För mig är utomhus den bästa platsen att undervisa på, men det kräver förståelse för hur man kan nyttja utevistelse på bästa sätt och det ställer krav på utemiljön. I våras gjorde jag ett intressant studiebesök på en utomhusförskola i utkanten av Prag. På gården fanns utrymme för fantasi, kreativitet, motorik, vattenlek och mycket mer. Undervisningen utgick från teman och det aktuella temat just då var rymden. Vi som var på besök fick agera solar när barnen for runt solen med saker som föreställde en planet eller någon annan himlakropp. På den här förskolan hade man också engelska med barnen en dag i veckan och de hade bland annat lärt sig färger och siffror. 

Nu kopplades engelskan ihop med rymdtemat genom att barnen fick leta reda på färgade pappersbitar som lagts ut i naturen. När de pusslade ihop varje enskild färg framträdde en planet på baksidan av pappret. Avslutningsvis fick barnen gissa vilken planet det var. Ett exempel på väl fungerande utomhuspedagogik, i detta fall i både engelska och naturvetenskap.

När undervisning skrevs in i förskolans läroplan fanns en rädsla för att skolans tolkning av undervisning skulle förändra förskolan negativt. Nu kan vi se hur undervisningen formats av den historia och kultur som förskolan bär på, där utevistelsen och kanske framför allt leken varit och är en viktig del. 

Genom att som pedagog vara delaktig i leken och tillgänglig för varje barn skapas möjlighet till spontana undervisningssituationer, både i leken och i det undersökande som pågår när vi är ute. All undervisning som sker i förskolan ska kopplas till läroplanens mål. Det förutsätter att du som jobbar med barnen har full koll på de mål som beskrivs och en uppfattning om hur du kan använda varje situation för att på bästa sätt stimulera barnens lärande och utveckling, oavsett om det är spontan eller planerad undervisning, och oavsett om man är ute eller inne. 

Tre olika typer av undervisningstraditioner framkommer i läroplanen, vilka används i olika situationer. Faktabaserad undervisning förmedlar fakta, framför allt vid akuta situationer. Normerande undervisning sker oftast i envägskommunikation men förekommer också i samtal som sker på den vuxnes initiativ. Pluralistisk undervisning framträder tydligast i läroplanen och bygger på delaktighet, upplevelser och utmaningar med utgångspunkt från barnens intressen, möjligheter och tidigare erfarenheter. Tillgängliga och deltagande pedagoger är en förutsättning för pluralistisk undervisning, där den spontana undervisningen tas till vara och är den som oftast sker i praktiken. 

Om vi tittar på vad som händer när vi vistas utomhus så säger vi ibland att man blir så trött av all frisk luft man får. Sanningen är den att vi blir trötta av all sinnesstimulans som utevistelsen ger. Hjärnan går på högvarv för att kunna tolka alla sinnesintryck och skydda oss från det som är farligt. Allt vi lär oss tar vi in med hjälp av våra sinnen vilket gör utevistelsen perfekt för att skapa möjligheter för att lära. Utemiljöns effekter på hjärnan tar vi också med oss in genom att koncentrationsförmågan höjs. Att vistas utomhus stimulerar även till ökad rörelse vilket påverkar hjärnans utveckling positivt – en koppling finns mellan utevistelsen och barns intelligens.

För att ta vara på alla positiva effekter av att vara ute så krävs medvetna lärare men också en miljö som har potential, vilket tyvärr inte är en självklarhet på dagens förskolegårdar. Undervisning kan ske överallt men för att den ska vara kvalitativ förutsätter det en lärmiljö som inspirerar. Även om alla barn i förskolan ska ges möjlighet att uppleva olika naturtyper enligt läroplanen och de flesta barn någon gång i veckan vistas i naturen, så sker den största delen av utomhusverksamheten på gården. Därför är det viktigt att förskolans gård uppfyller de krav som vi i dag vet skapar möjligheter för barnen att lära och utvecklas. 

Ett sätt att se på utemiljön är att urskilja ett antal ”olika rum” med uppgift att stimulera de behov som barnen har. För att en förskolegård ska utmana barnen multidimensionellt krävs att det finns rum för rörelse, lek, lärande, fantasi, kreativitet och inte minst ett rum för vila. I en undersökning jag gjorde 2018 kunde jag se att de flesta av dessa rum finns på många gårdar, men jag noterade också att ett rum för vila ofta saknades. Precis som vi pedagoger behöver vila ibland så behöver även barnen det. 

