En tydligare vardag

Det var inte så länge sedan två helt nya pendeltågsstationer öppnade i centrala Stockholm. De passade på att göra glasväggar så att ingen kan hamna på spåren men de gjorde också två tydliga streck på perrongen framför varje dörr där de som ska på tåget ska ställa sig för att inte stå i vägen för dem som ska kliva av – och det fungerar.

Hur är det för barnen i förskolan? Vet de vad som ska ske, var och hur? Vem de ska vara med och när? Varför något ska göras och vad som ska hända sedan? Inte sällan stöter jag på pedagoger i handledning som tycker att de varit tydliga men där barnet ändå inte har svaret på dessa frågor. Det kan handla om att det finns en rutin att alltid göra på ett visst sätt i ett visst sammanhang.

Exempelvis tvättar vi alltid händerna innan maten, har vila efter maten eller går till skogen på onsdagar. Rutiner är till för att ge trygghet åt barnen och det är viktigt. Samtidigt kan vi se att alla barn inte har så lätt att få syn på rutinen. De vuxna instruerar och berättar, kanske får ta om det hela, en gång, två gånger. Ibland med ökad irritation, ibland tålmodigt. För en del barn hjälper det inte. De kanske tänker på annat, glömmer bort, har svårt att se sammanhanget framför sig, börjar fundera över vad något ord betyder och tappar fokus en liten bit in i meningen.

Det är då det är bra att använda sig av bilder. Bilderna försvinner inte och ökar tydligheten om vad som ska ske och hur. Det kan öka tryggheten och göra det enklare att förstå vad som gäller. Med tydliggörande pedagogik vill vi göra situationer begripliga, hanterbara och meningsfulla. Begripligheten ökar när vi förstår vad som ska ske. För barn som reagerar negativt på ljud, intryck, att det är många andra i rummet kan många situationer bli övermäktiga och svåra att hantera. Tillvaron behöver även vara meningsfull vilket den blir när barnet gör sådant som engagerar.

”Tillvaron behöver vara meningsfull vilket den blir när barnet gör sådant som engagerar.”

Den mest spridda formen av tydliggörande finns i förskolornas tamburer. Bilder på delfiner och tåg, ibland foton eller namn gör att barnen lätt hittar sin krok och sin hylla. På samma sätt kan vi tänka i andra sammanhang. Några andra exempel där bilder används: hur man gör på toaletten, ordningen för kläderna som ska sättas på, aktivitetstavla under en viss del av dagen, lådor med bild på innehållet, tavla med vilka som arbetar idag, bilder på vad som ska ske under dagen, vem som sitter vid vilket bord. Hur ser det ut i just din förskola? Finns det situationer där det inte är tydligt för alla barn vad som ska ske eller vad som gäller?

Du vet de där barnen som blir stående när det är dags att plocka undan saker eller som börjar göra något annat. Nyligen pratade jag med en förskollärare som gjort små bilder på sådant som ska städas upp. Barnen fick ta en bild och när de städat upp det som var på bilden lades den i en ”färdigt”-korg. Det hade stor betydelse för de barn som inte var självgående och något de gjort till en kul grej för alla barn. Ganska enkelt och väldigt effektivt.

När vi arbetar med tydliggörande pedagogik är det för att barnen ska bli mer självständiga. Det kallar vi också för autonomistödjande pedagogik. Hur jobbar ni med det i din förskola? Fundera över följande:

  • I vilka situationer är det inte helt klart vad som ska ske för barnen? Har de svaren på frågorna: varför, vad, hur, var, när, med vem och vad ska hända sedan?
  • Hur kan vi öka tydligheten så att barnen blir mer självständiga?
  • Hur kan vi göra för att komma igång med autonomistödjande pedagogik? Vad behövs? Vem gör vad? När börjar vi? Hur utvärderar vi? 
Läs fler

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Förskoletidningen Praktisk pedagogik.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Förskoletidningen och Förskoletidningen Praktisk pedagogik ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant