Omgiven av grönska och skog, i natursköna Backa i Göteborg, har grävmaskinisterna börjat med grund- och markarbeten till förskolan Backa Kyrkogata 11. För förbipasserande ser arbetsplatsen ut som vilket byggprojekt som helst, men i själva verket är varje moment noggrant uträknat och styrt för att sätta ett så litet klimatavtryck som möjligt.

– För att vi ska nå våra mål krävs en väldigt noggrann planering och ett tätt samarbete mellan oss på lokalförvaltningen, den nya förskoleförvaltningen, entreprenören och våra leverantörer, säger Hanna Ljungstedt, miljöingenjör vid lokalförvaltningen på Göteborgs Stad.

Satsningen grundar sig i kommunens ambition att vara en av världens mest progressiva städer när det kommer till klimatpåverkan. 2014 antog kommunfullmäktige ett nytt klimatstrategiskt program, vilket resulterade i att lokalförvaltningen tre år senare fick i uppdrag att skapa en fossilfri förskola. Projektet går under namnet Hoppet.

– Tidigare har fossilfritt byggande mest omfattat själva byggnadsplatsen och transporter, men i detta uppdrag ska vi titta på alla steg i processen. Från råvaruuttag och tillverkning till byggnadens drift. Vi är mer ambitiösa än de certifieringar som finns för hållbart byggande.

– Alla byggprojekt påverkas av tid och pengar och vår största utmaning har varit att ta hänsyn till ytterligare en faktor, det vill säga fossilfritt byggande.

Hanna Ljungstedt berättar att förvaltningen, tillsammans med entreprenör och projektörer, har utvecklat arbetsmetoder för klimatberäkningar. Nu samlar hon in och beräknar data för att kunna mäta klimatpåverkan i olika moment och material. Målet är att projektet ska nå noll koldioxidutsläpp, det vill säga en helt fossilfri förskola.

– Tyvärr så kan vi inte, oavsett hur mycket vi vrider och vänder, nå helt noll då det exempelvis inte finns fossilfria produkter att köpa på marknaden idag. För till exempel installationer såsom elkablar och vattenrör finns inga alternativ med låg klimatpåverkan.

– Detta väger vi upp genom att klimatkompensera. Jämför vi med en vanlig förskolebyggnation har vi minskat vår klimatpåverkan i grund och stomme med 70 procent.

”Jämför vi med en vanlig förskolebyggnation har vi minskat vår klimatpåverkan i grund och stomme med 70 procent.”

Redan innan entreprenör var upphandlad började lokalförvaltningen söka efter innovativa lösningar och skapa ett bibliotek av material och produkter som innebär låg klimatpåverkan. Förskolans byggmaterial är en blandning av nytt, återbruk och återvunnet material. I utomhusmiljön är bland annat utemöbler, cykelställ och det staket som ska omsluta gården återbruk. Träd som har fällts för byggnationen bevaras och används till lek. Istället för betongplatta får förskolan en grund av cellglasisolering som till 60 procent består av återbrukat glas, vilket halverar koldioxidutsläppen.

– När det gäller el är det svårt med återbruk av kablar, men det går att återbruka kabelstegar och vissa moderna belysningsarmaturer. Inom VVS letar vi efter moderna snålspolande toalettstolar, handfat och diskmaskiner som kan återanvändas. Kabelrör och avloppsrör är tillverkade av återvunnen plast.

Under projekteringen lämnade förskoleförvaltningen, som bildades för två år sedan, över en behovsbeskrivning till ansvariga arkitekter och ingenjörer. Beskrivningen utgår från läroplanen, skollagen och barnkonventionen och beskriver förvaltningens förväntningar på och målbild av den färdiga förskolan.

– Dokumenten säkerställer att projektet lever upp till våra krav och att alla är med på tåget. Det är nämligen ganska vanligt att arkitekter och ingenjörer bygger för grundskolan utan att reflektera över att mycket skiljer sig mot förskolan, bland annat höjd på fönster, säger Fredrik Oderth, utvecklingsledare vid förskoleförvaltningen.

– Rektorer och pedagoger är inte direkt involverade i arbetet, men alla dokument är avstämda med vår referensgrupp som bland annat innefattar rektorer och utvecklingsledare i förskolan.

Förskoleförvaltningen har fått ta ställning till olika lösningar för att minska klimatavtrycket i verksamheten och antalet elkablar och eluttag har exempelvis reducerats med 30 procent. Fredrik Oderth berättar att de är öppna för nya metoder och experiment under förutsättning att det inte innebär en negativ påverkan på barn och medarbetare.

– Det är viktigt att de är med på resan. Verksamheten kan själva implementera klimatarbetet genom inköp och förbrukning, det vill säga att vi använder produkter under hela livscykeln och tar vara på mat som lagas. Vi börjar med återbruk av möbler och växlar sedan upp.

– Det är ett spännande projekt, men jag kan samtidigt känna att anpassningen inte hade behövt börja i förskolan. Vi hade kunnat börja med vårt kontor, med vuxna människor, och sedan tagit med oss våra erfarenheter till de små barnen och inte tvärtom.

Samtidigt som arbetet med projektet Hoppet fortgår arbetar förvaltningarna med det EU-finansierade forskningsprojektet Fossilfri verksamhet där de arbetar med återbruk av byggmaterial, inredning och möbler, samt avfallsminimering i både produktion och verksamhet.

– Arbetet sker på olika plan. Samtidigt som vi involverar barnen i hur de kan minska sitt avfall tittar personal och arkitekter på förskolor som ska rivas om det finns material, inredning och lekutrustning som kan återbrukas, berättar Hanna Ljungstedt.

– Vi har lärt oss mycket inför framtida projekt och har nu färdiga beräkningar och ett bibliotek av byggdelar med låg klimatpåverkan som vi och andra kommuner har nytta av.