Miljöns möjligheter
Som vuxna är vi en del av den pedagogiska miljön. Det är inte bara den fysiska miljön som har betydelse, utan också hur vi förhåller oss till miljö och material. En bra lekmiljö är ofta en bra lärmiljö och tvärtom.
Om man tänker på förskolan som en plats där de flesta av Sveriges barn mellan ett och fem år vistas sju till tio timmar om dagen, cirka 43 timmar i veckan, kan man nästan få en svindlande känsla för hur enormt viktig plats det är för barnen, för samhället och för framtiden.
Jag tror att det är viktigt att tillsammans tänka utifrån så stora perspektiv för att få en känsla för hur viktiga vi är som personal och att de val vi gör spelar stor roll och får konsekvenser för barnen. Vi behöver förstå varför vi arbetar på ett visst sätt och varför vi erbjuder den miljö vi gör.
Barn vill själva använda hjärnans fulla kapacitet och uppleva med alla sina sinnen och hela sin kropp. Vi ska inte vara de som tar död på kreativiteten genom att ge dem material som är stereotypt med förutbestämt resultat, genom att inte lyssna på deras teorier eller inte försöka se vilka strategier de har för lek och lärande.
Det är förvånande att det fortfarande i många förskolors fönster hänger mallar av till exempel en blomma som alla barnen har fått färglägga. Hur tänker man då om barns förmågor, kreativitet och lärande? Tror vi inte mer om dem än att de kan färglägga en mall? Resultat blir lika för alla och vi ser inget utforskande, inget lärande och inga olikheter. Vi behöver fundera över vilka konsekvenser det kan få för barnen om de under hela sin uppväxt möter denna syn på lärande och förmågor.
Hur vi tänker kring barns lek, utforskande och lärande är avgörande för hur vi arbetar i förskolan och hur vi iordningställer vår miljö. Just nu är det mycket fokus på leken och dess betydelse för barns utveckling efter att lärandet varit i fokus under en längre period.
Ofta särskiljer vi omedvetet på lärområden och lekområden. Hemvrån, utklädningshörnan och gården kopplar vi till exempel ofta till lek men ateljén och det som sker vid borden när barnen sitter still kopplar vi gärna till lärande. Men att särskilja en lekmiljö från en lärmiljö går inte eftersom det är barnen som styr om de leker, utforskar eller lär sig något och oftast pågår allt mer eller mindre på samma gång oavsett vilken miljö vi erbjuder.
Var gränsen går mellan lek, utforskande och lärande är svårt att avgöra och inte vår uppgift att bedöma men vi bör observera och vara uppmärksamma på hur det sker. Vi ska erbjuda möjligheter till lek, utforskande och lärande och eftersom barnen inte separerar områdena utan gör allting samtidigt eller om varandra måste vi förhålla oss till det när vi iordningställer miljöer och planerar verksamheten.
Ett exempel på kombinationen av lek, utforskande och lärande från ett fågelprojekt i en förskola:
Lisa jobbar med lera och försöker forma en fågel med inspiration av en liten domherre (ett julpynt), en flygande örn i plast och fotografier av fåglar. Hon formar näbben och slätar ut leran runt den runda kroppen för att plötsligt börja fantisera och koppla fågeln till sin egen familj. Hon leker att hon själv är mamma och den lilla fågeln är barn. Plötsligt puttar hon omkull fågeln, låtsar att den ramlat, och börjar därefter trösta den. Sedan går hon tillbaka till att forma och släta ut leran på fågeln.
En bra lärmiljö är ofta en bra lekmiljö och tvärtom. Det handlar till stor del om vad vi väljer att fokusera på.
Vi behöver erbjuda barnen intelligenta situationer och sammanhang där något kan hända, där det finns något intressant att tänka kring, prova och få erfarenhet av tillsammans. Miljön handlar inte bara om den fysiska miljön i praktiken, det handlar om hur vi förhåller oss till miljö och material. Vi måste också förstå att vi är en del av den pedagogiska miljön och genom att tillföra material, frågor och lyssnande kan vi försätta barnen i intelligenta situationer.
En bra start om ni vill göra om miljön är att utgå utifrån ett perspektiv som ni kommit överens om i arbetslaget. Här bredvid finns exempel på olika perspektiv och frågor som arbetslaget kan utgå från i ett förändringsarbete. Tänk på att det är ett pågående arbete som behöver följas upp, tas om hand och utvecklas hela tiden.
