Ni har satsat mycket på friskfaktorer – hur kommer det sig? 

– Det började med ett tackmejl utöver det vanliga från en vårdnadshavare som detaljerat beskrev på vilket sätt pedagogerna gjorde skillnad för barnen. När jag såg det tänkte jag att jag måste göra något mer med det än bara låta det stanna i min mejlkorg. Så jag tog vårt dokument för inkommande klagomål, ändrade lite i rubrikerna och fyllde sedan i det på samma sätt som om det hade varit ett klagomål i stället för beröm. Sedan gick jag till min ledningsgrupp och sa att vi skulle kalla de inblandade pedagogerna till ett utredningssamtal, precis som vi gör vid klagomål. 

När pedagogerna kom till mötet började vi med att fråga hur det kommer sig att de gör ett så bra arbete och bad dem beskriva hur de gör. Från att ha sett nervösa ut när de kom till mötet gick de därifrån med ett leende på läpparna. Det ledde till att jag började ifrågasätta att vi så ofta stirrar oss blinda på våra brister och funderade på om vi kunde vända på det och i stället börja uppmärksamma det som vi gör bra.

Hur skulle du beskriva ert arbete?

– Vi har i ett par års tid arbetat hälsofrämjande utifrån KASAM, det vill säga en känsla av sammanhang. Vi har pratat mycket om varför vi är på jobbet och vad vi i slutändan vill uppnå. Det vi tillsammans har kommit fram till är att vi vill skapa ett gott samhälle med medmänskliga människor som ser varandra. Det har gjort att vårt arbete känns meningsfullt, att alla känner att ”jag kan göra skillnad”, vilket i sin tur har lett till stor glädje i arbetet. Det som vi sedan i våras har lagt till är att ledningsgruppen, på samma sätt som vi gör skyddsronder, gör två friskronder per termin och uppmärksammar det som fungerar bra. En gång i månaden gör även arbetslagen egna mindre friskronder, som inte kräver så noggrann dokumentation, för att fånga upp saker som bidrar till att de känner arbetsglädje. Nu under hösten ska vi samla alla pedagoger och presentera alla friskfaktorer som vi har hittat och bara fokusera på det som vi gör bra. Tanken är att de olika arbetslagen ska inspireras av varandra och kunna ta efter sådant som fungerar.

 Vad var din roll i förändringsarbetet? 

– Rektorn och ledningsgruppen är avgörande för ett sådant här arbete. Vi har ett stort ansvar att vara positiva förebilder som är tillgängliga och närvarande i verksamheten. Vi har enskilda samtal med alla pedagoger en gång var tredje eller fjärde vecka där vi pratar om pedagogens långsiktiga och kortsiktiga mål med sitt arbete. Att på det viset bli uppmärksammad och sedd, och själv kunna påverka målet med sitt arbete, har också bidragit till ökad glädje. 

 Hur fick du med dig personalen?

– För vissa medarbetare har det varit en utmaning att fokusera på friskfaktorer i stället för på riskfaktorer. Men de brukar också bli väldigt positiva när de blir uppmärksammade för saker som de gör bra. Det är dock viktigt att påpeka att trivsel och arbetsglädje aldrig får bli det primära i vår verksamhet. Vårt huvuduppdrag är fortfarande barnen och deras utveckling och måluppfyllelse. Vi ska fortfarande ha höga förväntningar och höga krav på vårt arbete men vi erbjuder stöd och hjälp genom enskilda samtal, vi uppmärksammar det som görs bra och vi arbetar tillsammans utifrån vår tydliga och levande vision som är att vi är här för att göra skillnad på riktigt.