Olika men rätt till lika möjligheter

En jämställd förskola kräver att vi medvetandegör de normer som ligger till grund för vårt agerande och bemötande. Vi behöver också våga prova alternativa arbetssätt. Annars finns risken att vi begränsar barnen utifrån stereotypa könsroller.

Jämställdhet är en mänsklig rättighet är namnet på en handbok som handlar om kvinnors bristande tillgång till de mänskliga rättigheterna och hur det leder till ojämställda villkor världen över. Handboken är framtagen av UN Women nationell kommitté Sverige och beskriver FN:s kvinnokonvention och Pekingplattformen. Båda för mig okända begrepp innan jag började läsa om jämställdhetsfrågor mer generellt. Intressant är att FN: s kvinnokonvention är en av kärnkonventionerna och efter barnkonventionen den som flest länder har skrivit under. Men hur ser arbetet ut med kvinnors tillgång till de mänskliga rättigheterna ut i praktiken och hur påverkar Kvinnokonventionen svensk jämställdhetspolitik?

Jämställdhet handlar om att män och kvinnor ska ha lika rättigheter, möjligheter och förutsättningar att forma sina liv. Att kvinnor har inflytande över sina egna liv gynnar inte bara dem själva. När kvinnor får rätt till ekonomisk och politisk makt gynnas hela samhället. Att kvinnor och män inte är jämställda går att se tydligt i hela världen, men speciellt i utvecklingsländer. De problem som finns handlar till exempel om barnäktenskap, våld mot kvinnor, diskriminering, utbildning, försörjning och att kvinnor inte får ta plats på arbetsmarknaden.

Sverige anses vara ett av världens mest jämställda länder, men trots det finns det en hel del kvar att göra. För att uppnå jämställdhet på lång sikt måste man bryta många av de normer som finns i samhället och för att göra det behövs utbildning både för män och kvinnor. Och vad är bättre än att börja arbetet i förskolan? Det är ju där vi kan visa alla barn, både pojkar och flickor, att de har samma rättigheter att utveckla sina förmågor och intressen och bli den de vill vara utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller.

Som läsare kanske du nu funderar över varför jag lyfter jämställdhet på nationell och global nivå. Jämställdhet är ett kunskapsområde och handlar inte enbart om att förändra attityder. Jag tror att det är viktigt att skapa förståelse och övergripande kunskap om jämställdhet för att på allvar kunna arbeta med och bli medveten om vilka normer som finns och som styr det samhälle vi lever i. Och som i allra högsta grad påverkar vårt sätt att bemöta och förhålla oss till barnen i förskolan.

Förutom kompetensutveckling måste man också börja med att kartlägga, identifiera och föreslå åtgärder för att komma igång med arbetet för en jämställd verksamhet där både pojkar och flickor får samma möjligheter. Det paradoxala i det hela är att för att uppnå målet med att kön inte ska spela roll måste vi uppmärksamma att kön faktiskt spelar roll i samhället i stort men också i förskolan. Både när det gäller flickor och pojkar! Samtidigt riskerar man att diskriminera det andra könet av bara farten om man fokuserar på ett kön.

”Utan att tänka på det skickar vi olika signaler till pojkar och flickor.”

Att bli medveten om de normer som faktiskt ligger till grund för vårt agerande och bemötande är av stor vikt. Genom att sträva efter först synliggöra och beskriva den verksamhet vi har utifrån ett könsperspektiv och i det förslå ändringar och våga prova alternativa arbetssätt finns det en chans att lyckas uppnå läroplanens mål att inte begränsa utifrån stereotypa könsroller. Ett första steg kan vara att titta på miljön och de leksaker och material som finns och fundera över om och hur de används av flickor och pojkar. Men det viktigaste steget är kanske att våga granska sitt eget bemötande. Ett sätt är att filma varandra i olika sammanhang för att utifrån filmerna diskutera med kollegor om både det som görs bra och för att våga sätta fingret på det som kanske är mindre bra.

