Just nu revideras läroplanen och det är oundvikligt att i detta temanummer nämna detta otaliga gånger. Vi har en läroplan som gäller idag som vi ska förhålla oss till samtidigt som vi anar och till viss del vet vad som kommer att förtydligas i revideringen, vilket gör att diskussionerna går heta ute i förskolor, på utbildningar och hos alla oss som på olika sätt arbetar med förskolan. Något som diskuterats och satts på sin spets är begreppet undervisning. Egentligen inget nytt, då det stått i skollagen i många år, men ändå något som många inte ser som självklart.

I detta nummer beskriver bland andra Ingrid Pramling Samuelsson undervisning ur ett utvecklingspedagogiskt perspektiv och Ebba Hildén lyfter begreppet ur ett toddlarperspektiv. I Förskoletidningen i din vardag skriver Mats Olsson sitt sätt att se på begreppet. Många intressanta tankar om vad det kan innebära och hur begreppet kan tolkas.

När jag pratar med förskollärare om hur de ser på undervisning inser jag att många tänker på det som vi brukar kalla för ”katederundervisning”. Att vi vuxna förmedlar kunskap som barnen ska ta till sig och befästa. Men istället måste vi reflektera över vad begreppet innebär i en förskolekontext. Jag är ganska säker på att många av er som arbetar i förskolan bedriver undervisning, men är tveksamma inför att faktiskt sätta ord på det. För mig handlar undervisning i förskolan om att rikta barnens uppmärksamhet mot olika saker. Barn i förskoleålder vet inte vad som står i styrdokumenten och vad de har möjlighet att lära sig om. Däremot ska vi som vet ge barnen möjlighet att upptäcka det – det vill säga rikta deras uppmärksamhet. Ibland måste vi bestämma vad vi vill rikta uppmärksamheten mot.

Andra gånger kan vi med fördel utgå från barnens lek. Där kan vi hitta massor av vägar till lärande enligt läroplanens målbeskrivningar. Men det innebär också att vi måste finnas nära barnen och delta, utmana och låta barnens lek utvecklas så att ett lärande kan ske.

Jag tror också på att barn behöver få leka i lugn och ro, utan att vi vuxna hela tiden ska vara där och utmana och utveckla leken med syfte att de ska lära sig något. Leken är viktig i sig. Men en professionell förskollärare ska veta när det är läge att hålla sig utanför, att inspirera och indirekt bidra eller att delta i leken.

Några av er som läser tänker kanske nu att jag helt glömt bort förskolans uppdrag att erbjuda omsorg för barnet. Men så är det inte, det kommer vi lyfta som tema längre fram under våren. Utan god omsorg sker inget lärande hur mycket undervisning vi än bedriver.

Vi måste ha aktiviteter som både engagerar och erbjuder utvecklingsmöjligheter för alla barn. Genom omsorg, utmaningar och intresse ska vi ge barnen verktygen för att förstå sin omvärld.

Nu finns vi också på Instagram! Där kan du följa oss och se vad som händer bakom kulisserna på Förskoletidningens redaktion.