger på det naturliga samspelet. 

En miniskogsträdgård kan innehålla fruktträd (eller al, poppel, vide- och pilarter) och bärbuskar (hallon, vinbär, koreansk silverbuske), samt ätliga perenna växter (citronmeliss, ramslök, vårsköna). Det är uppbyggnaden som är viktig då det gäller att välja växter utifrån det lokala klimatet och med funktioner som kompletterar varandra. Det kan exempelvis vara växter med unika egenskaper som förmåga att bevara vatten, ge skugga, locka till sig insekter som pollinerar eller är kvävefixerande. 

Planteringen behöver utformas som en hästsko för att fånga solljuset. Det gör att en miniskogsträdgård inte kräver någon skötsel under sommarmånaderna. En miniskogsträdgård kräver alltså inga stora insatser efter anläggandet. Designen gör att du på en mycket liten yta har fler olika sorters växter än i en vanlig trädgård, och att du med förskolebarnen kan skörda under vår- och höstmånader. 

Det är bra om barnen kan vara med och arbeta med anläggandet. En miniskogsträdgård bidrar med smak- och doftupplevelser från de blad och frukter som skördas och blir ett hem för insekter och småkryp som barnen kan fascineras över. Resultatet blir en estetisk upplevelse utifrån barnens perspektiv.