Ett rum för vila kan skapas genom att avgränsa med plank eller öppna upp ett buskage genom att ta bort den buske som är i mitten. Pilkojor eller en bänk bakom ett förråd kan också vara en plats för vila. Det viktiga är att platsen är avskild från kompisarna och att barnen ostört kan vistas här. Det är givetvis viktigt att vi vuxna kan ha uppsikt över den här platsen även om den inbjuder till lugn, då det krävs för säkerheten. 

En annan sak som saknas på många gårdar är löst material som stenar, kottar, pinnar, löv, barr, kastanjer, ekollon med mera. Det är sådant som stimulerar både kreativitet och fantasi men även lärande. Genom att göra en inventering av det lösa material som finns i lärmiljön kan man också tillföra det man saknar och vill stimulera lite extra. Materialet kan förvaras i lådor, om det inte får finnas på gården hela tiden. 

I min första barngrupp som jag vistades med i skogen undervisade jag om mossa. Vi satt mitt i skogen och inventerade vad som fanns där och barnen fick försöka hitta så många olika arter av mossa som möjligt samt plocka en av varje art. Skogen vi befann oss i hade en hög biologisk mångfald och många olika arter av bland annat mossa. Vi gick igenom vad de hittat och tog reda på vad mossorna hette. Då mossor ofta har namn efter vad de används till, eller hur de ser ut, så berättade jag en saga om Josefin Moss som isolerade väggarna med väggmossa och kammade håret med kammossa bland annat. Vi hade mossa som tema vid två tillfällen och båda gångerna var vi bokstavligt talat med alla sinnen i mossan. Vi kände, luktade, tittade och experimenterade och barnen fick själva göra sina mossagor och mosskort. Det blev två lustfyllda undervisningstillfällen där upplevelsen och sinnes­intrycken var avgörande för att barnen skulle lära sig om mossor. 

När jag 20 år senare träffade en vårdnadshavare till ett av barnen som var med så berättade hon att hennes son än i dag alltid letade efter olika mossor när de var i skogen och att han själv relaterade till det här första tillfället då vi tillsammans lärde känna olika mossor. Det här kan ses som ett exempel på hur miljön är viktig för undervisningen men också hur vi kan använda den. Det gäller inte bara när vi håller på med natur utan vid alla undervisningsstunder. Vi behöver hjälpa barnen att ta in med flera sinnen, så att de blir delaktiga och ges möjlighet att fundera runt sina egna och andras frågor. Det handlar om ett frågebaserat arbetssätt och ett kretsloppstänk där barnen är med och skapar egen förståelse för hur saker hänger ihop.

För att kvaliteten på undervisningen ska vara god krävs kunskap i ämnet och om de miljöer vi vistas i, men även förmågan att kunna inspirera och stimulera barnen i deras lärande. I Lpfö 18 finns många mål och en stor bredd på den kunskap som pedagogerna ska undervisa om. Ett av läroplanens nya mål är att skapa förståelse för hållbar utveckling. Läroplanen beskriver en holistisk syn på hållbar utveckling, där såväl miljömässig som ekonomisk och social dimension finns med, och där alla är lika viktiga. Utomhus kan allt detta synliggöras och bli en naturlig del av undervisningen. 

Barnen intar ofta olika roller beroende på om de är ute eller inne, vilket stimulerar den sociala utvecklingen. Utomhus blir det färre konflikter och barnen ges möjlighet att träna samspel i den lek som kan pågå över lång tid och där även koncentrationsförmågan tränas. Ekonomisk hållbarhet kan innebära att återbruka trasiga leksaker och den miljömässiga aspekten kan vara att plocka skräp och ta hand om allt liv som finns, som växter och insekter, och skapa förståelse för detsamma. 

Förskolan är bra på ämnesintegrering vilket är en förutsättning för att hinna med det som ska undervisas om. Precis som med de tre dimensionerna av hållbar utveckling så överlappar även andra ämnen varandra. Integrering och sammanhang skapar medvetenhet och inspirerar barnen till att vilja veta mer. Undervisning ute ger möjligheter men kräver också en del för att bli riktigt bra. Det har visat sig att de förskolor som har formulerat mål för utevistelsen också har en bättre utemiljö och därmed bättre förutsättningar för att skapa hög kvalitet på den undervisning som sker utomhus.