Miljön avslöjar värden som råder och hur vi ser på barnen och deras utveckling. Ställ er på ett barns nivå, först i entrén till förskolan och sedan i dörröppningen till en avdelning eller ett enskilt rum. Frågor att fundera kring:
- Vad möts ni av? Kan ni se signaler på vilka värden som råder? Ser ni till exempel spår av barnen redan i entrén?
- Möts ni av något spännande, estetiskt, välkomnande eller igångsättande?
- Tror ni att miljön ger barnen känslan av att de är en viktig del av ett sammanhang och att det är en plats för dem?
Ljus är centralt i all miljöplanering. Med ljusets alla möjligheter kan vi forma rum, variera miljöer och skapa stämning. Det fysikaliska fenomenet ljus går att använda som en del av en utforskande miljö genom skuggor, reflektion, genomskinlighet, nyanser av ljus med mera.
Vi bör också tänka på att för barnen är fönstren en möjlighet och kontakt med omvärlden. Här kan de se och följa väder, årstidsförändringar, människor och djur. Ordna därför så att barnen når upp och kan titta ut och dra inte ner persiennerna.
Frågor att fundera kring:
- Hur har ni tagit vara på ljuset i rummet?
- Hur använder ni fönster och naturligt ljus?
- Hur kan ni använda artificiellt ljus för att förändra miljön och skapa olika stämningar?
Att kunna se och förstå vilka intentioner som finns i miljön får oss ofta att känna trygghet eftersom vi förstår vilka möjligheter som finns där. Estetiken har också en stor betydelse för att se materialet och för att uppmärksamma likheter och skillnader. Ögat söker efter sammanhang och lockas ofta av systematiken i till exempel presentationen av ett material – är materialet presenterat färg- eller formsorterat och är bilder eller målningar som är uppsatta i raka rader ihop? Se till att materialet alltid finns framme på bord och
hyllor så att barnen ser vad som finns. Frågor att fundera kring:
- Är miljön tydlig och enkel att orientera sig i?
- Kan man överblicka lokalen?
- Möts man av en öppenhet där man ser olika möjligheter?
Genom rumslighet och variation berikas rummet och skapar inramning, spänning och utmaning. Vi kan forma rum med hjälp av olika nivåer, ytor, underlag (till exempel mattor), belysningar och inramningar. Hyllor, bänkar och textilier kan avgränsa och rama in. Kontrasterande egenskaper i miljön förstärker varandra, till exempel stort–litet, högt–lågt, mörkt–ljust, hårt–mjukt och aktiverande–rogivande. Frågor att fundera kring:
- Hur är era miljöer utformade?
- Finns det olika nivåer, ytor och inramningar?
- Kan barnen skapa rum? Kan de forma, påverka och förändra miljön?
Barn är ofta uppmärksamma på detaljer. Det gör att alla deras sinnen involveras – känslan för form, yta, ljud, smak och lukt. Idag, när barn tar del av ett stort bild- och mediautbud och allting går väldigt fort, är det viktigt att ge möjlighet att reflektera över detaljer, nyanser och förändringar för att kunna fördjupa sig kring något. Frågor att fundera kring:
- Hur tänker ni kring detaljer i er miljö?
- Erbjuder ni ett material som kan locka barnen till att utforska med alla sinnen?
- Har ni tillsammans bestämt hur ni placerar och presenterar material? Hur kan ni tillsammans med barnen öka uppmärksamheten kring olika detaljer? Kan det till exempel ha någon betydelse att ni sätter blomman som barnen hittade ute i en vas på ateljébordet ihop med färger, papper och fina penslar?
Tidsmaskin, spindelnät och streckkoder av Christina Dackéus och Karin Furness. Om att utveckla verkstadens innehåll och organisation.
Utomhuspedagogik av Anders Ohlsson (Gothia Fortbildning, 2015). Ger förslag på hur man kan arbeta pedagogiskt och uppfylla läroplanens mål utomhus – på gården, vid vattendraget, på ängen eller i skogen.
Goda lärmiljöer för barn av Grete Kragh-Müller (Studentlitteratur, 2012). Om sambandet mellan lek, lärande och utveckling. Tar bland annat upp fri lek och lärande och lek- och lärmiljöer.
Rumstera av Christina Dackéus och Karin Furness. Om innemiljön för de yngsta barnen.