Ett vanligt exempel som kommit upp i samtal med pedagoger som filmat är hur påtagligt det är att de samtalar på olika sätt med pojkar och flickor. Flickor får mer tid för dialog med pedagogen i hallen vilket i sin tur kan leda till bättre språk och kommunikationsfärdigheter. Pojkar i sin tur skyndas på och få ytterst lite möjlighet till samtal och dialog utan snarare en form av envägskommunikation så att de kan komma ut snabbt och rusa av sig. Det vill säga, utan att tänka på det skickar vi olika signaler till pojkar och flickor.

Olika med lika rättEtt främjande jämställdhetsarbete är också en viktig del i barnkonventionens förverkligande. Alla barn har enligt Artikel 2 lika rättigheter och lika värde. Sett ur ett könsperspektiv innebär det att kön inte är något vi kan förbise, utan behöver reflektera över och fundera på vilken betydelse barnets kön har eller ges inom förskolan. Christian Eidevald skrev i sin avhandling Det finns inga tjejbestämmare (2009, s 165) om att vi skulle tänka oss verksamheten som ett möte mellan barn och vuxna där barn är aktörer. På detta sätt tillskrivs barnen mer makt och kraft och därmed även ett större ansvar för att vara med och förändra verksamheten.

Artikel 12 belyser barnets rätt att utrycka åsikter. Arbete med jämställdhet berikas då man på olika sätt lyfter in barnens tankar och reflektioner som kan kopplas till jämställdhet. Det kan handla om allt från vilken typ av leksaker som köps in, till att göra om traditionella sagor och att prata om vem som kan bli kär i vem och att alla kan gråta. Genom att lyfta och samtala med barnen om normer och på så sätt bli medvetna om vilka normer som finns är jag övertygad om att barnen ofta agerar klokare än oss vuxna och inser att det som är normen idag inte alltid behöver vara så.

Under 2016 har Skolinspektionen granskat förskolan och dess arbete med att erbjuda barnen möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar från könstereotypa könsmönster. Anledningen till granskningen är att forskning och statliga utredningar pekar på att förskolan fortfarande präglas av könsstereotypa förhållningssätt som tycks vara svåra att ändra på. Ett av de tydligaste orsakerna är brist på kunskap och kompetens i jämställdhetsfrågor hos personal och hos ansvariga förskolechefer och huvudmän. En av svårigheterna är även att kunna omvandla teorin till praktisk pedagogik. Jämställhetsarbetet drivs ofta som avgränsade projekt som personalen jobbar med då och då och inte som en process. 

Detta är grunden till att vi i detta nummer av Förskoletidningen valt att fokusera på jämställdhet. Jag hoppas att vi kan bidra till förståelse och mer kunskap om vad och hur ett jämställdhetsarbete kan ske i just din verksamhet. 

Referenser

Eidevald. C. (2009). Det finns inga tjejbestämmare - att förstå kön som position
i förskolans vardagsrutiner och lek. Jönköpngs universtitet.

Norlin. A & Rönngren. J (rev. 2011). Jämställdhet är en mänsklig rättighet. UN Women nationell kommitté Sverige.

Malin Ring

Malin Ring

Chefredaktör

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Förskoletidningen.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Förskoletidningen och Förskoletidningen Praktisk pedagogik ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant

Vi hittar dessvärre ingen aktiv prenumeration kopplad till uppgifterna du angivit

Om du redan är prenumerant

Har du en prenumeration på Förskoletidningen men lyckas inte logga in? Då kan någon av de två nedan förslagen hjälpa dig med detta.

  • Har du inget digitalt konto ännu? Då skapar du enkelt upp ett konto kopplat till din prenumeration för att kunna logga in och läsa alla artiklar.

Skapa ditt digitala konto

Vill du bli prenumerant?

Förskoletidningen ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant